FARDHEMS KYRKA

Fardhems kyrka är synlig söderifrån över slätten. Enligt Gutasagan skall här ha uppförts en av Gotlands äldsta kyrkor. Den nuvarande murade kyrkan är en välbevarad romansk anläggning och består av absidkor med sakristia i norr, bredare och högre långhus och ett torn med hög spira i väster. Ingångar finns i långhuset och koret i söder och på tornets västfasad. Kyrkan är uppförd av kalksten som i långhuset och absidkoret har huggits till fina kvaderstenar. Absidkoret uppfördes vid 1100-talets slut, långhuset omkring år 1200 och tornet under 1200-talets andra fjärdedel. Sakristian uppfördes 1871-72, varvid en äldre sakristia på samma plats revs. Av kyrkans romanska portaler är korportalen märkligast, med sina svårtolkade reliefer. Absiden pryds av lisener, långhuset av en rundbågsfris under takfoten. Ett litet romanskt fönster finns i korets sydfasad, övriga fönster upptogs på 1850, några av dessa igensattes vid en restaurering 1951-52. Tornets stora kolonnettförsedda ljudgluggar har sparsmakad tegeldekor Interiören är mycket enkel. Långhuset täcks av ett plant trätak, koret av ett murat tunnvalv med ornamental kalkmålning från 1719 och tornet av ett kryssvalv. Bland inventarierna märks dopfunten från 1100-talet.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996.

Fardhem kyrka är med undantag för sakristian i sin helhet uppförd under medel-tiden. Kyrkans äldsta delar är koret och absiden, vilka byggdes vid slutet av 1100-talet. Korportalens omfattning och smygar har märkliga och svårtydda figurframställningar. Långhuset kom till vid en byggnadsetapp i början av 1200-talet, tornet några decennier senare. Sakristian uppfördes 1871-72 efter ritningar av den på Gotland födde konstnären och arkitekten Axel Herman Hägg. Den avlöste en äldre och betydligt större sakristia från omkring 1740.

Kyrkan har förutom nybyggnaden av sakristian undergått få utvändiga förändringar se¬dan byggnadstiden. På 1500-talet togs ett fönster upp vid predikstolen i långhusets syd¬vägg, och på 1850-talet murades kyrkans romanska fönster till och nya större togs upp i långhusets båda långväggar och i korets sydvägg. Samtidigt byttes långhusets faltak mot tegel. På 1860-talet sattes dragstag in i långhuset.
Vid en restaurering 1951-52 återställdes faltaket på långhuset samt korfönstret, och 1800-talets fönster¬öppningar i norra långhusväggen sattes igen.

Kyrkogården
Fardhem kyrkogård är ovanligt stor i relation till invånarnas antal och socknens storlek. Det kan vara så att den har kvar sin medeltida utbredning då den var en av Gotlands tre s.k. asylkyrkor d.v.s. en plats där en dråpare kunde söka skydd i väntan på sin rättegång.

Kyrkogården är nära nog kvadratisk och har möjligen kvar sin ursprungliga utsträckning. I norr mäter muren 78 m, i öster 62 m, i söder 74 m och i väster 65 m.

I det nordöstra hörnet av kyrkogården står sockenmagasinet i två våningar sedan 1845. Fasaderna är putsade och vitkalkade. Taket är belagt med falar.

Marken är gräsbevuxen med en stensatt gång (cementplattor) mellan stigluckan och södra sidan av kyrkogården, på västra sidan av kyrkogården löper ett gångsystem av grus mellan gravkvarteren.
En ålderdomlig mur omger kyrkogården, den är vackert beväxt med såväl mossa som murgröna och består mestadels av kalksten. På norra kyrkogårdsstäckningen finns den enda stigluckan på vilken dubbelgrindar är monterade. Stigluckan är medeltida utgör kyrkogårdens huvudingång. Taket täcks av falar på ett sadeltak. Invändigt har den ett tunnvalv täckt med målade bräder samt två sittnischer. Ungefär mitt på västra kyrkogårdsmuren finns en öppning mot prästgården med manshög tjärad dörr (Prästläuku). Öppningar finns också i såväl sydvästra hörnet som nordöstra, den förra med dubbla trägrindar, den senare med enkel trägrind med samma utförande som grinden i stigluckan.

Kyrkogården är lummig med en allé som följer den norra gången, och trädplanteringar längs med kyrkogårdsmuren, samt ett par solitärer. På den västra sidan av kyrkogården finns planteringar av buxbom.
En fattigstock är placerad utanför stigluckan och en utanför långhusportalen. På södra sidan av kyrkogården står ett solur av sten.

På kyrkogården fanns (1996) 146 synliga gravar, de flesta på västra sidan av kyrkan. På dess norra del har man påträffat gravar från vikingatid och SSV om kyrkan en grav från samma tid. Vad fynden beträffar hänvisas till fornminnesinventeringen 1978. Öster om stigluckan har en svärdslipningssten påträffats.

Övriga byggnader på kyrkogården
I kyrkogårdsmuren finns i norr en medeltida stiglucka med putsade och vitkalkade väggar under tak av två lager tjärade bräder.

På kyrkogårdens nordöstra hörn står sedan 1854 ett sockenmagasin. Fasaderna är putsade och vitkalkade, och taket är belagt med falar. Invändigt har magasinet två våningar med loft. Dörr med utvändigt liggande panel, tjärad. På samma fasad tre gluggar med luckor i samma utförande som tidigare.