FÄGRE KYRKA

FÄGRE KYRKA - Fägre kyrka har latinsk korsplan med korsformigt långhus, fullbrett, lika högt och tresidigt avslutat kor i östra korsarmen, lägre sakristia norr om koret och ett något smalare, kraftigt torn i väster.
FASAD - Kyrkan är byggd av natursten och är spritputsad med slätputsade omfattningar. I tornets nordvästra och sydvästra hörn är en murad och spritputsad strävpelare med slätputsade hörn och ovanpå varje pelare ett plåtbeslaget pulpettak. Hörnen i södra respektive norra korsarmen stöttas genom slätputsade strävpelare, krönta av små spåntak. I östra korfasaden är ett igenmurat fönster. Under korets takfot är en inskription av järnband, indelad genom volutformade järnband. I söder står "TORDHH BONDE", i sydöst "ULF SOEN", i öster "ANNA" , i nordöst "WERNSTE" och i norr "DT ANNO". Under takfoten finns en profilerad, gråvit taklist av trä. Över västportalen sitter en lykta. I tornfasaden finns flera X-formade ankarslut, bland annat i söder.
Den gråmålade, putsade sockeln med runda, gallerförsedda gluggar, är i liv med fasaden.
PORT- Huvudingången i väster utgörs av en svartmålad pardörr, troligen från 1864, med speglar, placerad i en rundbågad nisch med slätputsad omfattning. Över fönstret och i nischen finns ett ljusinsläpp. Framför porten finns en kalkstenstrappa med två steg, stentröskel och handledare mot norr. En grågrön, rundbågad pardörr i södra korsarmens gavel är placerad nästan i liv med fasaden. Varje dörrblad har fyllning av en rundbågig spegel överst, härunder en rektangulär och nederst en kvadratisk spegel. Över porten sitter ett högt, rundbågigt fönster. Sakristian har mot öster en rektangulär dörr med vertikala, svarta, breda bräder och framför en ny kalkstenstrappa med tre steg. Runt portens rektangulära nisch är en slätputsad omfattning.
FÖNSTER - Långhusets sydfasad genombryts av två fönster i söder, ett i väster och ett i öster. Koret har ett likadant fönster i söder. De gråmålade, rundbågade fönstren har korspost och är troligen från ca 1900. Varje luft indelas i vardera sex rutor och överst i lunetter. Fönstren är placerade i grunda, rundbågiga nischer med slätputsade omfattningar och med fönsterbleck av svart plåt. Över sydportalen finns ett rundbågigt fönster med lunettspröjsning överst och härunder 2x6 rutor.
Sakristian har i norr och öster vardera ett rundbågigt fönster med mittpost. Varje luft är spröjsad i fyra rutor och överst är lunettspröjsning. Västportalens ljusinsläpp utgörs av ett lunettfönster. I väster finns i tornet en rektangulär glugg i andra våningen och i söder en likadan glugg invid strävpelaren. Tornet har i varje väderstreck en dubbelvälvd, rundbågad ljudglugg med fint huggen mittkolonnett. Se även tak.
TAK - Kyrkan har skiffertäckt korstak/sadeltak, valmat över koret och över korsarmarnas gavlar. Torntakett från 1887 täcks av kopparplåt.Taket kröns av ett ringkors av koppar. Utmed torntakets nederkant är på varje sida en spetsvinklad, kopparplåtsklädd huv. Huven i söder, norr och öster omger ett grönmålat, runt litet fönster. I väster finns ett tornur med svart rund urtavla och romerska siffror i guld, infattad i en huv . Sakristian har valmat sadeltak med plåttäckning.

FÄGRE KYRKA - Kyrkan är en korskyrka med latinsk plan. Långhuset är placerat i korsmitten, södra, norra och västra korsarmen, koret i östra korsarmen, vapenhuset i västtornets bottenvåning, och norr om koret är en vidbyggd sakristia. Koret är tresidigt avslutat i öster. Kyrkorummet domineras av sina kryssribbvalv. Mellan korsmitten och respektive korsarm är en rundbågig valvbåge, uppburen av en kraftig hörnpelare.
LÅNGHUS - Västra korsarmen är en travé längre än norra och södra. Över dess västra del är en djup läktare. Läktaren avdelas från övriga kyrkorummet genom en spetsbågig öppning, uppburen av likadana pelare som uppbär korsmittens valv. Långhuset indelas genom en mittgång i såväl västra som södra och norra korsarmen. Utmed södra korsarmens östvägg är en sidogång. De tre metrarna närmast vapenhuset under läktaren saknar bänkar, men utmed nordväggen finns här en gråmålad träläktartrappa med uppgång från väster. Dess inbyggda steg täcks av brun heltäckningsmatta. Mot mittgången finns träspjälor och utmed väggen en handledare. Under trappans lägsta del är ett skåp av orangeröd pärlspont. Under läktarens södra del står två klädhängare. Utmed gaveln i norra korsarmen är ett piano. Väster om detta är en rest gravhäll. I korsmittens sydöstra del står en dopfunt.
GOLV - Golvet utgörs av lackade, mörkbruna bräder från 1887. I gångarna ligger brungrå gångmattor.
VÄGG - Väggarna är vita och jämnt slätputsade. I korsmittens hörn samt öster om läktaren finns kraftiga knippepelare/hörnstöd, på vilka ribbvalven vilar. De pelare som ingår i bänkkvarteren vilar på profilerade träsocklar, målade som bänkarna. Pelarna har en fris, ca tre meter över golvet. Denna utgörs av en krans av vita slätputsade masker och voluter i gips från 1887, och som uppbär ett fundament. Över varje fönster är en sköldbåge uppburen av pelare. I norr är en stor gravhäll av kalksten och med reliefer. Öster om nordgavelns fönster hänger ett epitafium över släkten Fegraeus; en rektangulär oljemålning med krucifix och i bakgrunden Jerusalem. På tavlan finns 13 knäböjande personer i 1600-talsdräkter, prosten Harald Johansson Fegraeus, hans hustru och deras elva barn. Bilden omges av en snidad, mörk ram. Fegraeus epitafium tillkom 1623 och användes som altartavla 1657-1758.
På norra korsarmens östvägg hänger ännu ett rektangulärt epitafium av kalksten med inristade inskriptioner över prästsläkten Fegraeus. (1500 -1700-talet). Tavlan har en snidad ram i grönt, vitt och guld krönt av ett snidat mans- och ett kvinnohuvud (kyrkoherde Jonas Drysenis och makan Maria Catrina Fegraea) och mellan dessa en uppslagen bok. I södra och norra korsarmens respektive östvägg hänger en nummertavla- se nedan. På väggarna sitter tvåarmade mässingslampetter med runda väggplåtar samt i sydgaveln en enarmad lampett av barockmodell på varje sida av dörren. Utmed bänkkvarteren är en bröstpanel av horisontella bräder i samma rödorange färg som bänkarna och med bruna överliggare. Skärmar saknas dock utmed södra korsarmens östvägg. Här sitter elelement.
INNERDÖRRAR OCH PORTAR - I södra och i västra gaveln är likadana pardörrar av svängdörrstyp, sent 1800-tal. Dörrarna är målade i ljusbrunt och har utsirade, vertikala dragbyglar av vitmetall samt röd skoning av filt. Överstycket till syddörren pryds av enkelt utsågat tandsnitt. Dörren är placerad framför ett vindfång med port. Över denna är ett lunettfönster. Den rektangulära pardörren är ljusbrun med tre marmorerade speglar på varje dörrblad. De övre speglarna är rundbågiga, de nedre kvadratiska och den mellersta rektangulär. I vindfånget är ett kalkstensgolv.
FÖNSTER - Långhuset har i norra och södra korsarmen vardera ett fönster i öster respektive väster. I västra korsarmen finns två fönster på varje långsida, varav det västligaste fönsterparet är placerat under och över läktaren. De rundbågiga fönstren är gråmålade med dubbla korsposter och överst lunettspröjsning. Varje luft indelas i sin tur genom blyspröjs i smårutor med färgat antikglas. Fönstren är placerade i rundbågiga smygar med lutande fönsterbänkar, putsade och vitmålade. I varje fönsterbänk är en träkloss med en trearmad ljusstake, möjligen av silver.
TAK - Taket i norra och södra korsarmen samt över korsmitten utgörs av en travé med kryssribbvalv från 1705. Det murade och slätputsade taket är vitmålat förutom ribborna som är ljust rosa. Över västra korsarmen är två travéer med senmedeltida stjärnribbvalv i samma färgsättning. Taket under läktaren utgörs av grå slät panel. I varje korsarm och i korsmitten hänger en mycket stor mässingsljuskrona av barockmodell.
KOR - Det tresidigt avslutade koret avgränsas genom en två trappsteg högre nivå. Trappstegen är av kalksten, förutom de yttre partierna av det nedersta steget som är av trä. Altaret är placerat intill östväggen, delvis inskjutet i en grund nisch i väggen. På altaret, framför nischen, vilar den höga altaruppsatsen. Ca två meter från östväggen är den femsidiga altarringen placerad. I korets nordvästra hörn är en predikstol och öster om denna, utmed nordväggen, en trappa. Under trappan står en helt järnbeslagen kista med tre lås. Öster om trappan är en dörr till sakristian. En snidad sol från sent 1800-tal är högt placerad på nordväggen.
Utmed sydväggen står två brunbetsade, stoppade och tygklädda karmstolar i nybarock.
GOLV - Golvet utgörs av rött, lackat lertegel, troligen från 1952. De rektangulära stenarna är lagda parvis i längs - respektive tvärgående riktning. I koret ligger en rektangulär matta i geometriska mångfärgade mönster, märkt AÖ. Innanför altaret är golvet ytterligare förhöjt med ett lackat trägolv av smlala bräder och ovanpå detta en röd matta.
VÄGG -Mellan korets västliga del och den tresidiga koravslutningen i öster är en spetsbåge. Östväggen indelas genom två rosa ribbor. I övrigt: Se långhus. I nordväggen, öster om sakristidörren, är en mycket stor porträttgravhäll från 1600-talet av kalksten inmurad. ´På sydväggen sitter två enarmade ljuslampetter av mässing och i barock.
DÖRR - Den rektangulära enkeldörren med spröjsverk är nytillverkad enligt äldre modell. Dörren är placerad i en rektangulär nisch med profilerad träomfattning.
FÖNSTER - Koret har i söder ett likadant fönster som i långhuset. På en kloss här står en sjuarmad mässingsljusstake. I nordöst och sydöst är vardera ett rundbågigt fönster med glasmålningar i polykroma färger. I fönstren, tillverkade 1887 av Mayerska konstanstalten i Munchen, avbildas Johannes döparen respektive Johannes, evangelisten. Fönstren är placerade i rundbågiga nischer och omges dessutom av en spetsbågig yttre nisch, båda vitputsade.
TAK - Kortaket utgörs av ett kryssribbvalv, vitt med ljusrosa ribbor. I den östliga koravslutningen är ett hjälmvalv med två ribbor mot öster. I taket hänger en mässingsljuskrona av barockmodell.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret är murat av röda tegelstenar och vitputsat, förutom en ca 25 cm hög oputsad sockel. På framsidan är en stor, nedsänkt spegel.
BÄNKINREDNING - Bänkinredningen, troligen från 1951, består av två kvarter i vardera södra, norra och västra korsarmen. Södra och norra korsarmens västra kvarter innehåller fem och de östra sex bänkar. Västra korsarmen innehåller elva bänkar i varje kvarter. Dessutom finns i nordväst en betydligt kortare bänk i höjd med trappans uppgång. Bänkarna är öppna mot mittgången och slutna mot ytterväggarna med undantag av södra korsarmens östra kvarter som är helt öppet. Kvarteren avgränsas mot korsmitten genom rödorange skärmar med rektangulära, utsparade speglar marmorerade i grönt och rosa på grå botten. Bänkarna är målade i samma rödorange färg som skärmarna, förutom de bruna fotstöden. De nästan raka ryggarna är av vertikal pärlspont. På sitsarna ligger stoppade dynor. Gavlarna pryds av var sin likadan spegel. Under bänkarna finns bänkvärmare.
PREDIKSTOL - Predikstolen skänktes till kyrkan omkring 1705. Den polygonala, blåmålade predikstolen indelas i fält genom ljusbruna korintiska kolonnetter. Kolonnerna vilar på fyrsidiga baser, och mellan dessa finns fält med skulpterade medaljonger i vitt och guld. I varje fält är en rektangulär, nedsänkt spegel och framför denna en skulpterad figur i svaga färgtoner - symbol för hoppet (ankare och fågel), tron (kors och kalk), kärleken (barn, brinnande hjärta), och rättfärdigheten (vågskål och pilar). Figurernas huvuden inramas av skulpterade snäckor. Den övre sargen är bruten, profilerad och marmorerad i grågrönt. Predikstolen är nedtill avsmalnande och här försedd med skulpterade keruber samt nederst en polykrom fruktklase. Fot saknas. Den raka, grå trappan är täckt av gråbrun heltäckningsmatta. Mot kyrkorummet är ett profilerat skrank med gråbruna sarger samt rektangulära speglar i rött med bruna ramar. Mellan speglarna finns snidade ljusa festoner i relief på blå botten. Framför trappans uppgång i öster är en hög dörr. Dörren är enkelt ådringsmålad i brunt och har två rektangulära speglar. Framför den övre spegeln är en snidad figur, dödens ängel. Ovanpå det profilerade överstycket står två skulpterade urnor och häremellan en medaljong med snidad ram. Ramen är krönt av ännu en urna, som vilar på ett änglahuvud.
Över predikstolen är ett åttasidigt, samtida ljudtak i grågrönt med profilerade sidor. Under finns nedhängande festoner. I varje hörn är en skulpterad figur och häremellan medaljonger med snidade ramar. Figurerna föreställer möjligen Gamla och Nya testamentet samt Visheten. Ovanpå är fyra snidade voluter (boken med de sju inseglen) som bär upp ett skulpterat lamm med segerfana.
ORGEL - Den grågröna orgelfasaden med rödmålat listverk indelas genom två toureller i tre fält, det mellersta bredare och högre. I varje fält är ett pipfält, det mellersta rundbågigt och sidofälten rektangulära. Krönet är rikt profilerat med röda lister. Den mekaniska orgeln har 15 stämmor, fördelade på två manualer och pedal. Spelbordet är vänt mot öster. Orgeln tillverkades 1956 av Olof Hammarberg, Göteborg. Under den södra tourellen är en skulpterad 1700-talsputti.
LÄKTARE - Läktaren, från 1801 men ombyggd 1887, vilar på två rödorange joniska kolonner med snidade, grå kapitäl. Läktaren har något bredare, utvinklat mittparti, avgränsat genom två grågrönmarmorerade pilastrar. Mittpartiet pryds av en rund utsparad mittspegel mellan två, inåt rundade, i övrigt rektangulära speglar. Sidopartierna har vardera två kvadratiska speglar. Läktarbröstet är ljusgrönt med mörkare gröna speglar och rödbruna ramar. Golvet är belagt med gråbrun heltäckningsmatta.
SPECIFIKA INVENTARIER -
ALTARTAVLA - Altartavlan är en oval oljemålning med förgylld, profilerad ram. Ramen omges på alla sidor av snidade bronsfärgade akantusblad. Nederst är en utsirad metallplatta med skriven inskription" Välment gifver af choorgravens ägare från Säckestad och Hallansberg 1758" Tavlan, tillverkad 1758 av Johan Pasch avbildar Kristus svävande uppåt i skyn och på marken knäböjande människor. Tavlan vilar på en grönmålad, profilerad låg sockel med guldlister, placerad på altaret.
ALTARRING - Den femsidiga altarringen, troligen från 1951, består huvudsakligen av smala, profilsvarvade grönmarmorerade spjälor, placerade mellan bruna över- och understycken. Altarringen är smalare i nordväst och sydväst och dessa två sidor utgörs istället av ljusbruna skrank med vardera en utsparad rektangulär spegel i rödbrunt. Det breda knäfallet är stoppat och klätt med orange tyg. Armstödet är av trä - se ovan.
DOPFUNT - Dopfunten från 1887 är troligen av driven kopparplåt. Den består av en åttkantig, låg cuppa, uppburen av en smalare åttkantig fot med bredare fotplatta. Funten är dekorerad med galler fyllda med bland annat trepasss i relief.
NUMMERTAVLA- De nytillverkade vita, segmentbågade nummertavlorna omges av profilerade, grå ramar med röda bårder och kröns av var sin skulpterad växt i guldfärg.
VAPENHUS - Vapenhuset ligger fem trappsteg under långhusets nivå. Trappan är av kalksten och mot norr är en handledare av järn. I nordöstra hörnet är en ca 1,5x1,5 meter och 70 cm hög kalkstenslåda med grått trälock. Lådan används som förvaringsutrymme. Här ligger bland annat en ljuskrona. Utmed sydväggen står en järnbeslagen ekkista och öster om denna ett bokbord. Öster om bokbordet är en dörr till en äldre murtrappa till tornet. Utmed nordväggen står en mycket bred , medeltida ekdörr, prydd av järnbeslag formade till kors, bågar, hjärtan mm.
VÄGG - Väggarna är putsade och vitmålade. Utmed norra och södra väggen är en profilerad taklist. På varje sida är en liten metallplatta med minnesgravyr från 1600-talet. Plattorna omges på båda sidor av mycket breda och smala genombrutna blandornament.
PORT - Porten i väster är en pardörr från ca 1900 med utanpåliggande lås. Den gulbrunådrade dörrens båda blad pryds av vardera tre kvadratiska, utsparade speglar. Porten sitter i en rundbågig nisch och överst är ett ljusinsläpp. Dörren till torntrappan är placerad ca 50 cm över golvet, mycket smal och av vitmålade smala bräder. Dörren till långhuset är placerad i en mycket djup, rundbågig nisch.
TAK - Taket är tunnvälvt, putsat och vitmålat.
FÖNSTER - Ljusinsläppet utgörs av ett gulbrunt lunettfönster.
GOLV - Golvet utgörs av kalkstenar. Mitt på golvet är stenarna kvadratiska och diagonalt lagda. På golvet ligger en grå gångmatta.
SAKRISTIA - Utmed östväggen finns ett brunt bockbord med stolar. Söder härom är en port med innerdörr. Utmed västväggen är fyra skåp med grå spegeldörrar. I öster är ett fönster och i norr ett annat. Det senaare utgör även altare.
GOLV - Golvet består av lackade röda tegelstenar lagda parvis tvär- och längsgående. I golvet är en stor trälucka. Över ligger en grå gångmatta.
VÄGG -Väggen är putsad och vitmålad. Överst är en profilerad, blåmarmorerad taklist.
Dörr - Både porten och innerdörren mot öster är grå och indelade genom tre speglar. Mellan dem är ett litet vindfång.
FÖNSTER - De rundbågiga, gråvita fönstren har korspost. Nordfönstret är även indelat i smårutor genom blyspröjs med färgat antikglas. Östfönstret har ett öppningsbart innanfönster samt mellan ytter - och innanfönstret järngaller. Fönstren är placerade i djupa, rundbågiga nischer. I nordfönstrets fönsterbänk står ett krucifix.
TAK - Taket är ett gråvitt trätak av breda plankor.
TORN
TORNVÅNING - Våning 1 utgörs av vapenhuset. En smal, medeltida murtrappa utmed sydväggen leder till våning två. Man kan även gå via läktaren. Våning 2 är väster om läktaren. En bred, segmentbågig pardörr med glas överst leder från läktaren. Våning 2 har putsat tunnvalv och rött tegelgolv. Murtrappan når våningen i sydvästra hörnet och fortsätter i sydöstra hörnet. En rak, brant trätrappa leder förbi våning 3 till 4. På våning 4 är väggarna av sandsten ej putsade. Storklockan från 1750 är gjuten av Nils Billsten, Skara, och försedd med inskriptioner. Lillklockan från 1756 är även den gjuten av Nils Billsten.

FÄGRE KYRKA - En romansk kyrka uppfördes under tidig medeltid. Även västtornet är medeltida, men möjligen något senare än långhuset. Tornets sydmur, som redan från början rymde en murtrappa, gjordes betydligt tjockare än övriga murar. Från medeltiden är bevarat en stor del av tornmurarna samt långhusmurarna och en järnbeslagen port (nu i vapenhuset). Kyrkan ombyggdes under senmedeltid. Bland annat tillkom då stjärnvalven i den västra delen av långhuset. 1586 uppfördes söder om högkoret ett gravkor för Filip Bonde (död 1588) och hans hustru Karin Bååth, ägare till Säckesta gamla biskopsgods. Deras gravhäll är avbildad i Peringskiölds Monumenta från 1671. Då gravkoret blev fullt byggdes ännu ett gravkor med minnesrum öster om det äldsta. De första som gravsattes här var Tord Bonde, död 1683, och hans hustru Anna Johansdotter Wernstedt, död 1665. Väggarna gjordes tunnare än kyrkans äldre murar och uppbars av ribbvalv och bågar. Minnesrummet fick en tresidig avslutning. 1623 tillkom Fegraeus epitafium, vilket användes som altartavla 1657-1758.
Nuvarande sakristia byggdes 1703-1705 och ersatte då en äldre sakristia. Samtidigt uppfördes korsarmar i norr och söder, medan medeltidskoret revs och minnesrummet blev högkor. En ingång i södra korsarmen tillkom. Strävpelare murades. Korsarmarna fick kryssribbvalvvalv i rundbågestil. Nuvarande predikstol med tillhörande ljudtak skänktes samtidigt till kyrkan.
Vid en brand till följd av ett åsknedslag 1749 brann det tidigare spetsiga torntaket av. En återuppbyggnad följde 1749-1756. Inredningen kompletterades och interiören vitlimmades. Predikstolen målades i vitt och guld. Tornet försågs med huv. Huven visade sig snart vara dåligt utförd och ersattes med en ytterligare tornvåning av trä, och ny huv med tornur i fyra väderstreck samt en liten lanternin. 1758 skänktes nuvarande altartavla, möjligen målad av Johan Pasch.
Redan 1801 fick kyrkan sin första orgel med ursprungligen elva stämmor. En läktare, uppburen av svarvade kolonner, byggdes. Långhusgolvet höjdes till samma nivå som korgolvet. Långhuset fick likadana fönster som tvärskeppet. Nytt spån lades på taken. 1864 revs ett vapenhus i söder, sydporten igenmurades och en ny ingång upptogs i väster. Vid Adolf Kjellströms och JA Weterbergs renovering 1887 fick tornet nuvarande tak, ritat av LW Palmroth. Kyrkans interiör fick ny färgsättning. Altaruppsatsen utbyttes. Läktaren ombyggdes.Mycket av övrig inredning togs bort och ett nytt, lägre golv inlades. Nya, lägre tegelvalv slogs över alla gravkamrar. Tord Bondes epitafium flyttades från södra till norra korväggen. Predikstolens trappa förändrades. Ett trägolv inlades och ett norrfönster i sakristian igenmurades. Murar och valv putsades, pilastrar och kapitäl försågs med bladverk i gips och kyrkan målades med slingor och bandornamentik. Ny altarrring kom till liksom korets glasmålningar från Mayerska konstanstalten i Munchen.
Dörren till torntrappan från vapenhuset återupptogs vid Axel Forsséns renovering 1951-1952. Samtidigt framtogs äldre bemålning på predikstolen och den gamla predikstolsdörren återinsattes i kyrkan. Ett par änglar till predikstolen nytillverkades. Dessa arbeten leddes av KJR Johansson. 1758 års altaruppsats renoverades och togs åter i bruk. Elektrisk värme och belysning, enligt S Lidéns förslag, installerades. Pneumatisk orgel från Hammarberg, Göteborg, anskaffades. Ett plant tak över orgeln revs att döma av äldre fotografier. Kyrkan fick ny, ljus färgsättning och troligen tillkom nuvarande altarring och bänkinredning. I samband med dessa arbeten kunde man iaktta kistorna i Bondes gravkor. Koppartaket omlades i början av 2000-talet.