skulptur, figur

Skulptur: Vita Tara, "den vita frälserskan".

Vita Tara avbildas med sju ögon, ett tredje vertikalt öga i pannan, ett öga i var handflata, och ett i var fotsula. Hon avbildas utsmyckad med örhängen, halssmycken, stolaband, fot och armringar. Hon har håret uppsatt i en ushnisha och hårslingor faller ner över hennes axlar. En fembladig krona kröner hennes huvud.

āsana: Vita Tara är avbildad sittande i meditationsställning (dhyanasana) på en lotustron.

Mudra och attribut: Hon har sin högra hand i varada mudra, och sin vänstra hand i vitarka mudra. Hon har haft stjälken av en lotus i vardera hand. I nuvarande skick saknas lotusblomman på hennes högra sida och stjälken i hennes vänstra hand. Blomman och stjälken saknas även på foto i HBE.

Skulpturen är gjuten i brons/mässing. Tron och dräkt har brännförgyllts och Taras hud har kallförgyllts. Dräkten har graverad dekor. Ögon och mun är målade, håret är blåmålat. Skulpturen är besatt med koraller och turkoser.
Skulpturen är fylld och försluten med en bottenplatta graverad med en korslagd vajra (vishvavajra). (AA)

"Gudabild av brons, delvis förgylld, besatt med stenar. Den vita Tara?" (MLK)

"Sita Tara
Tib. sgrol ma dkar po
Den vita frälserskan.
Förgylld metall.
Mongoliet, 1700-tal."
(Föremålstext till utställningen Bilder av Buddha.)

"Tara är en kvinnlig buddha och en av de mest populära gudomligheterna i tibetansk buddhism. Namnet Tara betyder `stjärna´ men tolkas ofta såsom avlett från sanskritordet tr i betydelsen `förlossa´, `frälsa´ men också `fara över´. Det tibetanska namnet sgrol ma betyder just `befrierskan´eller `frälserskan´.
Enligt en legend föddes hon ur en lotusblomma i en sjö bildad av bodhisattvan Avalokiteshvaras tårar. I folktron är hon särskilt älskad, då hon fylld av medkänsla skyddar de troende från de åtta stora livsfarorna: lejon, elefanter, ormar, eld, vatten, farsoter, rövare och fiender.

I konsten avbildas hon vanligen med lotusblommor i händerna som uttryck för hennes ständiga medkänsla med allt levande. En utslagen lotus symboliserar dagen och en sluten blå lotus symboliserar natten.

Den här återgivna Tara populärt kallad Tara med de sju ögonen, har uppfattats som inkarnerad i den kinesiska prinsessan Wencheng, som levde på 600-talet, Denna prinsessa var gift med den dåtida tibetanske kungen, och hom bidrog till buddhismens införande i landet. Den Vita Tara befrämjar långt liv, skyddar från faror, uppfyller alla önskningar och hjälper utövaren av religionen att övervinna olika hinder." (Vem är vem i bildvärlden, en text till utställningen Bilder av Buddha)