VÄSTRA ÄMTERVIKS KYRKA

Komplettering vid inventering 2004:
Västra Ämterviks första sockenkyrka uppfördes 1673 i Svensby. Denna drabbades av brand genom åsknedslag 1815 och brann ned till grunden. En interimskyrka av trä uppfördes strax därpå av sockenborna under ledning av Nils Olsson, Aplungsåsen. Genom kollekt, gåva från kronprinsen kunde en stor stenkyrka uppföras.
Västra Ämterviks nyklassiska stenkyrka är ritad av byggmästare Johan Westman (som även ritat kyrkorna i Väse, Frykerud och Norra Råda) och uppfördes under ledning av bonden och klockaren Nils Olsson i Aplungsåsen (1779-1856). Byggnadsstilen blev den för tiden vanliga med torn och långhus, det senare täcktes med skiffer. Tornet har en lanterninpåbyggnad, prydd med ett kors. Den nya kyrkan stod färdig 1820 men kom inte att invigas förrän 9 juni 1821, av kontraktsprosten Jonas Frykstedt.
Sedan dess har kyrkan varit föremål för diverse reparationer och underhållsarbeten. 1893 byggdes västläktaren och orgel tillkom. År 1896 skedde en viss renovering med ommålning, nya bänkar och en nya altarring. En mer genomgripande restaurering företogs 1927 under ledning av arkitekt Bror Almqvist. Som konstnärlig rådgivare fungerade artisten Yngve Lundström, Stockholm. Kyrkan putsrenoverades, man utförde plåtarbeten, målning, drog in el och installerade en värmekammare för varmluftsanläggning. Kyrkan fick många nya textilier och ett nytt glasmålat fönster i koret. Predikstolen och altaruppsatsen renoverades och konserverades av konstnären Gustaf Ambe, Stockholm.
1980 invigdes två nya korfönster, medaljonger, efter förlaga av Hans Kajtorp. Två år senare putsrenoverades kyrkan fasader och så gavs skiffertaket en översyn. 1988 genomfördes en renovering både beträffande interiör och exteriör under ledning av arkitekt Karl Karlsen. Under läktaren uppfördes nya inbyggnader för kapprum, hwc och en brudkammare. Man utförde ny isolering i golv- och vindsbjälklag, ett nytt elsystem med bänkvärmare och monterade ny belysning med spotlights i koret. Hela interiören ommålades i en ljusare färgställning och i sakristian installerades ett nytt skrudskåp. Därefter har orgeln genomgått några smärre reparationer.

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Kyrkorummet i klassicerande stil är rektangulärt med rakt avslutat korparti och täcks av ett tryckt trätunnvalv. Ingångar finns i väster, via tornets vapenhus samt mitt på norra och södra långsidan. Bänkarna bildar fyra kvarter. I väster finns läktare med orgel i klassicerande fasad. Även predikstol och altaruppsats är i klassicerande stil, samtida med kyrkan.
Vid den gamla kyrkans brand kunde endast ett fåtal inventarier räddas, däribland en ovanlig dopfunt i driven mässing från början av 1700-talet. Under läktaren finns inbyggnader för kapprum, hwc och brudkammare. Sakristian är placerad i utrymme bakom altarväggen i öster.
LÅNGHUSET har ett golv av såpskurat trä, väggarna är putsade och avfärgade med ett grått bröstningsfält och däröver en ljust aprikosgul kulör. Väggarna genombryts av rundbågiga fönsteröppningar med blåmålade bågar och spröjsning av bly. Det välvda taket är blåmålat under en profilerad taklist i rosa och brunt. Kyrkans samtliga dörrar är utförda med speglar och målade i grått, blått, vitt och gult.
BÄNKARNA, i stil från sekelskiftet 1900, med höga gavlar med svarvade avslut bildar fyra kvarter. Bänkarnas gavlar är marmorerade i grått medan bänkarnas insidor är laserade i en rosa ton med rödmålade lister. Kvarteren delas av framåt med skrank. Bänkarna har blåklädda dynor.
I Väster finns en LÄKTARE som bärs upp av rosabruna marmorerade pelare med liten snickarglädje som avslut överst. Läktarens baldakin är rak med fyllningar som marmorerats i ett vitt ramverk. Baldakinen är förhöjd med ett vitmålat smidesräcke. Mitt på läktaren står en ORGEL med klassicerande fasad. Orgeln är pneumatisk, byggd av Zetterqvist & Son, Örebro, i början av 1890-talet med 9 stämmor fördelade på en manual och pedal. I samband med renovering av kyrkan 1927 byggdes orgeln om av samma orgelbyggare och har nu 15 stämmor fördelade på två manualer och pedal. Den är vitmålad med förgyllda detaljer.
Under läktaren finns sedan 1988 LÄKTARUNDERBYGGNADER. De är byggda av stående vitmålad panel, har avfasade väggar och i överkant, samt mot kyrkorummet i norr och söder ljusinsläpp. Dörrarna in till bakomliggande rum, brudkammare, hwc och kapprum, är med speglar och målade lika kyrkans entrédörrar. Taket under läktaren är panelat och målat i blått. I utrymmena vid underbyggnaderna finns bokbord, ljus- och mixerbord samt psalmboksvagnar.
KORET är svagt förhöjt och har i öster ett rakt avslut. Altaruppsatsen står dikt an väggen och på sidorna om den finns utgång till bakomliggande sakristia. Fönstren i koret, på norr och söder, har två glasutsmyckningar i oval form. 1980 fick de rundbågiga korfönstren två glasmedaljonger, efter förlaga av Hans Kajtorp. Motiven är först utskurna i trä och har sedan övergjutits med plast, en ovanlig metod. Motiven föreställer en såningsman samt två framsträckta händer och en fågel, båda med Frykenlandskapet i bakgrunden. Ovan altaruppsatsen finns ett runt blyinfattat korfönster utfört av Bomans glasmästeri i Karlstad i samband med renovering 1927.
ALTARUPPSATSEN är verk av klockaren Nils Olsson i Aplungsåsen. Ramverket är pampigt i klassicerande stil med två kolonner oljemålade med en rosa marmorering som bär upp en arkitrav i blått och grått. Överst läses Jehova omstrålat av en gloria. I ramverket sitter en altartavla målad av Per Berggren i Stockholm 1825. Den föreställer Kristi uppståndelse och röjer i fråga om figurerna och kompositionen en viss påverkan av en tavla med samma motiv i Kungsholmens kyrka i Stockholm, vilken är målad 1823 av Berggrens lärare, professor F Westin. Altaruppsatsen vilar på en brunmålad bas med en gråmarmorerad platta. Framför den står ett rektangulärt ALTARE klädd med textilier.
ALTARRINGEN är hästskoformad och sluten, öppnas med dörrar i norr och söder. Den är tätbyggd med fyllningar marmorerat i grått och ett brunt ramverk. Knäfall och överliggare är klätt med grått tyg. På sidan om altaruppsatsen, innanför altarringen, står två piedestaler uppbärandes en varsin ängel, skuren i trä av Isac Schullström 1755. Dessa räddades vid den tidigare kyrkans brand.
PREDIKSTOLEN, placerad mot norra långsideväggen, är liksom altaruppsatsen utförd av Nils Olsson 1825. Den är tidstypisk klassicerande till sitt utförande, vitmålad och dekorerad med lagens tavlor och har en baldakin med förgyllt träkors omgivet av strålar. Mellan korgen och baldakinen hänger ett snidat förgyllt draperi med en blå bakgrund. Baldakinen har i undertaket en målning med små änglar i ett himlamolnsmotiv. Korgen vilar på en brunmålad bas och har en rak trapp från koret.
DOPFUNTEN, placerad i korets södra del, är kyrkans kanske märkligaste föremål. Den är utförd i driven mässing. I cuppan står ett mindre dopfat, även detta i driven mässing och förtent invändigt. Den är ett verk som inköptes till gamla kyrkan 1704. Mot söderväggen i koret finns ett dopaltare. Ovan det hänger en stor oljemålning, skänkt till kyrkan 1959 av konstnären Erling Ärlingsson, Västra Ämtervik. Tavlan föreställer Jesus som välsignar barnen. Textilerna till dopaltaret är komponerade och framställda av komminister Gunnar Magnusson i Sunne. I koret står även två PSALMNUMMERTAVLOR på pelare med svart pannå och förgyllt ramverk med en lyra överst. En annorlunda ambo är skuren av ett trästycke, likt en värmländsk traditionell sk kubbstol. I vardera norra och södra hörnet finns en kyrkvärdsbänk. Piano, stolar och kyrkan ljusträd står också här.
SAKRISTIAN har furugolv gråmålat, golvsocklar grå, putsad vägg i vit ton samt trätak målat grått. VAPENHUSET har skiffergolv, putsade väggar målade med limfärg i två kulörer (lika kyrkorummet) och tak målat i en gråblå ton. Från vapenhuset leder två trappor, efter norr- och söderväggen, upp till tornet. Trappan har räcken i grått. Ovan entrén in till kyrkorummet ett inbyggt rum med listverk i klassicerande stil. Ett par vita dörrar leder in till kyrkorummet efter att man passerat en mellanhall.
ÖVRIGT - Ljuskronor varav en i glas från Liljedals glasbruk. Kyrkkistor. Storklocka och lillklocka gjutna 1816. Två kyrkkistor. Tavla på vägg intill predikstolen målad av C J Sjöstrand föreställande hur Jesus smordes av Maria i Betania. Kormatta i röllakan i blå kulörer. Mindre dopmatta i rosa och röda kulörer. Teleslinga. Audioguide. Blåa mittgångsmattor.

Västra Ämterviks nyklassicistiska stenkyrka består av rektangulärt långhus med utbyggd, halvrund sakristia i öster samt västtorn. Kyrkan är välbevarad och typisk för byggnadstiden. Ingång sker i väster via tornets bottenvåning samt mitt på långhusets nord- och sydsida. Murarna är vitputsade och genombryts av rundbågiga fönsteröppningar med blåmålade bågar. Tornet är relativt lågt och avslutas med en kvadratisk lanternin av trä med kopparhuv och förgyllt kors. Långhuset täcks av ett skiffertäckt sadeltak. Den utbyggda sakristian har ett halvrunt tak, likt långhuset klätt med skiffer.
Tornets lanternin har rundbågiga fönster med ett utsnidat räcke i nederkant. Hörnen markeras av ett blåmålat listverk. Tornet har en ljudlucka i vardera väderstreck med brunmålad panel. I tornets putsfasad är överst s-formade ankarslut synliga. Huvudentrén, med blåmålad dörr har ovan en minnestavla i kalksten med text om att kyrkan uppfördes under Karl XIV Johans regeringstid.
På långhusets östgavel, ovan sakristian, finns två runda fönster. Det nedre, något större, och med en träspröjsning i rosettform. Dörrar från långhuset till kyrkorummet, och vid sakristian, är klädda med brunmålad panel. Kyrkan vilar på en något utkragad och spritputsad sockel, som avfärgats blågrå. Regnvattensystemet är av koppar.