BACKA

BACKA 66

Stadsdelen Backa är belägen nordöst om Göteborgs centrum, på Sveriges tredje största ö Hisingen. Backa sträcker sig norrut längs Göta älv som följer stadsdelens östra sida. I norr och väster angränsas Backa av stadsdelarna Kärra och Tuve medan stadsdelen Tingstadsvassen skiljer Backa från Göteborgs hamn i söder. Stadsdelen utgörs av kuperad terräng bevuxen framförallt med lövskog. Topografiskt kan Backa beskrivas som två åsar vilka i nord-sydlig riktning löper genom stadsdelen. Huvudsakligen är det till dalgången mellan dem som den senare uppförda bostadsbebyggelsen är förlagd. I väster rinner Kvillebäcken i vars närhet några tidiga industrietableringar återfinns. I stadsdelens västra utkant finns också Sankt Jörgens sjukhusområde som grundades redan på 1800-talet. Parallellt med Göta älv skär motorvägen E6 av ett långt markparti med industrier.

Tidigare var Backa jordbruksbygd, bebyggd med bondgårdar och ett fåtal villaområden. Detta förhållande ändrades genom förtätning från och med 1940-talet och i synnerhet efter inkorporeringen med Göteborg 1947. Flerbostadshus och i gruppbyggda småhus fortsatte byggas tom 1970-talet. Merparten av bebyggelsen uppfördes 1961-1973 och en stor andel av lägenheterna uppläts med bostadsrätt. Utbyggnaden tog sin början i söder, med Brunnsbo torg och omgivande lamellhus och punkthus. Därnäst uppfördes flerfamiljshusen i Backa Röd och radhusen i Bällskär. Centrumbildningen Selma Lagerlöfs torg och flerbostadshusen omkring torget i Backas norra del tillkom i slutet av 1960- talet. I takt med inflyttningen till stadsdelen byggdes även ett flertal skolor och daghem samt en idrottsanläggning i anslutning till Erikslundsskolan, söder om Backa röd. Utöver flerbostadshusen finns ett flertal större villaområden såsom Åketorp, Skälltorp och Backatorp. Radhusbebyggelsen är koncentrerad till slänten ned mot Göta älv där byggverksamheten fortsatte under hela 1970-talet. Under 1980-talet har småhusbyggnationen lokaliserats till Backas nordligaste delar. I övrigt finns i stadsdelen också stora områden med friliggande enfamiljshus av olika ålder och utformning.

Stadsplanen för dalgången väster om Backa kyrka, ungefär mitt i stadsdelen, fastslogs redan i mitten av 1960-talet. Planerade 6000 nya lägenheter skulle uppföras i dalgången och ett stadsdelscentrum förläggas norr om bostadsbebyggelsen. Närliggande bergspartier skulle reserveras som parkområde med bebyggelse för allmänna ändamål. Genom dalgången skulle Backavägen (nuvarande Litteraturgatan) verka som huvudstråk. Först realiserades bebyggelsen i den östra delen av dalgången, närmast Backa kyrka, och därefter den västra delen i Backa röd. Intilliggande villaområden med friliggande enfamiljshus ingick i exploateringsplanerna. Eftersom markens bärighet var ringa i dalgångens södra del skulle där endast uppföras tvåvåningshus i lätt konstruktion (Sagogången).

Selma Lagerlöfs torg planerades att fullt utbyggd rymma cirka 7000 kvm butiksyta samt lokaler för sociala inrättningar, fritidsgård och högstadieskola med stadsdelsbibliotek. Inom centrum planerades också för motorhotellet vid E6:an, vårdhemmet samt bostads- och pensionärshotellet med 600 lägenheter. Utöver Brunnsbo torg och Selma Lagerlöfs torg finns ytterligare ett köpcentrum i närheten, nämligen OBS-varuhuset i Bäckebol öster om motorvägen.

Idag bor det cirka 23 000 personer i Backa och lägenhetsbeståndet utgörs av ungefär 10900 lägenheter varav 30% i småhus och 70% i flerfamiljshus. Den stora variationen i lägenhetsstorlek möjliggör sannolikt en socialt integrerad stadsdel. Befolkningsmängden i stadsdelen år 1960 har uppskattats till ungefär 5000 personer.

Källor: ÖP 99, Översiktsplan för Göteborg: Backa. Stadsbyggnadskontoret Göteborg.

Göteborg bygger, Bostadskontoret, GAKO och Stadsplanekontoret, Göteborg 1971

Statistik Göteborgs kommun, www.goteborg.se

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg - ett program för bevarande, 2000. Kulturförvaltningen/Stadsmuseet. Redaktör Gudrun Lönnroth.