THIELSKA GALLERIET (parken)

Krönt av ekonomisk framgång uppförde bankir Ernest Thiel Eolskulle på Blockhusuddens höjd som bostad och galleri för sin konstsamling. Byggnaden uppfördes 1904-05 efter ritningar av arkitekt Ferdinand Boberg; denne ritade även vid samma tid det närbelägna Prins Eugens Valdemarsudde.
Thielska galleriet har många beröringspunkter med Wienskolans jugendarkitektur. Ljusa, släta putsade ytor bildar grund för den sparsmakade ornamentiken, i putsen är kakelplattor infällda, mestadels i grönt. Mittpartiet, bland annat innehållande trapphuset, markeras som ett kupolkrönt torn. Verkan av den släta murytan förstärks av den fönsterlösa övervåningen, som markerar de stora utställningssalarna i tavelgallerierna, placerade på var sida av mittpartiet. Bottenvåningen var bankirens privatbostad.
Ganska snart efter inflyttningen tillbyggdes Munchsalen till det södra galleriet. Norr om villa byggdes samtidigt en friliggande stallbyggnad, även innehållande tjänstebostäder.
Ernest Thiel drog sig tillbaka som bankman vid sekelskiftet för att ägna sig åt sina kulturella intressen som översättare av Nietzche, mecenat och konstsamlare. Hans samlingar omfattar främst nordisk konst från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet; målningar av Konstnärsförbundets medlemmar som t.ex. Liljefors, Zorn och Carl Larsson intar en framträdande plats.
1924 förvärvade staten villan med viktigare möbler och inventarier samt tavel- och skulptursamlingar att hållas tillgängliga för den konstintresserade allmänheten.

KÄLLA: Regeringsbeslut nr 3, 1993-11-04

Parkmarken utgörs av en kuperad gräsklädd kulle som sluttar brant åt framför allt väster och
söder. Kullens topp ligger med en anings förskjutning åt nordväst från fastighetens mitt vilket
innebär att det framför allt är kullens södra och östra sluttning som utgör Thielska galleriets
park. Parken består i huvudsak av gräsmattor avgränsade av grusade gångstigar.
Gångstigarna, som är omsorgsfullt anpassade till terrängen, leder från murens portar till
byggnadernas alla entréer.
Framför huvudfasadens entré finns en putsad terrassmur i halvcirkelform med
kopparplåtsklätt murkrön. Marken närmast byggnaderna är till största delen täckt med grus.
En yta framför annexbyggnadens garageinfart är belagd med gatsten.
Terrängen och gräsmattorna följer bergets form och på några ställen i parken finns det berg i
dagen. I parken finns en hel del ålderstigna träd - framför allt ekar på den östra och den
södra sidan om huvudbyggnaden. I det sydvästra hörnet finns det fruktträd. Längs med
huvudbyggnadens fasad växer det vildvin. Trappan upp till huvudfasadens entré flankeras av
fyra höga tujor.
I parken finns det ett antal bronsskulpturer av konstnärerna Gustav Vigeland, Auguste Rodin,
Johan Tobias Sergel och Aron Jerndahl. Enligt hans egen önskan finns byggherrens urna
gravsatt i en klippa under Auguste Rodins skulptur Skuggan. Insprängd i klippan finns en
mossklädd gravsten av granit med inskriptionen ERNEST THIEL 1859-1947.

"..."
Runt byggnaderna avsattes i samband med husbygget parkmark som successivt omvandlades
till en skulpturpark. Tomten som avstyckades kring huset bestod före byggnationen troligtvis
bara av naturmark, med gran, tall och ek som dominerande träd och med ett tunt jordlager och
bitvis berg i dagen. En lantmäterikarta från 1904 visar några runda markeringar som troligtvis
var stora ekar på tomten. På foton från tiden 1906-1910 ser man hur ris tallar och stora granar
fanns kvar i trädgården även efter att byggnaderna uppförts. På terrassen syns persikoträd i
krukor. Runt hela tomten byggdes en vitkalkad mur."..."