Forsmarks kyrka

Forsmarks kyrka byggdes mellan åren 1794 och 1800 efter ritningar av arkitekten Olof Tempelman. Kyrkan avspeglar den tänkta ordningen i bruksmiljön. Herrskapsläktaren i västra änden av kyrkorummet med plats för brukspatronen och hans familj avspeglar herrgårdens placering i västra änden av bruket. Koret i öster avspeglar kyrkans placering i östra änden av bruket. Däremellan sitter menigheten i bänkkvarteren som motsvarar arbetarbostäderna längs bruksgatan. Forsmarks kyrka har ett rektangulärt långhus med ett något framspringande kor i öster samt ett torn i väster. Sockeln består av gråsten på västra gaveln. Övriga delar av sockeln är spritputsad och avfärgad i ljusbrun kulör. Sockelpartiet är avtäckt med svartmålad, falsad plåt. Fasaderna är slätputsade och vitkalkade. Gavelfasaderna är försedda med pilastrar som bär ett klassiskt doriskt bjälklag vilket löper runt hela kyrkan. Pilastrarna finns även på långsidorna närmast hörnen. Tornets bottenvåning är uppbyggd som en klassisk tempelgavel med fronton över pilastrar och fris. Över bjälklaget som löper runt kyrkan finns ett slätt murparti.

Framför portalen i väster finns en granittrappa. Porten har en pardörr av trä klädd med kopparplåt och är försedd med en omfattning av huggen granit. Fönstren är rundbågiga och försedda med tätspröjsade bågar av trä målade i brunt. Korfönstret är försett med svarta järnluckor. Fönsterblecken är av svartmålad förzinkad plåt. Taket är ett flackt sadeltak täckt med falsad, förzinkad skivplåt målad svart. Stuprören är även de i svart färg. Tornet är försett med stora rundbågiga ljudluckor i klockvåningen. Tornfasaden avslutas upptill med en tandsnittsförsedd taklist. På tornet står en kvadratisk lanternin med putsade vitkalkade väggar och rundbågiga fönster. Ett smidesräcke står på tornets taklist. Trots att lanterninens exteriör är kvadratisk rymmer den ett rum med cirkelformad plan som täcks av en himmelsblå kupol . Rummets väggar är ljusblå. Lanternintaket kröns av en kub på vilken står ett klot som bär ett kors.

In träder man genom tornets bottenvåning med ett litet förrum varifrån man bakom enkelt ådringsmålade dörrar i ockra når trappan till herrskapsläktaren respektive torntrappan. Över ingången till kyrksalen finns ett halvcirkelfält med en målning av brukspatronen Samuel af Ugglas grevliga vapen och valspråk. Förrummet är välvt med putsat tunnvalv.

Kyrkorummet är stort och ståtligt och mycket ljust tack vare de stora rundbågiga fönsteröppningarna. Det är indelat i herrskapsdel i väster, församlingsdel i mitten och kor i öster. Herrskapsdelen består av en läktare reserverad för brukspatronen och hans familj. Den är placerad i en absid, i dess halvkupol, en trappa upp. På ömse sidor om absiden finns utrymmen som på senare år byggts om till toalett- och duschrum samt pentry. Församlingsdelen fyller långhuset med sina slutna bänkkvarter. Kyrkorummet avslutas i öster med ett absidformat kor. Norr om absiden ligger sakristian varifrån man når predikstolen. I rummet söder om korabsiden inryms orgelverket. Predikstolen och orgelfasad med spelbord är placerade på ömse sidor om korabsiden.

Kyrkorummet täcks av ett putsat, vitkalkat tunnvalv. Golvet är ett brädgolv målat i ljusbrunt. I bänkkvarteren är brädgolvet obehandlat. Väggarna är putsade försedda med en putsad bröstning. Mellan fönsteröppningarna är bröstningen stänkmålad i mörkgrått medan fönsterbröstningarna är marmorerade i ljusgrått. En ljusgrå bröstlist i plast döljer kablage. Över bröstningen är väggarna och fönstersmygarna marmorerade i ljusgrått på ett sätt som ska efterlikna kvadersten. Runt hela kyrkorummet löper ett klassiskt bjälklag.

Korabsiden flankeras av joniska pilastrar och pilastrarna finns även i korabsiden. Samma motiv med joniska pilastrar återfinns vid herrskapsläktaren. Absidvalven har kassettimiterande marmoreringsmålning. Korgolvet är dekorationsmålat i svart, vitt och brunt för att efterlikna ett mönsterlagt klinkergolv. Altarringen avgränsar hela korutrymmet i absiden. Den har ett räcke med svarvade balustrar målade i bronsimiterande färg och en profilerad överliggare. Altaret är utformat som en antik sarkofag i svart med ett rött frimurarkors på framsidan samt försett med förgyllda listverk, änglahuvuden med vingar och lejontassar. På altaret står ett förgyllt träkors. Bakom altaret finns ett korfönster med glasmålningar föreställande Kristi uppståndelse. Under korgolvet finns en gravkammare för familjen af Ugglas.

På ömse sidor om koret finns två mindre nischer. Nischen mot norr inrymmer predikstolen i nyantik stil som skjuter ut likt en balkong, den mot söder orgelpipor och spelbord med en balkongartad utbyggnad i samma stil som predikstolen.

Bänkkvarteren är slutna med gavlar, dörrar och bröstningar målade i ljusgrått. I södra bänkkvarteret står en sentida orgel, i det norra ett skrudskåp som tillkommit på senare år. Där har tidigare stått två järnkaminer. Sakristian är förlagd till utrymmet bakom predikstolen. Den har ett brunmålat brädgolv. Väggarna är putsade och vitmålade med en ljusgrå bröstpanel. I ena hörnet står en kolonnkakelugn på 1700-talsvis uppbyggd på träben. En trätrappa leder upp till övervåningen som har en enkel skåpinredning. Fönstren är försedda med luckor på insidan. En järnklädd lucka sitter för öppningen som leder upp till vinden.

Tre ljuskronor i mässing hänger i kyrkan. På väggarna hänger även två begravningsvapen från 1700-talet samt två minnestavlor i polerad röd granit över Ludwig och Mary af Ugglas. Framme vid koret står ett spegelbord med snidade och förgyllda ben från 1800-talets början. I sakristian finns ett målat porträtt av prästen Petrus Uggla och en gravyr med Gustav III:s porträtt. Under koret finns ett gravvalv där kyrkans byggherre Samuel af Ugglas och hans hustru är begravda.

All fast inredning är ursprunglig och tillverkad efter ritningar av Louis Masreliez.