FLAGGMANNEN 1 SKEPPSHOLMEN OCH KASTELLHOLMEN

I början av 1600-talet hade flottan sin förläggningsbas vid nuvarande Blasieholmen och på nuvarande Skeppsholmen fanns en kunglig lustpark. Den då så kallade Lustholmen började på 1630-talet att tas i bruk för flottan och holmen kallades först Nya Skeppsholmen och därefter Skeppsholmen sedan flottans hela basverksamhet flyttats hit.
Under 1680-talet flyttades flottans förläggning till Karlskrona, vilket var strategiskt lämpligare så länge Danmark var huvudfienden.
På 1710-talet lyckades Sverige inte längre hålla sin stormaktsposition i öster och i Ryssland byggde man upp en roddflotta, som blev ett allvarligt hot mot Finland men även mot den svenska Östersjökusten och dess ekonomiskt viktiga näringsliv.
Skeppsholmen blev då åter förläggning och då förför den som försvar mot Ryssland i hast uppbyggda skärgårdsflottan.
Diskussionerna om Skeppsholmens vara eller icke vara som örlogsbas var sedan livliga i nära 250 år tills riksdagen 1953 beslöt att flytta basen till Muskö.
Den definitiva avflyttningen skedde 1969 och förvaltningen av Skepps- och Kastellholmarna övertogs av byggnadsstyrelsen. Byggnadernas användning har successivt ändrats till konst- och kulturändamål. Några byggnader avses dock få behålla sin marina användning.

AMIRALITETSHUSET - När man beslöt bygga huset 1637 ansåg man att det skulle bli tyghus. När det uppfördes 10 år senare fick det istället bli amiralitetshus och amiralens bostad och tjänstelokaler samt även utrymmen för flottans segelförråd. Sedan flottan på 1680-talet flyttat till Karlskrona användes huset som arkivdepå.
1705 avhöggs de upphöjda murarna och taklaget ändrades efter "det nya maneret" under ledning av Nicodemus Tessin d y.
1756 ombyggdes huset till spannmålsmagasin efter ritningar av C J Cronstedt. Trapphuset och den gamla portalen sparades. Senare under 1700-talet togs huset också i anspråk som båtsmanskasern.
Huset fick sitt nuvarande utseende vid en ombyggnad till kasern 1844-46. Ombyggnaden leddes av Fredrik Blom och markerar romantikens införande i den representativa Stockholmsarkitekturen.
Efter en inre ombyggnad 1953, med R Cronstedt som arkitekt, fungerar huset åter som amiralitetshus.

BÅTSMANSKASERNEN - Byggnaden uppfördes 1817-19 efter ritningar av Fredrik Blom.
Ombyggnader skedde 1870 då kasernen tillbyggdes med nytt trapphus efter ritningar av Victor Ringheim, 1907 då fönstren förstorades och 1953 då inredningen ändrades för Konsthögskolan efter ritningar av P Hedquist.

HÖGVAKTEN - Byggnaden uppfördes i slutet av 1770-talet efter ritningar av Charles Apelqvist. Den hade ursprungligen en arkadförsedd fasad och lägre tillbyggnader, vilka fungerade som spruthus respektive arrest.
Byggnaden fick sitt nuvarande utseende vid ombyggnad 1874 efter ritningar av Victor Ringheim.

MODERNA MUSEET - Byggnaden uppfördes 1851-53 som "Exercis- och gymnastikhus" efter ritningar av F Blom. Fasaden är dock i sitt nuvarande skick ritad av V Ringheim. Den bildade del av muren till det gamla Skeppsholmsvarvet.
Under 1870- och 80-talen utbyggdes en större hall för kanonexercis. Där byggdes upp en replik av ett skeppsdäck med kanoner. Exercishuset byggdes om 1958 till museum för modern konst. En större tillbyggnad gjordes 1974-75 efter ritningar av P O Olsson, som också svarat för den tidigare museibyggnaden.

STENKROGEN (GAMLA PRÄSTGÅRDEN) - Byggnadens stomme utgörs av en envånig stenbyggnad, som uppfördes 1738-39 för hantverkare och manskap vid varvet att vistas i vid oväder.
Senare inrymdes en matservering i huset, som då kallades "Stenkrogen". Under 1840-talet inreddes huset till skola och 1865 påbyggdes en våning.
Vid omfattande reparationsarbeten 1926-27 inreddes huset till prästgård, pastorsexpedition och församlingssal för Skeppsholmsförsamlingen.
Församlingen upphörde 1969. Huset disponeras numera av Fotografiska museet.

TYGHUSET (ÖSTASIATISKA MUSEET) - På tyghusets plats låt tidigare en repslagarbana, som brann 1697.
1699 bestämde Karl XII att baracker och stall skulle uppföras för hans drabanter på Skeppsholmen. Som stall skulle resterna av den brunna repslagarbanan användas. Byggnadsarbetena leddes av Nicodemus Tessin d y och 1704 var inredningsarbetena i huvudsak färdiga.
Huset användes dock aldrig som stall utan inrättades istället 1724-28 till tyghus (förråd). 1731 lär huset tillfälligt ha använts som lejonkula.
Ombyggnader skedde på 1740-talet efter förslag av J E Carlberg och på 1850-talet då en våning påbyggdes efter ritningar av G A Blom. Ytterligare en våning påbyggdes 1916 på den norra delen.
Norra delen av tyghuset byggdes 1963 om för Östasiatiska museet efter ritningar av P O Olsson.

GAMLA SJÖKRIGSSKOLAN - Byggnaden uppfördes för Sjökrigsskolan 1876-79 efter ritningar av Axel Nyström d y.
Taket kröns av en lanternin som avsågs till observatorium. 1940 gjordes vissa ombyggnader och en då nödvändig vindsvåning tillkom.

LÅNGA RADEN - Huset vid Långa raden har haft olika benämningar genom tiderna: barackerna, Drabanthusen, Amiralitetshusen eller Generalshusen. Under 1800-talet fick de benämningen Västra och Östra boställshusen.
De två husen uppfördes 1699 efter ritningar av Nicodemus Tessin d y, då Karl XII ville flytta sina drabanter från Arboga och Köping till Skeppsholmen. Tegel från bl a slottsruinerna i Nyköping, Eskilstuna och Svartsjö användes.
Under 1700-talets första decennier inkvarterades pestsmittade i byggnaderna.
Efter reparationsarbeten 1720 användes husen under några år som sjukhus för från Ryssland hemvändande soldater. Sedermera togs de i bruk av skepps- och galäreskadern.
På 1750-talets mitt tillbygges den östra längans mittparti efter ritningar av C J Cronstedt.
Västra huset byggdes om till administrationslokaler 1958-59 och östra huset till officersmässar 1973-74 efter ritningar av R Cronstedt.

INTENDENTURFÖRRÅDET - Byggnaden uppfördes 1729-30 som spannmålsmagasin efter ritningar av J E Carlberg. Inredningen fullbordades 1731. Den ursprungliga magasinsinredningen är mycket väl bevarad.

STYCKEKRANEN - Styckekranen uppfördes 1751 för att underlätta vår- och höstarbetet med den rustning och avrustning av galärer och kanonslupar. Den ersatte en tidigare styckekran, är uppförd av trä och täckt med plåt. Drivkraft erhölls med hjälp av det ännu bevarade tramphjulet i kranens inre. Kranen reparerades 1938 och försågs 1967 med en ny utvändig plåtbeklädnad. Det intilliggande stora slupskjulet revs 1969.

KASTELLET - Det gamla kastellet på Kastellholmen sprängdes genom en olyckshändelse 1845. Det nuvarande kastellet uppfördes i stället efter ritningar av Fredrik Blom och stod färdigt 1848. Kastellet fungerade som kasern 1848-50, byggdes om till tjänstebostäder för underofficerare 1850 och till administrationslokaler 1974-75.

KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X