Bladåkers kyrka

Vapenhuset har golv av tegel. Väggar och valv är putsade och vitkalkade. Fragment av målningar finns på östra väggen där även en liten nisch finns.

Kyrkorummet täcks av putsade ribbvalv, varav de två östra har formen av stjärnvalv med rikt förgrenat ribbmönster. Väggar och valv är försedda med målningar från 1623, vilka togs fram vid en restaurering som ägde rum 1926. I mittgången och koret ligger det golv av vita kalkstensplattor från 1926. Långhuset upptas till större delen av slutna bänkkvarter vars gavlar, dörrar och bänkskärmar härrör från 1729 och som är marmorerade i gråblått med röda inslag. Gavlar och skärmar är dekorerade med träpilastrar. De främsta bänkarna har målade adelsvapen på dörrspeglarna. Även i koret står det slutna bänkar mot söder och norr. Altarringen från 1770-talet har bevarat en ålderdomlig blå marmorering. Altaret är murat och vitputsat. Ovanför altaret hänger en tavla av korsfästelsen med en rikt utsirad, förgylld ram. Tavlan är målad och skänkt av Anna Maria Ehrenstrahl år 1698. I koret finns ett nytillverkat dopställ i trä liksom en ny ambo.

Predikstolen från år 1709 är belägen på södra sidan. Den är marmorerad i grått och korgens fyllningar har förgylld, snidad dekor. Läktaren i väster byggdes 1842 samtidigt som en ny orgel, tillverkad av J. L. Larsson i Ystad, kom på plats. Orgelfasaden har en tidstypisk, nyklassicistisk form.

På norra väggen hänger två stora begravningsvapen nära dörren till sakristian. Dessutom finns ett flertal mindre vapen och anvapen i kyrkan. I norr finns även ett medeltida inventarium, ett Mariaskåp som är ett svenskt arbete från omkring år 1500.

Bladåkers kyrka antas ha föregåtts av en äldre träkyrka på samma plats. Den nuvarande kyrkan är byggd under slutet av medeltiden, omkring år 1500. Den är uppförd som en rektangulär salkyrka med skalmurar i gråsten som har inslag av tegel i gavelröstena. Sakristian i norr har ansetts vara äldre och tros ursprungligen ha hört till en äldre träkyrka. Vapenhuset i söder är byggt strax efter kyrkans uppförande, i början av 1500-talet. Kyrkan välvdes redan från början med tegelribbvalv. Sakristian har ett ursprungligt tunnvalv.

Fasaderna stod från början oputsade med sina jämnt huggna, släta stenytor fogade med kalkbruk. På vapenhusets vind kan en del av den ursprungliga, oputsade sydfasaden iakttas. Sedan åtminstone 1800-talets början har yttermurarna varit spritputsade. Putsen är dock ojämn och delar av murstenarna är blottlagda. Tidigare har också ett äldre putsskikt dokumenterats. Det har varit en tunn slätputs i vitt och försedd med målade röda streck som funnits före spritputsen. Kyrkan har branta sadeltak, täckta med sinuskurrugerad, galvaniserad plåt målad i svart. I öster finns ett ursprungligt tvådelat korfönster med omfattning i tegel. Övriga fönster till långhuset har stora, rundbågiga öppningar med spröjsade träbågar. Vid det östra fönstret på sydsidan syns delar av omfattningen till ett ursprungligt fönster. Västra gaveln har ett mindre, kvadratiskt fönster ovanpå det stora, rundbågiga. Ingången till vapenhuset är försedd med en ursprunglig, tjärad träport med dekorativa smidesbeslag.