TRIEWALDS MASKINHUS

Triewalds maskinhus
År 1726 skrev Dannemora gruvintressenter kontrakt med uppfinnaren Mårten Triewald om leverans av en ångmaskin för länspumpning av Norra Silfbergsgruvan. Maskinen utgjordes av en vertikalt uppställd metallcylinder, i vilken en kanna med pistong rörde sig uppåt, då ånga under tryck insläpptes och nedåt då ångan kondenserades genom kylning. Maskinen skulle enligt Triewalds beräkningar ersätta 66 hästvindor. Den 4 juli 1728 provades maskinen för första gången. Den var då Sveriges första och världens dittills största ångmaskin. Dessvärre fungerade inte maskinen som man tänkt och år 1735 revs den ut och året därpå slog åskan ned i maskinhuset och raserade skorstenen. Byggnaden reparerades och kom senare att användas som bl.a. smedja. Under större delen av 1800-talet är byggnadens funktion okänd. I början av 1900-talet renoverades huset och år 1932 uppsattes en minnestavla av Föreningen Tekniska museet som dokumentation av den historiska händelsen. Triewalds maskinhus är byggt i oarbetad gråsten. Stenarna, vars storlek varierar kraftigt, är sammanfogade med kalkbruk. Enligt en avbildning från år 1851 hade byggnaden valmat tak. Idag har den sadeltak med gavelrösten av trä, klädda med rödfärgad locklistpanel. Taket är täckt med enkupigt rött tegel. Skorstenen är murad med gult tegel. På östra gaveln finns en dörr till bottenvåningen, medan övervåningen nås via en träramp på södra sidan. På östra gaveln har en större öppning i bottenvåningen murats igen. Likaså har en mindre öppning på norra sidan satts igen. Detta gjordes sannolikt, då nya fönster insattes i början av 1900-talet.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Upplands län, 1998-12-18, Dnr 221-174-98

Triewalds maskinhus
År 1726 skrev Dannemora gruvintressenter kontrakt med uppfinnaren Mårten Triewald om leverans av en ångmaskin för länspumpning av Norra Silfbergsgruvan. Maskinen utgjordes av en vertikalt uppställd metallcylinder, i vilken en kanna med pistong rörde sig uppåt, då ånga under tryck insläpptes och nedåt då ångan kondenserades genom kylning. Maskinen skulle enligt Triewalds beräkningar ersätta 66 hästvindor. Den 4 juli 1728 provades maskinen för första gången. Den var då Sveriges första och världens dittills största ångmaskin. Dessvärre fungerade inte maskinen som man tänkt och år 1735 revs den ut och året därpå slog åskan ned i maskinhuset och raserade skorstenen. Byggnaden reparerades och kom senare att användas som bl.a. smedja. Under större delen av 1800-talet är byggnadens funktion okänd. I början av 1900-talet renoverades huset och år 1932 uppsattes en minnestavla av Föreningen Tekniska museet som dokumentation av den historiska händelsen. Triewalds maskinhus är byggt i oarbetad gråsten. Stenarna, vars storlek varierar kraftigt, är sammanfogade med kalkbruk. Enligt en avbildning från år 1851 hade byggnaden valmat tak. Idag har den sadeltak med gavelrösten av trä, klädda med rödfärgad locklistpanel. Taket är täckt med enkupigt rött tegel. Skorstenen är murad med gult tegel. På östra gaveln finns en dörr till bottenvåningen, medan övervåningen nås via en träramp på södra sidan. På östra gaveln har en större öppning i bottenvåningen murats igen. Likaså har en mindre öppning på norra sidan satts igen. Detta gjordes sannolikt, då nya fönster insattes i början av 1900-talet.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Upplands län, 1998-12-18, Dnr 221-174-98

Triewalds maskinhus
År 1726 skrev Dannemora gruvintressenter kontrakt med uppfinnaren Mårten Triewald om leverans av en ångmaskin för länspumpning av Norra Silfbergsgruvan. Maskinen utgjordes av en vertikalt uppställd metallcylinder, i vilken en kanna med pistong rörde sig uppåt, då ånga under tryck insläpptes och nedåt då ångan kondenserades genom kylning. Maskinen skulle enligt Triewalds beräkningar ersätta 66 hästvindor. Den 4 juli 1728 provades maskinen för första gången. Den var då Sveriges första och världens dittills största ångmaskin. Dessvärre fungerade inte maskinen som man tänkt och år 1735 revs den ut och året därpå slog åskan ned i maskinhuset och raserade skorstenen. Byggnaden reparerades och kom senare att användas som bl.a. smedja. Under större delen av 1800-talet är byggnadens funktion okänd. I början av 1900-talet renoverades huset och år 1932 uppsattes en minnestavla av Föreningen Tekniska museet som dokumentation av den historiska händelsen. Triewalds maskinhus är byggt i oarbetad gråsten. Stenarna, vars storlek varierar kraftigt, är sammanfogade med kalkbruk. Enligt en avbildning från år 1851 hade byggnaden valmat tak. Idag har den sadeltak med gavelrösten av trä, klädda med rödfärgad locklistpanel. Taket är täckt med enkupigt rött tegel. Skorstenen är murad med gult tegel. På östra gaveln finns en dörr till bottenvåningen, medan övervåningen nås via en träramp på södra sidan. På östra gaveln har en större öppning i bottenvåningen murats igen. Likaså har en mindre öppning på norra sidan satts igen. Detta gjordes sannolikt, då nya fönster insattes i början av 1900-talet.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Upplands län, 1998-12-18, Dnr 221-174-98

Triewalds maskinhus
År 1726 skrev Dannemora gruvintressenter kontrakt med uppfinnaren Mårten Triewald om leverans av en ångmaskin för länspumpning av Norra Silfbergsgruvan. Maskinen utgjordes av en vertikalt uppställd metallcylinder, i vilken en kanna med pistong rörde sig uppåt, då ånga under tryck insläpptes och nedåt då ångan kondenserades genom kylning. Maskinen skulle enligt Triewalds beräkningar ersätta 66 hästvindor. Den 4 juli 1728 provades maskinen för första gången. Den var då Sveriges första och världens dittills största ångmaskin. Dessvärre fungerade inte maskinen som man tänkt och år 1735 revs den ut och året därpå slog åskan ned i maskinhuset och raserade skorstenen. Byggnaden reparerades och kom senare att användas som bl.a. smedja. Under större delen av 1800-talet är byggnadens funktion okänd. I början av 1900-talet renoverades huset och år 1932 uppsattes en minnestavla av Föreningen Tekniska museet som dokumentation av den historiska händelsen. Triewalds maskinhus är byggt i oarbetad gråsten. Stenarna, vars storlek varierar kraftigt, är sammanfogade med kalkbruk. Enligt en avbildning från år 1851 hade byggnaden valmat tak. Idag har den sadeltak med gavelrösten av trä, klädda med rödfärgad locklistpanel. Taket är täckt med enkupigt rött tegel. Skorstenen är murad med gult tegel. På östra gaveln finns en dörr till bottenvåningen, medan övervåningen nås via en träramp på södra sidan. På östra gaveln har en större öppning i bottenvåningen murats igen. Likaså har en mindre öppning på norra sidan satts igen. Detta gjordes sannolikt, då nya fönster insattes i början av 1900-talet.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Upplands län, 1998-12-18, Dnr 221-174-98