NÄVLINGE KYRKA

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860
1853 påbörjades en ombyggnad av den gamla kyrkan efter ritningar av Carl Georg Brunius, bearbetade av ÖIÄ. Sedan de gamla valven rasat beslöts om en nybyggnad under ledning av byggmästare S Österberg, vilken utförde nya ritningar 1855. Kyrkan stod färdig 1856.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med utbyggd sakristia i öster. Torn av samma bredd som långhuset i väster med huvudingång. Separat ingång till sakristian.

Uppförd av gråsten och tegel. Putsad och vitkalkad med oputsade tegeldetaljer i tornets trappgavlar. Tak av kopparplåt.

EXTERIÖR - Exteriören oförändrad sedan byggnadstiden. Utmärkande för exteriören är det breda tornet, som ansluter till Brunius utformning. Tornet blev dock något högre än Brunius avsett.

INTERIÖR - Kraftigt förändrad i och med 1957 års renovering, då skärmväggen mot sakristian revs och altaret med ny altaruppsats av Ture Thörn placerades i absiden. Ursprungligen var ett altarkors uppsatt mot skärmväggen. Sakristian flyttades samtidigt till tornets bottenvåning, där även vapenhuset inreddes. Tornrummet var tidigare i princip fyllt med bänkar och ej skilt från kyrkorummet. Den öppna bänkinredningen tillkom 1924. Orgelns fasad, från 1870-talet, är nu enda äldre inredningsdetaljen.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. D 1, Skåne och Blekinge. 1989.

Kyrkomiljön
Kyrkbyn Nävlinge är belägen på Nävlingeåsen cirka 15 kilometer sydost om Hässleholm och en knapp kilometer norr om småorten Nävlinge. Läget är högt, omkring 130 meter över havet, med en vidsträckt utsikt över ett kuperat och skogsrikt småbrutet odlingslandskap. Fynd efter bland annat boplatser och gravfält samt stensättningar och områden med fossil åkermark visar att trakten varit bebodd sedan förhistorisk tid. By- och sockennamnet är känt i skrift sedan mitten av 1200-talet, då som Näflingi.

På den första kända kartan från 1703 har kyrkbyn 14 gårdar, med kyrkan placerad i norr. Laga skifte genomfördes 1832-1854. Vid grusplanen söder om kyrkan ligger den gamla folkskolan vars äldsta delar är från 1834. Byggnaden kom efter 1905 att användas som kommunalhus och fungerar sedan 1973 som församlingshem. Söder om församlingshemmet och parkeringen huserar Nävlinge hembygdsförening i en ryggåsstuga som ska ha anor från 1400- eller 1500-talet. I stugan, som sedan 1936 är den enda kvarstående byggnaden i en tidigare fyrlängad gård, fanns en övernattningsbostad för prästen, då prästgården var belägen vid moderförsamlingen i Vinslöv.

Kyrkogård
De äldsta delarna av Nävlinge kyrkogård är samtida med den medeltida kyrkan och utsträckningen bör i stora drag motsvara det oregelbundna område närmast kyrkan som ännu syns i en karta från 1839. Inför utbyggnaden av kyrkan sker runt 1850 mindre utvidgningar i väster och sydost. Nästa utvidgning genomförs 1880, då ett större område som avsöndras från annexhemmanet adderas i väster. Kyrkogården får därmed sin nuvarande storlek, även om området längst i väster inte tas i bruk förrän på 1930-talet.
1961 gjordes en omfattande omläggning av de äldre kvarteren efter förslag av trädgårdskonsulent Gustav Rudolf Ferlenius, Kristianstad som ännu präglar kyrkogården. Singeltäckta gravar med stenramar, järnstaket, kättingar och inramningshäckar ersattes av fyra (idag omlagda till två) större kvarter väster om kyrkan med enhetliga gräsmattor och fritt stående gravstenar med tillhörande mindre rabatter. Kvarteret norr om kyrkan som fungerat som fattigkyrkogård höjdes och sattes i stånd för nya gravplatser ordnade utmed rygghäckar och gångar av kalkstensplattor som togs i bruk under slutet av 1970-talet. Kyrkogårdens västra del omfattades inte av förändringarna och bevarar idag delvis sin karaktär från 1930-talet då gravplatserna togs i anspråk. Ungefär hälften av gravarna är singeltäckta och omgärdade av stenramar. Vårdarna är genomgående lägre och breda. Kyrkogårdens äldsta vårdar är koncentrerade söder om kyrkan och uppvisar ett varierat formspråk som representerar de arkitektoniska idealen från 1800-talets första hälft fram till 1920-talet. Intill huvudentrén i söder finns den enda gravplats som bevarar omgärdande järnstaket, med gravsten i diabas från 1908.

Kyrkogården omgärdas av en kallmurad bogårdsmur som även sträcker sig kring den gamla skoltomten som på 1970-talet var tänkt att inkorporeras i kyrkogården. Denna del avgränsas istället av en klippt blandhäck. Invid muren finns partiellt trädrader av lind och oxel samt enstaka äldre högresta lövträd. Ingångar finns i söder och sydost med grindar i svartmålat smide, av vilka den mindre i sydöst bär årtalet 1848.

Byggnader på kyrkogården
Utanför kyrkogården men på fastigheten ligger den gamla folkskolan som sedan 1973 fungerar som församlingshem. Byggnaden har på ett äldre fotografi sockelvåning i suterräng av fältsten, fasader klädda med locklistpanel och spåntäckt sadeltak. Idag är sockeln putsad och avfärgad i grått medan fasaderna är reveterade och avfärgade i vitt. Gavelröstena är klädda med brunmålad panel och taket avtäckt med sinuskorrugerad eternit. Intill församlingshemmet finns en mindre ekonomibyggnad med ytskikt i samma utförande frånsett taket som är avtäckt med trapetskorrugerad plåt.

Källor och litteratur
Nävlinge kyrka Underhållsplan (2005-09-27), Ponnert Arkitekter AB, Degeberga/Lund.
Nävlinge kyrkogård Vård- och underhållsplan (2020-02-03), Erika Martin Arkitekter AB, Höör.
Dahlberg, M och Sjöström, I [red.]. Skåne Landskapets kyrkor, Stockholm: Riksantikvarieämbetets förlag, 2015.
Länsstyrelsen i Skåne. Kulturmiljöprogram. Hässleholms kommun: https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/kulturmiljoprogram/oversiktliga-beskrivningar/oversiktliga-kommunbeskrivningar/hassleholm.html, hämtad 2021-03-09.
Riksantikvarieämbetet. Forndok: https://app.raa.se/oppnadata/forndok/search?3, hämtad 2022-02-01.
Riksantikvarieämbetet. Fornsök: https://app.raa.se/open/fornsok/, hämtad 2022-02-01.
Platsbesök 2021-09-15.