Torekovs kyrka

Kyrkobyggnaden består av ett smalare kvadratiskt västtorn, ett långhus med rak avslutning och en utbyggnad på norrsidan för sakristia. Kyrkan är vitslammad, har spetsbågiga fönster, strävpelare och sadeltak med röda tegelpannor.

Kyrkans delar från 1860-talet är grundlagda på gråsten medan murarna från 1950-talet står på betongplatta. Murarna är uppförda av tegel. Kyrkan är slammad och vitmålad med silikatfärg med teglets struktur synlig. Östgaveln är spritputsad med ett mönster i slätputs i grund relief av spetsbågar. Sockeln är av granit. Vid takfoten finns en utkragande gesims. Längs gavelspetsarna på långhus, torn och sakristia löper en tandsnittsfris från 1950. Fasaden indelas med strävpelare avtäckta med rött tegel. Tornets strävpelare på norr och södersidan sammanbinds upptill med en spetsbågig nisch. Tornet har mönstermurning med blinderingar.

Kyrkan har två ingångar, huvudingången genom tornet i väster och en prästingång i sakristian i öster. De är utförda av ramverk med fyllningar. Granittrappor leder till dörrarna och till huvudingången även en stenramp. Huvudingången sitter i en spetsbågig muröppning med en raktäckt dubbeldörr med ett spetsbågigt träfönster ovanför. En utkragande spetsbågig profilerad list sitter ovanför porten liksom över fönstren.
Stora grå kopplade träfönster från 1950-tal sitter i spetsbågiga muröppningar. Ytterbågen är delade i sex lufter med mittpost och tvärposter och är småspröjsad. Solbänkarna är av granit från 1950. Ovan fönstren finns en utkragad spetsbågig murad list.

I tornets klockvåning finns spetsbågiga ljudöppningar i alla väderstreck. Öppningarna är täckta med fasta träjalusier. Tornet har även mindre spetsbågiga fönster och två runda fönster på tornvinden. I sakristian finns ett rektangulärt träfönster med fönsterbläck av koppar.

Långhuset och tornet har sadeltak täckt med rött enkupigt tegeltak sedan 1950-tal. Täckplåtar och avvattningen är av koppar. Tornet kröns av en kyrktupp.

Vapenhuset i tornet har mycket hög takhöjd sedan 1950 då ett bjälklag togs bort. Rummet belyses av sex fönster. Golvet är belagt med kvadratiska äldre kalkstensplattor, väggarna är putsade och kalkmålade, taket är mörbetsade grova bjälkar och panel. En vindlande trätrappa går längs väggarna. Spindeln är öppen och trappan förankras i metallstag till bjälkaget ovanför. Vapenhuset är inrett med klädhängare på vägg och bokbord. I östväggen är infällt två gravstenar.

En dubbeldörr av ramverk och fyllningar som är betsad i olika bruna toner leder till kyrkorummet. Innerdörrarna är alla uppbyggda på samma sätt och är från 1950. Rummet är belyst med stora spetsbågiga fönster och välvt med tegelvalv. Koret i öster är en del av långhuset med samma bredd som långhuset. I väster står orgelläktaren. Slutna bänkar står på ömse sidor om mittgången, även gångar längs ytterväggarna finns. Golvet i långhuset är belagt med kvadratiska kalkstensplattor av olika ålder i mittgång och sidogångar. Under bänkkvarteren ligger lackade brädor. Väggarna är putsade och vitmenade. Hela rummet täcks av nätvalv slagna på 1950-talet. Valven vilar på pilastrar av oputsat rött tegel med gråmålad bas och kapitäl. Valvribborna är oputsade av rött tegel med en yttre formgjuten tegelsten med tre rundlar. Valvkapporna är slammade och vitmenade, liksom sköldbågarna. Teglets struktur syns i valvkapporna. Valvribborna korsas både ovan fönstren och i takets mitt.

De höga spetsbågiga träfönstren är gråmålade, innerbågarna är indelade i sex lufter. Fönsterbänkarna är täckta med kalksten. I taket hänger oelektrifierade ljuskronor från 1600/1700-talet som hängde i den gamla kyrkan i byn.

Koret som är en del av långhuset är upphöjt två steg med en kalkstenstrappa. Golvet i koret är belagt med lackade brädor. På norra sidan står predikstolen. Söder om altare och altarring står dopfunt, ljusbärare och dopträd.
Sakristian i en utbyggnad i norr från 1950 nås från koret. På golvet ligger plastmatta, tegelväggarna är målade med blank vit färg och taket har brunbetsad lockpanel. Klädskåp och altare finns i sakristian. Det kors som tidigare fanns mellan predikstolen och baldakin hänger nu ovan altaret i sakristian. Intill sakristian finns en toalett och förrum med klinkergolv och utgång till kyrkbacken.

I väster finns orgelläktaren från 1950 som vilar på åttkantiga pelare. Läktarbarriären är uppbyggd med ramverk och fyllningar i samma stil och färgsättning som bänkinredningen. Läktarens undersida har lockpanel. Golvet på läktaren är lackat brädgolv. Orgelläktaren och tornets övre våningar nås från vapenhuset.
Våning två, tre och tornvind har obehandlat trägolv, putsade väggar och kraftiga takbjälkar. Klockstolen upptar hela våning tre. Träluckor sitter innanför de fasta träjalusierna i ljudöppningarna i klockvåningen.
Takstommen är helt från 1950-talet.

Inredning och inventarier

Altaret av betsad plywood från 1950 är ritad av Manne Carlman. På sidorna är det ramverkskonstruktion.

Altartavlan är en rektangulär oljemålning från ca 1700 föreställande Nattvarden av en okänd konstnär. Restaurerad och konserverad 1900, 1953 och 2010. En bit ovanför altartavlan hänger ett snidat ramöverstycke från 1699 med akantusrankor kring evangelistsymboler. Mellan 1953 och 1985 hängde en annan altartavla i koret.

Altarringen från 1950 är ritad av Manne Carlman. Planformen består av två vinklade sektioner med öppning mittför altaret. Altarringen är uppbyggd av stående träribbor mellan tygklädd överliggare och knäfall.

Dopfunten av sandsten är ritad 1913 av domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlin. Cuppan är rund med ett kors i relief och fyra blommor. Det kraftiga runda skaftet står på en fyrkantig fotplatta. Mellan cuppa och skaft finns en vulst.

Predikstolen av bemålat trä i gotisk stil är ritad 1845 av J A Hawerman till den gamla kyrkan som brann 1858. En ny predikstol tillverkades 1862 efter samma ritning till den nya kyrkan. Efter husbocksangrepp på 1940-talet sanerades predikstolen som byggdes om och kompletterades av Manne Carlman 1950. Korgens pelarfot, trappan med barriär och bemålningen är nya från 1950, liksom sniderierna som nyskars. Korgen är åttsidig och sidorna pryds av symboler för lagens tavlor, kors, ankare och kalk. Sidorna delas av pilastrar krönta med fialer. Korgen står på en pelarfot. Predikstolen är målad i grått och vitt med accenter i guld och blått. Ovanför hänger en baldakin med en nedhängande duva.

Bänkinredningen från 1950 är ritad av Manne Carlman efter äldre förlaga i Hawermans kyrka. Inredningen är sluten med rak ovankant. Dörrar, fronter och ryggstöd är uppbyggda av ramverk med fyllningar. En genomgående profilerad överliggare finns ovan dörrar och gavlar. Inredningen är betsad i olika ljusbruna och röda toner.

Orgeln som invigdes 2012 är byggd av Anders Sällström, A Mårtenssons orgelfabrik i Lund. Orgeln har 22 stämmor, två manualer och pedalverk.
Orgelfasaden av trä från 1868 är ritad av August Mankell för Örja kyrka. Fasaden flyttades till Torekovs kyrka när Örja kyrka såldes. Fasaden i nygotisk stil är målad i grått, guld och rosa.

Storklockan är gjuten 1881 av K G. Bergholtz i Stockholm. Klockan har inskriptioner och växtornamentbård.
Lillklockan är gjuten 1863 av Leopold Brausewetter i Hörby. Klockan har inskriptioner, växtornamentbård och reliefer av änglar.

Övrigt
Kor- och altarmatta ritad av Barbro Nilsson, från Märta Måås Fjätterström AB i Båstad.
Votivskepp från 1700-talet, skänkt till gamla kyrkan 1831 och räddades från branden. Skeppet hänger över södra bänkkvarteret.

Torekovs nuvarande kyrka hade en medeltida föregångare som låg mitt i byn. Stenkyrkan från omkring 1200 var i typisk romansk stil med rektangulärt långhus, smalare kor med absid och utan torn. Under senmedeltiden välvdes kyrkan med valv och byggdes till och om. Vid C G Brunius uppmätning på 1840-talet hade kyrkan tillbyggt vapenhus, torn, sakristia och ett breddat kor. Sakristian var ovanlig med en tornliknande utformning. Stilen var gotisk med spetsbågiga fönster och valv. Kyrkorummet var tvåskeppigt. Kyrkans utbyggnad kan förklaras med blomstrande sjöfart och fiske men också att det var en vallfartskyrka till lokalhelgonet Sankta Tora.
Kyrkans inredning förnyades på 1600-talet.
Vid en eldsvåda 1858 brann halva Torekov ner och kyrkan och dess inredning skadades svårt. Kyrkan revs och delar av materialet användes i en ny kyrka. Efter utgrävningar på 1940-talet återskapades kyrkans planform med en stenmur i en stadspark på före detta kyrkogården mitt i byn. Kyrkans grundmurar ligger under mark och är inte de murar som syns.

Man valde att bygga en helt ny kyrka på en ny plats öster om byn där två infartsvägar möts. På platsen stod tidigare en kvarn. Byggmästare Hallberg i Ängelholm fick i uppgift att rita kyrkan men hans förslag på en treskeppig stor kyrka godkändes inte av Överintendentämbetet. Arkitekt Johan Adolf Hawerman fick istället uppdraget. Hawerman var lärare på Konstakademin och anställd på Överintendentämbetet. Han har ritat flera kyrkor, bland annat i Oderljunga, Halmstad by och Härnösands domkyrka.
Kyrkan uppfördes 1860-63 i måttfull nygotisk stil med fasad av oputsat gult tegel. Planen bestod av ett torn med hög åttkantig spira, ett enskeppigt långhus med strävpelare. Långhuset avslutades med ett femsidigt kor som hade en krans av spetsgavlar. Taket och spiran var täckta med svart plåt. Fönstren var av gjutjärn.
Interiört hade kyrkan trätak. Sakristian i koret avdelades med ett skrank av mörkt trä på vilken altartavlan av Nattvarden hängde. Bänkinredningen var målad i mörk ekådring. En ny predikstol gjordes efter Hawermans tidigare ritning till predikstol i gamla kyrkan.

Kyrkan fick tidigt tekniska problem med inträngande fukt som ledde till angrepp av husbock på trävirket. Delar av virket byttes ut men skadorna var allvarliga och kyrkan fick stängas 1947 på grund av rasrisk.
Efter många diskussioner och olika förslag om att bygga en ny kyrka på den gamla tomten inne i byn, en ny kyrka på den nuvarande tomten eller restaurera kyrkan beslutades att använda kyrkans murverk, riva allt trä och omgestalta kyrkan. Uppdraget gick till länsarkitekt Manne Carlman som även renoverat Hov kyrka. Kyrkan skulle utformas i gammal skånsk stil och tornet fungera som sjömärke. Tornspiran revs, tornet byggdes på och omgestaltades helt. Hela det femsidiga koret revs, takstolar och allt annat trä revs, en ny sakristia byggdes på norrsidan, taket belades med tegel, tegelmurarna vitputsades. Invändigt slogs valv och det mesta av inredningen gjordes ny. Arbetet pågick 1950-53 med invigning 1953.

Omkring 1997 gjordes exteriör renovering med kalkning och 2002 interiör kalkning och målning. 2005 byggdes ny trappa och handikappramp vid västenrén.
Omkring 2008 målades fasaden med silikatfärg och fönstren med alkydfärg, ytterdörren till sakristian förnyades.
2012 tillverkades ett nytt orgelverk och orgelfasaden från Örja kyrka flyttades till Torekov.