YSANE KYRKA (SANKTA GERTRUDS KYRKA)

Ysane kyrka är till sin äldsta del, långhusets östra del och det ursprungliga koret uppförd vid 1200-talets slut eller under 1300-talets förra hälft. Kyrkan helgades åt Sankta Gertrud, vägfararnas helgon. Kalkmålningar tillkom i samband med valvslagningen på 1400-talet. Ett språkband ovan triumfbågen anger att målningarna är utförda 1459 av Nils Håkansson, (Nicolai Haquini), Långhusets förlängdes 1777 samtidigt som koret ändrades till sakristia. Tornet i väster tillkom 1862 i samband med en större om- och tillbyggnad då bland annat långhuset utökades. För ritningarna svarade arkitekt Ludvig Hedin. Vid ombyggnaden revs det medeltida vapenhuset och långhusvalven.En större renovering gjordes 1937 under ledning av arkitekt Eiler Graebe. I samband med denna kompletterades befintligt tegelgolv och målningsarbeten utfördes. Renoveringsarbeten har gjorts 1969, 1996, 2002. För arbetena 1969 svarade arkitekt Torsten Leon-Nilson då även konservering av kalkmålningarna gjordes av konservator Rolf Nilsson.

Källor och litteratur, ett urval
Underhållsplan för Ysanes kyrka 2004-12-31, Barup & Edström Arkitektkontor AB, Simrishamn.
Blekinge. Landskapets kyrkor. red. Mariann Ullén. 2002. Sockenkyrkoprojektets landskapsrapporter, Riksantikvarieämbetet.
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008.
Sveriges Kyrkor. Konsthistoriskt inventarium, Blekinge, band II Bräkne härad och Listers härad, William Anderson. 1926-1941.
Milton, Hans och Nilsson, Ingmar, Bland heliga kvinnor och män, 2012.

Interiören präglas av flera olika tidsskikt kopplade till ombyggnader och renoveringar under 1400-, 1770-, 1860-talen samt moderniseringar under 1900-talet. Medeltiden syns i det valvslagna korpartiet (dagens sakristia), triumfbågen och kalkmålningarna i ribbvalven och på sydöstra långhusväggen. I östra kormuren finns en sakramentsnisch, delvis igenmurad i samband med att valven slogs. Kalkmålningar är tillkomna i samband med valvslagningen på 1400-talet. Ett språkband ovan triumfbågen anger att målningarna är utförda 1459 av Nils Håkansson, (Nicolai Haquini), Vittskövlegruppen. De utgörs ett figurativt måleri, medaljonger, stjärnmönster och växtornamentik. Valvribborna har zigzag-mönster. Nedtill avslutas målningarna med draperimålningar. Kalkmålningarna är utförda i rött, grått, gult, grönt och svart. De har varit övermålade och togs fram 1938. Kyrkans fönster, inredning och vissa inventarier speglar renoveringarna under 1860- och 1930-talen. Kyrkan är enskeppig. Långhus täcks av trätunnvalv, rest 1862. Väggytorna och takvalv är målade i en vit färgton. Kyrkans golv har handslaget rött tegel. I gångarna finns äldre gravhällar. Koret är upphöjt med ett trappsteg. Bänkinredningen är sluten och uppdelade i tre kvarter, åtskilda av mittgång samt en tvärgång i den södra delen. I bänkkvarteren är det behandlat trägolv. I väster finns en orgelläktare, som nås via två trappor vid långhusets västvägg. Läktaren bärs upp tolv pelare.

Kyrkans fasta inredning och inventarier
Altaret, är utfört i trä och är marmoreringsmålat. Skivan är i trä och av senare datum.
Altaruppsatsen, utgörs av det övre partiet av en äldre altaruppsats inköpt 1772 från Bäckaskogs slottskapell. Uppsatsen är från 1600-talet med altartavla föreställande uppståndelsen. Konservering utförd 1928 av firma Erlandsson och Berg. Enligt uppgift finns delar av altaruppsatsen i Gammalstorps kyrka.
Altarring, från 1803, har svängd form med utskjutande mittdel och är ansluten till triumfbågsöppningen. Barriären består av tvärställda vita spjälor och har två öppningar, en mitt fram och en i norra delen. Äldre beslag av bockhornstyp.
Dopfunten är från 1939 och utförd i ljust grå granit. Den kraftiga tolvsidiga cuppan bärs upp av en låg fot. En inskription anger att funten är skänkt av kyrkvärd och fru Sven Persson, Sölvesborg. Dopfunten är placerad i korets sydöstra del.
Predikstolen med baldakin är från 1600-talet. De har polygonal form. Korgens fyllningar pryds av reliefer föreställande de fyra evangelisterna. Målning är utförd i dova färgtoner i grått, rött, grönt och gult med förgyllda detaljer och återupptar 1700-talets färgsättning. Predikstolen nås via en trappa med räcke, placerad utmed väggen. Predikstolen är placerad i långhusets nordöstra del.
Bänkinredningen delvis från 1793 och delvis från 1860-talet. De tre slutna kvarteren har bänkluckor med enkla fyllningar målade omväxlande i ljusblått och gult. Bänkarna är målad i en laserad ljusgrå färg. De ombyggdes 1922 och 1969.
Orgeln är byggd av A Mårtenssons Orgelfabrik, Lund 1964. Fasaden tillhör kyrkans äldre orgel från 1922. Fasaden har pipförsedda mitt- och sidofält och avslutas med svängda listverk, anpassade efter tunnvalvets välvning. Fälten är åtskilda av släta partier. Fasaden är målad i en vit färgton med förgyllda detaljer och rödbruna partier. Spelbordet är inbyggt. Läktarbarriären består av ett ramverk med tre fyllningar och listverk. Målning i vitt med gula och blå fyllningar och en rödbrun bakgrund.