VÄDERSKÄRS KAPELL

Väderskär (eller Värskär som ön också kallas) ligger långt ut i havsbandet i ett vädermässigt utsatt läge. Österut finns öppet hav och västerut den ganska småskaliga skärgården söder om Horsö ägovälde. Runt Väderskär finns en liten arkipelag bestående av små skär och grund. Ön kan kallas en klippö och har en nästan rund kontur samt en mycket låg höjd över havet. På ön finns inga kända fornlämningar. Väderskär har under alla kända tider fram till 1870-talet varit frälsegods. Troligen var ön ett av fiskerierna under godset Fogelvik redan på 1400-talet. Från 1600-talets mitt fram till 1731 var ön utarrenderad till Söderköpings fiskaresocietet. På så vis försäkrades stadens fiskare om fiskevatten och handel. Redan på 1600-talet ska några av dessa fiskare bosatt sig permanent på ön. Allt fler av stadens borgare följde senare efter. Som villkor för att etablera sig på ön krävdes att man betalade skatt som borgare i Söderköping under 6 år och att man skulle äga eller bygga ett hus på ön. Under 1700-talet etablerade sig hamnfogdar på ön och fiskarna gick samman i skrån med åldermän i spetsen. Från 1720-talet residerade Arvid Horn på Fogelvik och han arbetade för att frigöra Väderskär från Söderköping. Ön överfördes så småningom till Hornsberg i Tryserums socken. Eftersom den karga marken omöjliggjort jordbruk och inte heller lämpade sig särskilt för boskapsskötsel hade det individuella ägandet aldrig varit viktigt. På 1870-talet fick fiskarna på ön dock äganderätten till tomterna och en del av den övriga marken. Med tiden förvärvade de hela ön. Trots det delades marken inte upp utan Väderskär kvarstod som en enda fastighet med gemensam nyttjanderätt. Idag har Väderskär ett åretruntboende hushåll. I övrigt nyttjas ön för sommarboende.
Miljön kring kapellet
Öns bebyggelse ligger i den lilla antydan till bukt som ger väderskydd på öns västra sida. Här finns också ett uppgrundat glo utmed vilket bodar och båthus uppförts. Merparten av de fåtal bostadshus som finns är uppförda kring sekelskiftet 1900. Såväl bostadshus som ekonomibyggnader är karaktäristiskt rödfärgade med vita snickerier. Kapellet ligger en bit från den övriga bebyggelsen i en gräsbevuxen sänka som ger visst skydd mellan kala klippor. En bit från kapellet finns en liten övergiven begravningsplats omgiven av en mur. Enligt traditionen ska det ha varit en pestkyrkogård.