NORA KYRKA KYRKOMILJÖ

Nora socken är belägen i nordvästra Uppland. Socknen gränsar i nordväst mot Dalälven som här bildar här bildar två biflöden: Hedesundfjärden och Färnebofjärden. Landskapet är i huvudsak flackt och mer än hälften av socknens yta är skogbevuxen. Odlingsmarker före-kommer främst i sydost. Ett område av mossmark sträcker sig från Hedesundafjärden i norr mot Tärnsjö i söder. Fram till slutet av 1800-talet var Nora socken en bygd med utspridda bondbyar där de viktigaste färdvägarna korsades vid kyrkan i sockens mitt. Ett riktigt socken-centrum uppstod vid 1890-talet då socknens poststation förlades vid bebyggelsen intill kyrkan och samhället fick ortnamnet Tärnsjö. När järnvägen Sala-Gysinge-Gävle öppnades 1901 tog tillväxten fart och stationssamhället Tärnsjö växte fram.

Nora kyrkomiljö är belägen i ett flackt landskap i västra utkanten av Tärnsjö samhälle. Kyrkomiljön angränsar i söder och öster mot åkermark och i norr mot skogsbygd. Kyrkomiljön domineras av kyrkoanläggningen i söder med övrig karaktäristisk bebyggelse i norr. Kyrko-miljön genomkorsas i öst-västlig riktning av en väg. Till skillnad från många andra Uppländska landsortskyrkor ligger Nora kyrkomiljö i anslutning till en något mer omfattande modern bebyggelse i form av Tärnsjö samhälle, som i huvudsak växt fram under 1900-talet. Kyrkomiljön upplevs dock ha ett avskilt läge i förhållande till 1900-talets stationssamhälle. Miljöns lokalisering vid viktiga färdvägar är också karaktäristiskt för denna så kallade övergångsbygd i nordvästra Uppland.

Kyrkomiljön innehåller förutom kyrkan byggnader som belyser de viktiga sockenfunktionerna. Norr om kyrkoanläggningen, invid den västergående vägen mot Holvstaby, ligger det före detta sockenmagasinet samt några modernare garage- och förrådslängor. Magasinet är timrat och användes under 1900-talet som magasin av prästgårdsarrendatorn. Nordväst om kyrkogården återfinns arrendatorbostället med tillhörande arbetarbostad. Norr om kyrkan återfinns det före detta kyrkoherdebostället från 1870 med en tillbyggnad från 1974. Detta fungerar idag som församlingshem. Intill församlingshemmets återfinns även en tiondebod samt en bagar- och tvättstuga. Nordost om kyrkan ligger den före detta komministergården uppförd 1748 som idag fungerar som prästgård. Byggnaden anses vara en av socknens äldsta bevarade byggnader.

Kyrkoanläggningen omgärdas till största del av en bogårdsmur i huggen sten. På kyrkogården återfinns, norr om kyrkan, två mindre likartade byggnader var av den mot väst har funktionen som redskapsbod, men har ursprungligen varit likbod/bårhus. Dess pendang mot öst innehåller personalutrymmen, förråd och offentliga toaletter. Mellan de två byggnaderna och kyrkan återfinns åtta stycken pilastrar, som troligen markerar platsen för den medeltida kyrkogårdens bogårdsmur. På den västra delen av kyrkogården finns Uppståndelsens kapell, uppfört 1958 som ett gravkapell.