HELGESTA KYRKA KYRKOMILJÖ OCH SOCKEN

Helgesta kyrka är belägen vid en vik av Båven. Kyrkan har genom åren präglats av närheten till flera stora gårdar och gods, bland annat Rockelstad, Geversnäs och Helgesta gård.

Helgesta socken utgörs av ett brutet och omväxlande kulturlandskap, i huvudsak på en halvö i Båven samt några mindre öar. Sockennamnets förled är bildat av mansnamnet Helge eller adjektivet helig. Efterledet är plural av ordet stadher, ställe.

Topografin i kyrkans närhet är omväxlande med små och medelstora åkrar samt öppna beteshagar och mindre skogspartier. I socknen finns ca 530 registrerade fornlämningar från stenålderns kustlandskap och framåt. Huvuddelen av fornlämningarna ligger på ett dussintal gravfält från yngre järnåldern. I socknen märks även fyra fornborgar och en runsten.

I kyrkans närhet finns ett antal byggnader som hör eller har hört till kyrkans funktioner. Nordväst om kyrkan ligger prästgården, . Huvudbyggnaden uppfördes 1944 på en gammal grund medan flyglarna är betydligt äldre. Den norra flygelbyggnaden uppfördes troligen i mitten av 1700-talet, den södra under 1800-talet. Norr om kyrkan ligger den gamla kyrkskolan, idag församlingshem, samt klockaregården, idag privatbostad. Vid tillfartsvägen till kyrkan, ca 200 m NO om denna, är den gamla tiondeladan bevarad.

På kyrkogården norr om kyrkan är klockstapeln placerad. Stapeln är en öppen klockbock, vilken är vanlig i Södermanland. Det äldsta skriftliga belägget för en klockstapel är från 1641, men kyrkan bör ha haft en klockstapel redan under medeltiden.

Helgesta kyrka ligger i ett område som är utpekat som kulturhistoriskt värdefullt. Området består av Ådön och ett stycke av fastlandet kring kyrkan. I motiveringen beskrivs området som en jordbruksbygd med sockenkyrka och prästgård samt militärboställe, gårdar och torp.

Källor: Nationalencyklopedin. Bra Böcker. 1992.Sörmlandsbygden 1988:1.Sörmlandsbygden 1996. Spår av tid. Södermanlands hembygdsförbund.Sörmländska kyrkor 45, 2005.