Bostadshus

Bebyggelsen på fastigheten Gesällen 4 ingår i den sammanhängande trähusbebyggelse som är utmärkande för Arboga stadskärna. En trähusbebyggelse som med tiden i varierande grad förändrats men som kan ha sitt ursprung så långt tillbaka som 1600-talet och kvarvarande exteriöra detaljer från 1700-talet. Bebyggelsen på en fastighet består i allmänhet av en huvudbyggnad mot gatan sammanbyggd med ett flertal ekonomibyggnader och/eller ekonomibyggnader placerade inne på gården. Tillsammans med angränsande bebyggelse bildas en inre gård på fastigheten, eller i kvarteret.
Ekonomibyggnaderna är långsmala timmerbyggnader som är bestrukna med falurödfärg. Delar av dessa kan vara ombyggda till boningshus.
Denna fastighet med sin småskaliga och ålderdomliga karaktär visar på ett boende som skiljer sig från de lite förnämare ågårdarna. De faluröda uthusen längs Skottgränd minner om hur gatan tidigare sett ut i sin helhet. Dessa byggnader som delvis skymmer bebyggelsen på Gesällen 15 förstärker helhetsintrycket av Storgatan. Senaste större renovering genomfördes 1939.Fastigheten ingår i det bebyggelseområde som brann ner vid den stora stadsbranden söder om ån 1650.
Till fastigheten finns en ägarlängd som sträcker sig tillbaks till 1665. Den första ägaren var Måns Glasmästare. Säkerligen ett speciellt yrke vid den här tiden (se Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok 1970). På fastigheten finns dessutom en boendeförteckning som sträcker sig tillbaks till 1691. Förteckningen är en sammanställning ur bevarade husförhörslängder och är utförd av Kurt Steinrud i Tullinge.
Bebyggelsen på fastigheten Gesällen 4 ingår i den sammanhängande trähusbebyggelse som är utmärkande för Arboga stadskärna. En trähusbebyggelse som med tiden i varierande grad förändrats men som kan ha sitt ursprung så långt tillbaka som 1600-talet och kvarvarande exteriöra detaljer från 1700-talet. Bebyggelsen på en fastighet består i allmänhet av en huvudbyggnad mot gatan sammanbyggd med ett flertal ekonomibyggnader och/eller ekonomibyggnader placerade inne på gården. Tillsammans med angränsande bebyggelse bildas en inre gård på fastigheten, eller i kvarteret.
Ekonomibyggnaderna är långsmala timmerbyggnader som är bestrukna med falurödfärg. Delar av dessa kan vara ombyggda till boningshus.
Denna fastighet med sin småskaliga och ålderdomliga karaktär visar på ett boende som skiljer sig från de lite förnämare ågårdarna. De faluröda uthusen längs Skottgränd minner om hur gatan tidigare sett ut i sin helhet. Dessa byggnader som delvis skymmer bebyggelsen på Gesällen 15 förstärker helhetsintrycket av Storgatan. Senaste större renovering genomfördes 1939.Fastigheten ingår i det bebyggelseområde som brann ner vid den stora stadsbranden söder om ån 1650.
Till fastigheten finns en ägarlängd som sträcker sig tillbaks till 1665. Den första ägaren var Måns Glasmästare. Säkerligen ett speciellt yrke vid den här tiden (se Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok 1970). På fastigheten finns dessutom en boendeförteckning som sträcker sig tillbaks till 1691. Förteckningen är en sammanställning ur bevarade husförhörslängder och är utförd av Kurt Steinrud i Tullinge.

Bebyggelsen på fastigheten Gesällen 4 ingår i den sammanhängande trähusbebyggelse som är utmärkande för Arboga stadskärna. En trähusbebyggelse som med tiden i varierande grad förändrats men som kan ha sitt ursprung så långt tillbaka som 1600-talet och kvarvarande exteriöra detaljer från 1700-talet. Bebyggelsen på en fastighet består i allmänhet av en huvudbyggnad mot gatan sammanbyggd med ett flertal ekonomibyggnader och/eller ekonomibyggnader placerade inne på gården. Tillsammans med angränsande bebyggelse bildas en inre gård på fastigheten, eller i kvarteret.
Ekonomibyggnaderna är långsmala timmerbyggnader som är bestrukna med falurödfärg. Delar av dessa kan vara ombyggda till boningshus.
Denna fastighet med sin småskaliga och ålderdomliga karaktär visar på ett boende som skiljer sig från de lite förnämare ågårdarna. De faluröda uthusen längs Skottgränd minner om hur gatan tidigare sett ut i sin helhet. Dessa byggnader som delvis skymmer bebyggelsen på Gesällen 15 förstärker helhetsintrycket av Storgatan. Senaste större renovering genomfördes 1939.Fastigheten ingår i det bebyggelseområde som brann ner vid den stora stadsbranden söder om ån 1650.
Till fastigheten finns en ägarlängd som sträcker sig tillbaks till 1665. Den första ägaren var Måns Glasmästare. Säkerligen ett speciellt yrke vid den här tiden (se Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok 1970). På fastigheten finns dessutom en boendeförteckning som sträcker sig tillbaks till 1691. Förteckningen är en sammanställning ur bevarade husförhörslängder och är utförd av Kurt Steinrud i Tullinge.
Bebyggelsen på fastigheten Gesällen 4 ingår i den sammanhängande trähusbebyggelse som är utmärkande för Arboga stadskärna. En trähusbebyggelse som med tiden i varierande grad förändrats men som kan ha sitt ursprung så långt tillbaka som 1600-talet och kvarvarande exteriöra detaljer från 1700-talet. Bebyggelsen på en fastighet består i allmänhet av en huvudbyggnad mot gatan sammanbyggd med ett flertal ekonomibyggnader och/eller ekonomibyggnader placerade inne på gården. Tillsammans med angränsande bebyggelse bildas en inre gård på fastigheten, eller i kvarteret.
Ekonomibyggnaderna är långsmala timmerbyggnader som är bestrukna med falurödfärg. Delar av dessa kan vara ombyggda till boningshus.
Denna fastighet med sin småskaliga och ålderdomliga karaktär visar på ett boende som skiljer sig från de lite förnämare ågårdarna. De faluröda uthusen längs Skottgränd minner om hur gatan tidigare sett ut i sin helhet. Dessa byggnader som delvis skymmer bebyggelsen på Gesällen 15 förstärker helhetsintrycket av Storgatan. Senaste större renovering genomfördes 1939.Fastigheten ingår i det bebyggelseområde som brann ner vid den stora stadsbranden söder om ån 1650.
Till fastigheten finns en ägarlängd som sträcker sig tillbaks till 1665. Den första ägaren var Måns Glasmästare. Säkerligen ett speciellt yrke vid den här tiden (se Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok 1970). På fastigheten finns dessutom en boendeförteckning som sträcker sig tillbaks till 1691. Förteckningen är en sammanställning ur bevarade husförhörslängder och är utförd av Kurt Steinrud i Tullinge.