ÅNIMSKOGS KYRKA

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Kyrkorummet är rektangulärt med förhöjt tresidigt kor i öster och läktare i väster. En trappa på norrsidan i vapenhuset leder till dess övre plan som har förbindelse med läktaren. Mellan vapenhuset och långhuset finns dels en kraftig f d ytterport samt en innerdörr, en kraftig pardörr, ev från en renovering 1929. I den smala öppningen mellan långhuset och sakristian (kyrkans ursprungliga sydingång) finns en kraftig järnbeslagen träport, enligt uppgift senmedeltida. Golvet i kyrkorummet består av hällar av skiffer i gångar och koret samt brädor i bänkkvarteren. Väggarna är vitputsade. Kring fönstren i koret och närmast detta finns draperimålningar. Längs taket, nära koret löper två kantfasade dragbjälkar.

Kyrkans interiör präglas främst av dekor och inventarier från 1700-talets första hälft. Ånimskogs kyrka är ett mycket välbevarat exempel på s k provinsiell barock från denna tid. De rika målningarna på det plana trätaket är utförda 1739 av målarmästare Hans Georg Schüffner. Han kallades allmänt "Guds målare på Dal och i västra Värmland" och tillhör den västsvenska måleriskolan. Motiven i Ånimskog är ett antal medaljonger med bibliska motiv, kvinnans skapelse, Kristi förklaring, yttersta domen, Kristi korsfästelse och syndafallet. Medaljongerna omges av akantusslingor. Även predikstolen och altaruppsatsen, från 1729, är rikt utsmyckade. De är tillverkade av bildhuggare Nils Falk, Ånimskog, som bl a också gjort predikstolen och altaruppsatsen i Fröskog. Predikstolen i Ånimskog har bl a utsnidade apostlafigurer mellan spiralvridna kolonner. På predikstolen finns också en trätavla från 1774 med text om dess donator, gästgivaren Anders Wall. Framför altarringen finns Anders Walls (1656-1758) gravhäll. Altaruppsatsen har ett snidat krucifix flankerat av två stående figurer, Moses och Aron. På altartavlan finns också två vapensköldar, Ulfsparres och Soops. Altartavlan är en gåva av Erik Månsson Ulfsparre. Den rundade altrarringen är sluten med marmorerade fält mellan brunmålade profilerade lister. Dess utformning tillkom troligen vid en renovering 1928-29. Dopfunten av sandsten antas vara från 1200-talet eller tidigare och är försedd med ett s k tapphål.

Den slutna bänkinredningen i långhuset är från 1700-talets början men ombyggd vid renoveringen 1928-29. De är liksom altarringen dekormålade med bl a marmorerade fält på dörrarna. Bänkarna är indelade i tre vägganslutna kvarter. Mot norrväggen finns en förrådsliknade mindre läktarunderbyggnad bl a för textilförvaring. Närmast koret finns patronatsbänkar med adelsvapen på sidorna. I koret finns bänkar på såväl syd- som nordsidan och på läktaren enklare utformade bänkar. Även läktaren utgör en del av kyrkans 1700-talsinredning, vilken enligt uppgift fick sin nuvarande utformning då. Den bärs upp av marmorerade runda pelare och bröstningen är fältindelad med målningar av en okänd konstnär. Motiven är Kristus och apostlarna. Orgelfasaden, med klassicerande drag, är ritad 1924 av professorn och arkitekten i kungliga byggnadsstyrelsen Melchior Wernstedt, Göteborg och byggd av H Nordfors, Lidköping.

LÅNGHUS
GOLV - Stenhällar av skiffersten enligt uppgift från 1820-talet. Golv i bänkkvarteren av obehandlade brädor från renoveringen 1928-29.
VÄGG - Vitputsad stenvägg, till läktarunderbyggnad mot norr, spontad slätpanel. Draperimålningar kring fönstren närmast koret och kring korfönstren.
PORTAR/DÖRRAR - Till vapenhus i väster: Innerdörr närmast långhuset och en f d ytterport närmast vapenhuset. Innerdörren är en pardörr med kraftiga dörrblad med utanpåliggande speglar, denna dörr är ev från renoveringen 1928-29. Den f d ytterporten består av två kraftiga portblad av brädor med utanpåliggande profilerade påbyggnader i diagonalmönster, porten har ett kraftigt trälås. Till sakristian: Då kyrkan tillbyggdes mot öster på 1600-talet tillkom nuvarande sakristian som ett vapenhus mot söder. Öppningen mellan långhuset och sakristian är kyrkans gamla sydingång. En smal öppning med en äldre enkelport av kraftiga brädor som är järnbeslagen, enligt uppgift senmedeltida, mot sakristian. På långhusets vägg finns en träportal med två pilastrar som bär upp ett inskriptionsfält med ett kraftigt profilerat överstycke. På detta står en änglafigur. Träportalen är troligen från renoveringen 1928-29.
FÖNSTER - Rundbågade av vitmålat trä. Indelade i tre lufter och spröjsade. Kopplade bågar.
TAK - Platt trätak bemålat i långhuset och koret av H G Schüffner 1739. Akantusslingor i svartvitt på blå botten som grundmotiv, infällt däri finns fem medaljonger som föreställer Kristi förklaring, kvinnans skapelse, yttersta domen, Kristi korsfästelse och syndafallet. Taket under läktaren består av gråmålade handhyvlade brädor.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - En förrådsliknade mindre läktarunderbyggnad mot norra väggen som bl a rymmer textilförvaring. Tillkom ca 1984.
ÖVRIGT- Nära koret löper två kantfasade dragbjälkar.
KOR
GOLV - Som långhuset, kormatta av ull skänkt av fru Gerda de Verdier. Altarrundeln trägolv belagt med heltäckningsmatta.
VÄGG - Som långhus, draperimålningar kring fönstren.
FÖNSTER - Som långhuset
TAK - Som långhuset
VAPENHUS
- Vapenhuset tillkom 1768, murarna är metertjocka. Vapenhuset har två våningar med en trappa mellan våningsplanen på norra sidan. Tidigare fanns även en trappa på södra sidan som togs bort vid renoveringen 1929. Här står idag ett par ådringsmålade äldre skåp som ev flyttades hit från sakristian samtidigt som trappan togs bort. Den befintliga trappan har svarvade balusterdockor och är dekormålad, liksom de väggfasta bänkarna och dörren till läktaren i vapenhusets andra våning. Liknande dekormålning även på bänkarna på läktaren.
GOLV - På nedervåningen gråstenshällar. På övervåningen obehandlat brädgolv.
VÄGG - Vitputsad stenvägg.
PORT - Ytterporten mot väster: Av äldre slag, ev ursprunglig från vapenhusets tillkomst 1768.Två kraftiga portblad av brädor med profilerade mönsterlagda brädor, bemålade i olika färger. Till långhuset; se långhuset.
DÖRR- Till läktaren: ådringsmålad pardörr med speglar (troligen från renoveringen 1928-29).
TAK - På nedervåningen: Platt mörkbetsat brädtak som vilar på kraftiga bjälkar.På övervåningen: Tunnvalvstak av brädor.
FÖNSTER - På övervåningen: Mot väster; rundbågigt tvålufts spröjsat. Mot söder och mot norr; små liggande enlufts spröjsade.
SAKRISTIA
- I stort präglad av 1928-29 års renovering. Skåpsinredning, dörrar, tak och taklister med tidstypiska dekorationsmålningar.
GOLV - Trägolv med pålimmad heltäckningsmatta.
VÄGG - Vitputsade stenväggar.
PORTAR - Ytterport mot söder: Av trä liknande vapenhusets ytterport mot väster men endast ett portblad och ej så gammal (troligen från 1928-29 års renovering), innerdörrar som pardörr med marmorerade spegelfält och frostat glas i de översta fälten. Till långhuset; se långhuset.
FÖNSTER - Mot väster; Rundbågigt fyrlufts, ej kopplade inner- och ytterbågar.
TAK - Mörkt platt brädtak med dekorationsmålning kring armaturen i mitten av taket.
ÖVRIGT- Mindre träaltare mot östra väggen med altarprydnad i form av en tavla med träskulpturer, bl a Kristus på korset.
FAST INREDNING
ALTARE - Av kalksten täckt med träskivor.
ALTARUPPSATS - Liksom predikstolen ett arbete från 1700-talet av konstnären och träsnidaren Lars Falk från Ånimskog. Altaruppsatsen har traditionsenlig ett snidat krucifix flankerat av två stående figurer, Moses och Aron. På altartavlan finns också två vapensköldar, Ulfsparres och Soops. Altartavlan är en gåva av Erik Månsson Ulfsparre.
ALTARRING - Marmorerade fält mellan brunmålade profilerade lister.
BÄNKINREDNING - Slutna bänkkvarter, från 1700-talets början och ombyggda vid restaureringen 1929. Dekormålade och numrerade förutom de fyra främsta raderna som har avbildade vapensköldar, patronatsbänkar. Enklare utformade bänkar på läktaren, ådringsmålade, troligen 1929, liksom korbänkarna.
PREDIKSTOL - Liksom altaruppsatsen av konstnären och träsnidaren Nils Falk, Ånimskog. Tillverkade på 1700-talet. Predikstolen korg har utsnidade apostlafigurer mellan spiralvridna kolonner. Baldakinens översida är försedd med stående keruber, runt kanten är trämedaljonger fastsatta. På predikstolen finns också en trätavla från 1774 med text om predikstolens donator, gästgivaren Anders Wall: "Anders Wall som gifvit thenna Predikstol var gästgifvare på Lund var fem gånger gift hade med all sina Hustrur sjutton barn var 82 år då han sista gången blef gift hade före sin död barnbarn i sista giftet var 102 år gammal när han afled år 1758". Anders Wall ligger begravd framför altarringen under en gravhäll i korgolvet.
ORGEL - Gråmålad orgelfasad med profilerade överstycken och träskulpturer i form av trumpetblåsande änglar.
LÄKTARE - Vilar på marmorerade rundade pelare. Läktarbarriären fältindelad och bemålad på 1700-talet av en okänd konstnär med bilder av Kristus och apostlarna. Mellan fälten dekormålade snidade träpelare.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Av sandsten med avtappningshål, vilket daterar den till 1200-talets början eller tidigare. Placerad i södra delen av koret vid ett enklare dopaltare i form av en trähylla på väggen med en mosaiktavla ovanför.

Komplettering vid inventeringen 2002:
SAMMANFATTANDE HISTORIK - Kyrkan är enligt uppgift uppförd under 1200-talet senare hälft, eventuellt som en romansk stenkyrka. Delar av de ursprungliga murarna står kvar och antyder ett ursprunglig nästan kvadratiskt långhus, eventuellt med en liten korbyggnad eller absid i öster, ingång i söder och eventuellt också i väster. Kyrkans nuvarande form har tillkommit genom om- och tillbyggnader under 16- och 1700-talen. På 1600-talet förlängdes kyrkan åt öster och fick en tidstypisk tresidig koravslutning. Samtidigt tillkom långhusets mansardtak och vapenhuset mot söder. 1768 tillbyggdes vapenhuset mot väster och det södra vapenhuset förändrades till sakristia. Öppningen mellan sakristian och långhuset är kyrkans ursprungliga sydingång. Under 1700-talet skedde betydande interiöra förändringar i kyrkan. Då tillkom bl a det bemålade plana trätaket av målarmästaren Hans Georg Schüffner samt altaruppsatsen predikstolen av bildhuggare Nils Falk.

Kyrkan har genomgått få större förändringar sedan de exteriöra ombyggnaderna på 1600- och 1700-talen och interiörens utformning på 1700-talet. Få förändringar finns dokumenterade från 1800-talet, men förmodligen har en del saker skett vilka sedan delvis tagits bort eller förändrats vid renoveringen 1928-29. Enligt uppgift tillkom golvet med stenhällar på 1820-talet. Renoveringen 1928-29 är karakteristisk för sin tid med syftet att framhäva och efterlikna ett äldre skede, i detta fall kyrkans 1700-talsinredning. För renoveringen svarade arkitekten/antikvarien Sven Brandel i Kungliga Byggnadsstyrelsen och konservator John Winberg, Vadstena. Samma arkitekt och konservator ansvarade också för renoveringen av grannkyrkan i Fröskog 1923 med liknande inriktning. Även ny inredning som tillkom vid renoveringarna, bl a i sakristiorna och vapenhusen är utformad på ett liknande historiserande sätt. Större renoveringar i Ånimskog har sedan gjorts 1960 och 1993-94. Arbetena har då främst berört underhålls- och konserveringsåtgärder, såväl exteriört som interiört.