NORNS BRUK

Norns bruk är ensligt beläget, mellan Hedemora och Söderbärke i södra Dalarna. Bruksbebyggelsen är grupperad längs med Dammsjöns utlopp i Stora Sundsjön. Höjdskillnaden mellan sjöarna utnyttjades, och var en förutsättning för brukets etablering i området.
Norns bruk skall ha anlagts 1628 av två finnar som här uppförde en hytta och en hammare. Anläggningen övertogs sedan av bälgmakaren och köpmannen Hans Steffens som 1637 fick det första privilegiet för en hammare och två härdar. Efter en nedgångsperiod under slutet av 1600-talet fick Norn under 1700-talet med släkten Söderhielm som ägare en uppblomstring. På 1760-talet fanns här två stångjärnshammare och fyra härdar samt en nyuppförd hytta. Norns bruk ägdes fram till 1873 av släkterna Söderhielm, Mannerhielm och Tersmeden, då bruket kom att ingå i Larsbo-Norn AB tillsammans med bl.a. Vikmanshyttans bruk. På 1880-talet var Norns bruk Hedemora sockens största industri med 270 anställda. Det isolerade läget och dåliga kommunikationer medförde dock att bruket lades ned 1916. År 1996 kom Norn i Stora Kopparbergs AB:s ägo. Under 1900-talet har bruket avfolkats och endast ett fåtal personer är numera permanent bosatta i Norn. Genom att bruket i huvudsak hållits samlat under en ägare har miljön bibehållit sin traditionella karaktär ovanligt väl.
Bebyggelsen i Norn består av ett 40-tal byggnader. Vid Dammsjön i norra delen av Norn ligger den vitputsade herrgården, kontoret och kyrkan (kapellet) symmetriskt ordnade vid en gårdsplan, med den senare som centralbyggnad och herrgården och kontoret som flyglar. Kontoret är uppfört ca 1760 medan herrgården skall ha uppförts under slutet av 1600-talet.
Det timrade och reverterade brukskapellet är också från omkring 1760. Det ersatte ett kapell från 1640-talet och är ombyggt 1830.
Till kapellet hör en nyklassicistisk klockstapel med rik panelarkitektur från 1800-talets första hälft och en kyrkogård anlagd 1781.
Utmed vattenvägen mellan Dammsjön och Stora Sundet ligger de anläggningar som var beroende av vattenkraften, såsom hammarsmedja, kvarn och hytta. Hammarsmedjan är uppförd i korsvirke. Hyttan är ursprungligen uppförd 1761 och senare på- och tillbyggd. En rostugn är sammanbyggd med smedjan.
På båda sidor om den väg som leder ned från herrgården och kyrkan ligger arbetarbostäderna. Den s.k. Smedbyggningen, med vitputsade fasader, är uppförd 1699. Övriga arbetarbostäder är uppförda i trä med faluröda fasader under 1800-talet. Kring arbetarbostäderna finns uthuslängorna med dass och vedbodar. I raden av arbetarbostäder ingår också skolbyggnaden från 1856. För prästen på bruket fanns en mindre vitputsad prästgård, belägen vid Stora Sundsjöns strand.
Till bruket hör ett flertal ekonomibyggnader som stall, loge och magasin. Av särskilt intresse är ladugårdslängan som är uppdelad i flera mindre ladugårdsrum med tillhörande höloft, vilka disponerades av de anställda på bruket.
Bland övriga byggnader kan nämnas klensmedja och snickeri, tvättstuga, malmvåg och en äldre, tidigare arbetarbostad som 1926 byggdes om till föreningshus.

KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Dalarnas län, 2003-11-03. Dnr 432-3942-89
Norns bruks hemsida, 2007, http://www.nornsbruk.se/
Wikipedia, 2007-04-13, http://sv.wikipedia.org/wiki/Norns_bruk

Norns bruk är ensligt beläget, mellan Hedemora och Söderbärke i södra Dalarna. Bruksbebyggelsen är grupperad längs med Dammsjöns utlopp i Stora Sundsjön. Höjdskillnaden mellan sjöarna utnyttjades, och var en förutsättning för brukets etablering i området.
Norns bruk skall ha anlagts 1628 av två finnar som här uppförde en hytta och en hammare. Anläggningen övertogs sedan av bälgmakaren och köpmannen Hans Steffens som 1637 fick det första privilegiet för en hammare och två härdar. Efter en nedgångsperiod under slutet av 1600-talet fick Norn under 1700-talet med släkten Söderhielm som ägare en uppblomstring. På 1760-talet fanns här två stångjärnshammare och fyra härdar samt en nyuppförd hytta. Norns bruk ägdes fram till 1873 av släkterna Söderhielm, Mannerhielm och Tersmeden, då bruket kom att ingå i Larsbo-Norn AB tillsammans med bl.a. Vikmanshyttans bruk. På 1880-talet var Norns bruk Hedemora sockens största industri med 270 anställda. Det isolerade läget och dåliga kommunikationer medförde dock att bruket lades ned 1916. År 1996 kom Norn i Stora Kopparbergs AB:s ägo. Under 1900-talet har bruket avfolkats och endast ett fåtal personer är numera permanent bosatta i Norn. Genom att bruket i huvudsak hållits samlat under en ägare har miljön bibehållit sin traditionella karaktär ovanligt väl.
Bebyggelsen i Norn består av ett 40-tal byggnader. Vid Dammsjön i norra delen av Norn ligger den vitputsade herrgården, kontoret och kyrkan (kapellet) symmetriskt ordnade vid en gårdsplan, med den senare som centralbyggnad och herrgården och kontoret som flyglar. Kontoret är uppfört ca 1760 medan herrgården skall ha uppförts under slutet av 1600-talet.
Det timrade och reverterade brukskapellet är också från omkring 1760. Det ersatte ett kapell från 1640-talet och är ombyggt 1830.
Till kapellet hör en nyklassicistisk klockstapel med rik panelarkitektur från 1800-talets första hälft och en kyrkogård anlagd 1781.
Utmed vattenvägen mellan Dammsjön och Stora Sundet ligger de anläggningar som var beroende av vattenkraften, såsom hammarsmedja, kvarn och hytta. Hammarsmedjan är uppförd i korsvirke. Hyttan är ursprungligen uppförd 1761 och senare på- och tillbyggd. En rostugn är sammanbyggd med smedjan.
På båda sidor om den väg som leder ned från herrgården och kyrkan ligger arbetarbostäderna. Den s.k. Smedbyggningen, med vitputsade fasader, är uppförd 1699. Övriga arbetarbostäder är uppförda i trä med faluröda fasader under 1800-talet. Kring arbetarbostäderna finns uthuslängorna med dass och vedbodar. I raden av arbetarbostäder ingår också skolbyggnaden från 1856. För prästen på bruket fanns en mindre vitputsad prästgård, belägen vid Stora Sundsjöns strand.
Till bruket hör ett flertal ekonomibyggnader som stall, loge och magasin. Av särskilt intresse är ladugårdslängan som är uppdelad i flera mindre ladugårdsrum med tillhörande höloft, vilka disponerades av de anställda på bruket.
Bland övriga byggnader kan nämnas klensmedja och snickeri, tvättstuga, malmvåg och en äldre, tidigare arbetarbostad som 1926 byggdes om till föreningshus.

KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Dalarnas län, 2003-11-03. Dnr 432-3942-89
Norns bruks hemsida, 2007, http://www.nornsbruk.se/
Wikipedia, 2007-04-13, http://sv.wikipedia.org/wiki/Norns_bruk