Hacksta kyrka

Hacksta kyrka från 1200-talet är till storleken liten. Den har ett enkelt, anspråkslöst yttre samtidigt som den med sina ojämna murar har något uråldrigt över sig. Den består av ett långhus och ett något smalare kor. På sedvanligt vis har den en sakristia i norr och ett vapenhus på sydsidan. Fasaderna är spritputsade i gult med vita hörn och vita slätputsade fönstersmygar. Kyrkans tak är täckt med tjärade spån. Taket över koret är valmat.

Vapenhusets gavelparti är försett med vita försänkta blinderingar. Porten till vapenhuset är en ålderdomlig bräddörr. Kyrkans fönster är rundbågiga och försedda med smidda järnbågar. Sakristians fönster är gallerbeslaget.

Även invändigt har kyrkan bevarat en ålderdomlig karaktär med spår av olika skeden i dess historia. Vapenhuset har tegelgolv, putsade vitkalkade väggar och ett brädtak med välvd form. I taket hänger en ålderdomlig lykta i glas med spröjsar av bly. Här finns även en äldre gravsten lutad mot väggen och två gravvårdar i trä från 1800-talets mitt.

Långhuset är två travéer långt och försett med stjärnvalv från 1400-talets andra hälft. Koret ska ha välvts redan på 1300-talet men i slutet av 1600-talet höjdes kormurarna så att yttertaket fick samma höjd som långhustaket. Koret välvdes då om med en enklare form av kryssvalv. Ombyggnadsarbetena utfördes på grund av murarnas dåliga skick och samtidigt förstärktes kyrkan med dragjärn som ännu finns kvar. Vid denna tid tillkom även målningen på korets altarvägg. Den är utformad som en klassisk triumfbåge mot en bakgrund av draperier i blått, guld och rött. kompositionen kröns av treenighetssymbolen.

Långhusvalven har framtagna målningar endast på valvribborna. I övrigt är väggar och valv vitkalkade. Bänkinredningen i två slutna kvarter är från 1764 och målad i marmoreringsteknik. Väggarna i bänkkvarteren är klädda med en handhyvlad bröstpanel i samma färg som bänkarna. Golvet är tegeltäckt både i kor och långhus. Predikstolen med ljudtak är från 1680 men ombyggd år 1822. Orgelläktaren från 1762 revs 1927 och ersattes med ett lågt podium bakom en bröstning. Orgeln från 1760-talet placerades på det nya podiet.

Sakristian är byggd 1762 och ersatte en äldre vilken revs till följd av ovannämnda problem med murarna.

Kyrkan hade tidigare ett medeltida altarskåp. Kvar från det finns endast den gamla mittbilden föreställande korsnedtagningen samt en bild av ett kvinnligt helgon. Båda återfinns i koret. I långhuset hänger två malmkronor varav den ena är från 1694. I koret hänger en kristallkrona från 1827.

Hacksta kyrka från 1200-talet är till storleken liten. Den har ett enkelt, anspråkslöst yttre samtidigt som den med sina ojämna murar har något uråldrigt över sig. Den består av ett långhus och ett något smalare kor. På sedvanligt vis har den en sakristia i norr och ett vapenhus på sydsidan. Fasaderna är spritputsade i gult med vita hörn och vita slätputsade fönstersmygar. Kyrkans tak är täckt med tjärade spån. Taket över koret är valmat.

Vapenhusets gavelparti är försett med vita försänkta blinderingar. Porten till vapenhuset är en ålderdomlig bräddörr. Kyrkans fönster är rundbågiga och försedda med smidda järnbågar. Sakristians fönster är gallerbeslaget.

Även invändigt har kyrkan bevarat en ålderdomlig karaktär med spår av olika skeden i dess historia. Vapenhuset har tegelgolv, putsade vitkalkade väggar och ett brädtak med välvd form. I taket hänger en ålderdomlig lykta i glas med spröjsar av bly. Här finns även en äldre gravsten lutad mot väggen och två gravvårdar i trä från 1800-talets mitt.