BJERSJÖHOLMS GAMLA SLOTT

Slottsanläggningen påbörjades av riksrådet och länsmannen på Malmöhus Björn Kaas och bestod ursprungligen av en fyrlängad vallgravsomsluten borg vid sidan av en nu utdikad sjö. På grund av att sjön och vallarna torkade ut försvagades pålningen under byggnaderna efter hand. För att förhindra att hela slottet skulle störta samman tvangs man riva först den norra och 1890 det mesta av den södra längan, som var den äldsta. Omkring 1850 uppfördes ett nytt corps de logis på annan plats och de gamla slottsbyggnaderna degraderades till förråd och fick förfalla. På senare tid har dock utvändiga restaureringsarbeten igångsatts. De bevarade längorna är uppförda i två våningar under branta tegeltak. Materialet är kvadersten och tegel med inslag av kritsten; fasaderna - som delvis är putsade och vitkalkade - är utsmyckade med bågfriser, gesimser och blindnischer. Östra längans sydligaste parti utgörs av resterna av södra längan; i dess gavel är inmurad en sandstensplatta med reliefer och årtalet 1576, vilken sannolikt ursprungligen suttit ovanför huvudingången i södra längan. I östra längans bottenvåning finns bl.a. ett kryssvälvt f.d. slottskapell. Övervåningens rumsindelning ändrades 1790; då tillkom takens stuckatur och de eleganta snickerierna. Västra längan har inrymt bl.a. fogdekammare med kök och olika ekonomiutrymmen i bottenvåningen samt en stor sal i övervåningen.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Slottsanläggningen påbörjades av riksrådet och länsmannen på Malmöhus Björn Kaas och bestod ursprungligen av en fyrlängad vallgravsomsluten borg vid sidan av en nu utdikad sjö. På grund av att sjön och vallarna torkade ut försvagades pålningen under byggnaderna efter hand. För att förhindra att hela slottet skulle störta samman tvangs man riva först den norra och 1890 det mesta av den södra längan, som var den äldsta. Omkring 1850 uppfördes ett nytt corps de logis på annan plats och de gamla slottsbyggnaderna degraderades till förråd och fick förfalla. På senare tid har dock utvändiga restaureringsarbeten igångsatts. De bevarade längorna är uppförda i två våningar under branta tegeltak. Materialet är kvadersten och tegel med inslag av kritsten; fasaderna - som delvis är putsade och vitkalkade - är utsmyckade med bågfriser, gesimser och blindnischer. Östra längans sydligaste parti utgörs av resterna av södra längan; i dess gavel är inmurad en sandstensplatta med reliefer och årtalet 1576, vilken sannolikt ursprungligen suttit ovanför huvudingången i södra längan. I östra längans bottenvåning finns bl.a. ett kryssvälvt f.d. slottskapell. Övervåningens rumsindelning ändrades 1790; då tillkom takens stuckatur och de eleganta snickerierna. Västra längan har inrymt bl.a. fogdekammare med kök och olika ekonomiutrymmen i bottenvåningen samt en stor sal i övervåningen.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Slottsanläggningen påbörjades av riksrådet och länsmannen på Malmöhus Björn Kaas och bestod ursprungligen av en fyrlängad vallgravsomsluten borg vid sidan av en nu utdikad sjö. På grund av att sjön och vallarna torkade ut försvagades pålningen under byggnaderna efter hand. För att förhindra att hela slottet skulle störta samman tvangs man riva först den norra och 1890 det mesta av den södra längan, som var den äldsta. Omkring 1850 uppfördes ett nytt corps de logis på annan plats och de gamla slottsbyggnaderna degraderades till förråd och fick förfalla. På senare tid har dock utvändiga restaureringsarbeten igångsatts. De bevarade längorna är uppförda i två våningar under branta tegeltak. Materialet är kvadersten och tegel med inslag av kritsten; fasaderna - som delvis är putsade och vitkalkade - är utsmyckade med bågfriser, gesimser och blindnischer. Östra längans sydligaste parti utgörs av resterna av södra längan; i dess gavel är inmurad en sandstensplatta med reliefer och årtalet 1576, vilken sannolikt ursprungligen suttit ovanför huvudingången i södra längan. I östra längans bottenvåning finns bl.a. ett kryssvälvt f.d. slottskapell. Övervåningens rumsindelning ändrades 1790; då tillkom takens stuckatur och de eleganta snickerierna. Västra längan har inrymt bl.a. fogdekammare med kök och olika ekonomiutrymmen i bottenvåningen samt en stor sal i övervåningen.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Slottsanläggningen påbörjades av riksrådet och länsmannen på Malmöhus Björn Kaas och bestod ursprungligen av en fyrlängad vallgravsomsluten borg vid sidan av en nu utdikad sjö. På grund av att sjön och vallarna torkade ut försvagades pålningen under byggnaderna efter hand. För att förhindra att hela slottet skulle störta samman tvangs man riva först den norra och 1890 det mesta av den södra längan, som var den äldsta. Omkring 1850 uppfördes ett nytt corps de logis på annan plats och de gamla slottsbyggnaderna degraderades till förråd och fick förfalla. På senare tid har dock utvändiga restaureringsarbeten igångsatts. De bevarade längorna är uppförda i två våningar under branta tegeltak. Materialet är kvadersten och tegel med inslag av kritsten; fasaderna - som delvis är putsade och vitkalkade - är utsmyckade med bågfriser, gesimser och blindnischer. Östra längans sydligaste parti utgörs av resterna av södra längan; i dess gavel är inmurad en sandstensplatta med reliefer och årtalet 1576, vilken sannolikt ursprungligen suttit ovanför huvudingången i södra längan. I östra längans bottenvåning finns bl.a. ett kryssvälvt f.d. slottskapell. Övervåningens rumsindelning ändrades 1790; då tillkom takens stuckatur och de eleganta snickerierna. Västra längan har inrymt bl.a. fogdekammare med kök och olika ekonomiutrymmen i bottenvåningen samt en stor sal i övervåningen.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2