BROMMA KYRKA

Kyrkan ligger orienterad i öst-västlig riktning med kor i öster och vapenhus i väster. Vapenhusets port vetter mot söder. Kyrkans stomme utgörs till största delen av murad natursten.

Bromma kyrkas olika byggnadsdelar är från olika tider och skiljer sig tydligt åt arkitektoniskt. Rundhuset och det yngre långhuset i väster är murade i gråsten med mycket breda, vitmålade fogar. De övriga byggnadsdelarna är alla slätputsade och vitmålade. Rundhuset och långhuset saknar sockel medan vapenhuset, koret, f d sakristian och gravkoret har granit- respektive sandstenssocklar. Korets fasader har lisener, fönsteromfattningar av sandsten och gavelfält över vartannat fönster. Liksom på Hjärnes gravkor sitter här en stentavla med inskriptioner. Hjärnes gravkor har i norr en plåtdörr som leder ned till ett rum med gravplatser i golvet och ett mindre kolumbarium. Så gott som alla kyrkans fönster är rundbågiga med träbågar och blyspröjsade, tonade glas. I rundhuset och långhuset sitter de i djupa nischer. Takmaterialet koppar är det samma på hela kyrkan men takformerna är alla olika. Vapenhuset har ett flackt sadeltak, långhuset ett mansardtak, rundhuset en relativt lågt karnissvängd huv med en lanternin av trä krönt av en kopparklädd spira. Den f d sakristian är täckt med ett brant sadeltak och Urban Hjärnes gravkor har ett sexsidigt tak avslutat med en lanternin. Koret slutligen har ett valmat sadeltak. Vapenhusets ytterportar är klädda med koppar.

På insidan är vapenhusets portar klädda med ekpanel. Golvet är belagt med kalksten. På den östra väggen, som tidigare var långhusets yttervägg, kan de grovhuggna naturstenarna fortfarande skönjas, medan de övriga väggarna är släta. I rummet står två äldre kyrkbänkar med figursågad dekor på gavlarna. En trappa leder ned till källarplanet. Pardörrarna in till långhuset är delvis glasade och spröjsade.
Genom långhuset leder en mittgång, via två rundbågiga muröppningar i rundhuset, fram till koret.

Väggarna och de två stjärnvalven i långhuset är putsade och täckta med målningar från 1400-talets slut vilka föreställer bibliska motiv, utförda av Albertus Pictors skola. I söder finns två fönster. De gråmålade bänkarna har marmorerade fält på gavlarna.

Längst i väster står en gråmålad orgel från 1957 med 17 stämmor, byggd av Marcussen & Søn, Aabenraa, Danmark. Intill orgeln står ett piano. Framför orgeln, på båda sidor om mittgången, finns gradänger med lösa stolar. I taket hänger två kristallkronor över mittgången.

I rundhuset är bänkarna utformade som i långhuset. Väggarna är putsade och vitmålade liksom det ribbvälvda kupolvalvet. Rummet har två fönster, ett i söder och ett i norr. Predikstolen, placerad norr om mittgången, är av trä och Långhuset målad i grått och brunt. Små kolonner skiljer de figurativt dekormålade fälten som omger korgen och ljudtaket är rikt utsmyckat. Fyra epitafier, från 1600- respektive 1700-talet, sitter på väggarna. I sydost hänger ett krucifix från 1400-talets mitt, snidat i trä och målat. Över mittgången hänger en kristallkrona. Kalkstensgolvet i mittgången täcks till största delen av en textilmatta. I de öppna bänkkvarteren ligger tegelgolv.

Koret nås via ett par trappsteg av kalksten. Väggarna är pustade och vitmålade. Mot öster är planen tresidigt avslutad och taket är tunnvälvt. Fem fönster, lika de övriga i kyrkan, sitter i betydligt grundare nischer än de andra.

Altaruppsatsen av trä är marmorerad och delvis förgylld. I centrum finns en oljemålning och på var sida en i trä snidad fristående skulptur. Två förgyllda gueridoner, med rik dekor i trä flankerar det marmorerade altaret av trä. Även altarringen är av trä och har marmorerade balusterdockor.

På väggarna finns tre epitafier och två stora änglar snidade i trä. I söder står dopfunten av sandsten från 1200-talets förra hälft och en kororgel. En kristallkrona likt de övriga i kyrkan hänger i korets tak.
Den f d sakristian nås genom en kraftig trädörr i norr, täckt med smidda beslag. I kalkstensgolvet ligger två gravstenar, ytterligare en står inmurad i östväggen. Väggarna i övrigt är putsade och vitmålade liksom tunnvalvet. I norr finns en öppen spis. En trappa leder ner till källarvåningen och en ekdörr till predikstolen. Över dörren till koret hänger ett försilvrat krucifix av trä från omkring år 1700. Ljuskronan i glas som hänger i taket är från 1700-talet.

Från den f d sakristian leder tio branta trappsteg i kalksten upp till övre delen av Hjärnes gravkor. Väggarna är putsade och vitmålade, i norr tresidigt avslutade. En kraftigt profilerad taklist markerar början på taket med sitt kupolliknande valv. I öster och väster sitter rundbågiga fönster. Altaret i norr har en av tegel murad nedre del, täckt av kalksten och ett högre parti av trä. Över altaret hänger ett bemålat träkrucifix från 1700-talets början. En i trä skulpterad dopängel från 1722, målad och delvis förgylld, står intill altaret. I en väggmonter hänger riksrådet Gustaf Adolf Hjärnes serafimerdräkt. I taket hänger en ljuskrona av mässing.

Övriga inventarier
Ner från valvet i rundhuset hänger ett votivskepp från 1700-talet. Här hänger också en skulpterad ljushållare med renhorn skänkt 1688 samt åtta passionsänglar, snidade och målade på 1680-talet. På väggarna i kyrkan sitter ljushållare av mässing från 1600-talet. Bland kyrksilvret finns en nattvardskalk i förgyllt silver där cuppan är bytt 1750. Foten med sex blå stenar är gjord 1627. På ett altarbrun är fyra cirkelformade broderier från 1500-talet monterade.

Bromma kyrkas första byggnadsperiod ägde rum under 1100-talets andra hälft, från 116070-talet. Den rundkyrka som uppfördes då fick troligen sitt långhus under 1400-talets senare del, med kalkmålningar av Albertus Pictors skola. Sakristian mot norr byggdes också under medeltiden. Gravkor tillkom under 1700-talet mot norr och öster. Det nuvarande vapenhuset stod klart 1968.

Kyrkan är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen.

Bromma kyrkas äldsta del är det cirkelformade centralpartiet, den f d rundkyrkan. Kyrkan hade ett strategiskt läge på 1100-talet eftersom Mälarens vattenlinje då var betydligt högre än idag. Den byggdes som fästningskyrka och var en del av försvaret av mälarbygden. Kastalen på Stockholmen vid Norrström skulle få stöd av fästningskyrkorna Bromma, Solna och Munsö alla rundkyrkor.

Långhuset i väster och sakristian i norr byggdes troligen under 1400-talets senare hälft. På 168090-talen fick rundhuset sin karnissvängda huv med lanternin och spira och långhuset sitt säteritak. Ätten Hjärnes gravkor byggdes mot sakristians nordsida omkring år 1700. Ungefär 30 år senare uppfördes det nuvarande koret, vilket byggdes som gravkor för ätten Stierncrona.

1906 togs kalkmålningarna i långhuset fram. De hade varit överkalkade och genomgick nu en relativt hård restaurering där vissa scener nymålades. Vapenhuset i väster tillkom 196668, samtidigt med källarvåningen norr om kyrkan. Ritningarna gjordes av arkitekten och byggnadsrådet Ragnar Hjort (18871971).

Fram till 1600-talet var Bromma en liten lantsocken, men kom då att läggas under S:ta Clara församling och blev senare annex till Riddarholmsförsamlingen. År 1846 blev Bromma en självständig församling. På grund av den starka befolkningsökningen och att nya villastäder växte upp, delades församlingen 1955 och därefter tillkom Västerleds och Essinge församlingar.