Kyrkogården invigdes 1859, den låg utanför byn och omgivningen var åkrar. På 1860-talet byggdes en kallmur, gärdsgård, runt kyrkogården. Den har senare, vid olika tillfällen under 1900-talet, mestadels ersatts av en bruksfogad stenmur.
Ursprungligen var kyrkogården en rågåker som omvandlades till gräsvall som slogs med lie och senare anlades grusgångar som delade kyrkogården i fyra kvarter. 1875 planterades en krans med almar och hagtornshäck.
1978 ordnades urnlund och minneslund. 1989 köptes en fruktträdgård öster om kyrkogården, där en askgravlund anlades 2008. Mellan kyrkbacken med kyrkan och kyrkogården gick tidigare en bäck.
Kyrkbacken
På kyrkbacken runt kyrkan finns inga gravar. Marken är grässådd, gångarna runt och till kyrkan är av singel. Kyrkbacken omges av en stenmur med bruk avtäckt med stenskivor. Smidesgrindar mot väster, norr och söder finns i muren. Gatlyktor i äldre stil omger kyrkan.
Bårhuset och en asfalterad gång/cykelväg delar kyrkbacken från kyrkogården. Här gick tidigare en bäck med en bro. Broräcket av järn finns kvar som ett minne av bäcken.
Kyrkogården
Kyrkogården är omgärdad av en stenmur, kallmurad mot öster och norr, murad med bruk för övrigt. Längs södermuren avgränsar även en oxelhäck, mot öster en krans av höga lövträd. Gångarna av singel är kantade av hamlade lindar respektive pelarekar. Kyrkogården innehåller ett flertal olika trädsorter som till exempel kastanj, valnöt, japansk rönn, blodbok.
En mycket stor del av gravstenarna har titlar med anknytning till havet som sjökapten, styrman, lots, fyrmästare och kustvakt. Landskapsmålaren Wilhelm von Gegerfelt är begravd på kyrkogården och har en hög gravsten. Äldre höga gravstenar är blandade med låga horisontella stenar. Gravplatserna omges mestadels av stenramar.
I östra delen som är grässådd är minneslund och urnlund belägna. Urnlundens gravhällar i gräs är placerade i rundlar runt ett vårdträd. Minneslunden omges av en hög skyddande cirkulär gräsvall med björkträd. I dess mitt står ett ankare.
Den senaste utökningen från 1989 är fruktträdgården som omges av häckar av avenbok och oxel. Här är en askgravlund anlagd med en avenbokshäck runt en sten med vattenspel.
Byggnader på kyrkogården
Ett bårhus från 1965, ritat av Manne Carlman, ligger öster om kyrkan, mellan kyrkbacken och kyrkogården. Fasaden är vitslammat tegel, sadeltaket belagt med röda tegelpannor och porten är kopparklädd.
I kyrkogårdens nordöstra hörn finns en verkstadsförrådsbyggnad från 1990 med vitputsad fasad och tegeltak.
Se även beskrivning av Torekovs kyrkomiljö under Miljöer.
Källor och litteratur
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg& Ingrid Sjöström, RAÄ, 2015
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008
Kyrkobyggnader 1760-1860, del 1, Skåne och Blekinge. Riksantikvarieämbetet m.fl, 1989
Torekovs kyrka Underhållsplan, koncept oktober 2016, Månsson Dahlbäck Arkitektkontor AB
Torekovs två kyrkor, Ingrid Sjöström, Årsskrift 2010, Föreningen Torekov Kultur och miljö.
Torekovs kyrkogård och kyrkotomt, Bertil Wulff 2003,
Bjärebygd, Båstad kommuns historia, Jan Moen, 1985
http://www.lansstyrelsen.se/skane/sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoprogram/oversiktliga-kommunbeskrivningar/Pages/Bastad.aspx
http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoprogram/sarskilt-vardefulla-kulturmiljoer-i-skane/bastad/Pages/Torekov.aspx
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
