HOLMS KYRKA

Kyrkogården är näst intill kvadratisk med kyrkan i centrum. I väster är kyrkogården något terasserad, med en svagt krökt, yngre kvaderhuggen, kallmurad skalmur närmast vägen och en äldre kantmur närmare kyrkan. Höjden på den senare är i nivå med ovanförvarande mark. I sydvästra hörnet finns ett äldre kylrum av sten, till hälften inbyggt i mur och mark. Rummet är murat av natursten och taket är täckt av bly och torv. Runt kyrkogården i norr, öster och söder växer en tuktad häck. Innan för denna följer en trädrad av oxel av varierande ålder.

Häcken har en öppning i öster. Härifrån leder en bred, smågrusad gång mot kyrkan och runt densamma. Från den breda grusgången leder smalare grusgångar i raka rader i nord-sydlig riktning in mellan gravvårdskvarteren. Gångarna ansluter till en lika smal, grusad gång som löper runt hela kyrkogårdsanläggningen innanför trädraden.

En hög, tät häck av tujor står på ömse sidor om den breda gången från entrén i öster till i höjd med absiden. I densamma står på jämnt avstånd lyktstolpar av förzinkat stål med lamphus av koppar och glas. Belysningen löper runt hela kyrkan och vidare kantar den gatstenbelagda gången mot väster.

Kyrkogårdskvarteren är i huvudsak gräsbevuxna och avgränsas med ett flertal tuktade häckar. Här finns endast ett fåtal gravvårdar, vilka är grusade. Förutom ett antal gravvårdar belägna nordost om kyrkan, vilka ligger i nord-sydlig riktning, ligger de övriga i öst-västlig.

Mot väster löper en kvaderhuggen, kallmurad skalmur av natursten. Utanför muren finns en grusad, mindre parkering. I muren, på två breda, fyrkantiga naturstensstolpar hänger en smidd pargrind av fyrkantsjärn med prefabricerade uddar. Från grinden leder en stenlagd gång av röd och grå gatsten i rundbåge mönster innanför avlånga kantstenar, till kyrkoentrén. Framför kyrkoentrén i väster löper en låg, kvaderhuggen, kallmurad skalmur. Denna är rak mot väster och svängd utåt i en båge mot söder och norr. På ömse sidor om gången står en kastanj. Vid stentrappen upp till entréporten står två tunnor med blommor. På norra och södra sidan av tornet, sticker ett antal plana stenar upp ur gruset, eventuellt har dessa fungerat som grundstenar till ett äldre trätorn. Mellan kyrkans strävpelare mot söder, har lågväxande vintergröna växter planterats.

Nordost om kyrkan ligger ett vaktmästeri. Vid planen framför vaktmästeriet finns en öppning i kyrkogårdshäcken. Byggnaden har platt tak och vit, stänkputsad fasad. Norr om byggnaden står en vintergrön häck som avskiljer ytterligare en byggnad.

FÖRSAMLING 1995 - HOLM
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 465, 1900: 881, 1995: 734

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger centralt i Holms tätort, mellan gamla och nya vägen. I nordväst, med tämligen avskilt läge, är prästgården med pastorsexpedition belägen. Kyrkan och bebyggelsen ligger uppdraget, mot bergsidan till, på gränsen till den öppna odlingsmarken som dominerar i socknen som helhet. Socknen ligger i norra delen av Vapnödalen som blev intensivt uppodlat under 1800-talet.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade stenkyrkan består av ett rektangulärt långhus och ett smalare absidförsett kor och i väster ett torn. Den tidigmedeltida romanska kyrkans mursträckningar är i huvudsak intakta.Tidigare har funnits ett västtorn av trä och ett murat vapenhus i söder, bägge av okänd ålder. Trätornet förstördes av en åskbrand 1810. En om- och tillbyggnad på 1820-talet medförde att vapenhuset revs liksom muren mellan kor och långhus samt att det nuvarande stentornet uppfördes. År 1936-38 rekonstruerades triumbågsmuren, efter ritningar av arkitekt Harald Wadsjö.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är utvändigt vitputsad och försedd med rundbågiga fönsteröppningar. Långhuset har strävpelare i sydväst och sydöst. Långhus och kor täcks av separata sadeltak. Tornet har en spetsig huv från 1899, dock förenklad vid restaurering 1956, efter förslag av arkitekt Burt Stenberg. Huvudingång genom tornets bottenvåning. Det invändigt vitputsade kyrkorummet täcks av ett högt tunnvalv av trä. Absiden, som används som sakristia, avskärmas nedtill av ett draperi. Kyrkans medeltida ursprung framhävdes vid restaureringen 1936-38, efter Harald Wadsjös förslag, då den tidigare borttagna triumfbågen rekonstruerades och ett tegelvalv slogs i koret. Predikstol och altardekoration (en kopia av Thorvaldsens Kristus) tillkom på 1870-talet.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - En runinskriftsförsedd gavelsten till ett tidigmedeltida gravmonument överlämnades 1873 till Statens Historiska museum i Stockholm, dit också en 1938 påträffad tillhörande täckhäll fördes.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.