SÄBY KYRKA

På en karta från 1782 är kyrkogården rektangulär runt kyrkan. 1877 anlades en gravplats för släkten Tranchell i sydöstra hörnet. 1891 utvidgades kyrkogården åt öster och lönnar planterades där. Samma år sattes gjutjärnsstaket mot väster upp, skänkt av Carl Tranchell. 1994 anlades en minneslund.

Kyrkogården ligger något upphöjd och omges av en låg kallmur som fungerar som stödmur mot fälten i söder och norr. På muren växer en blandhäck. En trädkrans av hamlade lindar omger kyrkan utom åt öster där det växer en oxelhäck. Fyra större sykomerlönnar växer på den utvidgade delen. I väster står ett dekorativt gjutjärnsstaket med kyrkogårdens enda grind.
Kyrkan omges av singelgång och en gång i ytterkanten längs häcken. Gravplatserna är omgivna av buxbom och singel. På södersidan är kvarteren täta och gångarna mycket smala. Många äldre, stora, påkostade och höga gravstenar är bevarade tillsammans med nyare låga horisontella stenar. Inga tomma gravplatser finns. Flera gravar är utpekade som kulturgravar.
I sydöstra delen finns Tranchellska gravplatsen med två större gravar med liggande hällar. En är omgiven med järnstaket med kalkstensplattor på marken, den andra omges av en stenmur.
Den norra sidan har också buxbomsinramade gravar med singel, men det är glest mellan gravstenarna.
I nordöstra hörnet finns en minneslund, en gräsmatta med en natursten. I kanten av minneslunden finns ett lapidarium med en rad äldre gravstenar.

Byggnader på kyrkogården
Inga byggnader finns på kyrkogården. På parkeringen väster om kyrkogården ligger ett församlingshus med sakristia och samlingssal som numera används som förråd. Huset uppfördes ursprungligen som bårhus 1928 och om- och tillbyggdes 1977 av Carl Axel Acking. Byggnaden är gulputsad och har sadeltak med bruna takpannor.
Tidigare låg väster om kyrkan ett skolhus från 1826 som senare blev fattighus vilket revs i början av 1800-talet.

Källor och litteratur
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, (utkast)
opublicerad 2012
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008
Underhållsplan för Säby kyrka, 2009-05-11, Ponnert Arkitekter AB (2009)
Härslöv och Säby kyrkors historia, Owe Samuelsson, 1982
Trädplan, Kyrkogårdens träd - historik, Lars Wall. 2012
Planprogram för Säby kyrkby. Landskrona stad 2010-04-13. Samrådshandling.

http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html, Riksantikvarieämbetet Fornsök, hämtad 2015-04-28
http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html, Lantmäteriet, hämtad 2015-04-28
http://www.lansstyrelsen.se/skane/sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoprogram/oversiktliga-kommunbeskrivningar/Pages/Landskrona.aspx hämtad 2015-04-28
Intervju med representanter från Landskrona församling, möte 2015-06-03.

Se även beskrivning av Säby kyrkomiljö under Miljöer.

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860

1850-51 revs den medeltida kyrkans torn och kyrkan utökades 8,4 m i väster. Samtidigt förstorades och omändrades troligen fönstren och ingången. Som ledare för bygget omtalas J P Berglund från Sireköping. Invigd 1853. Det nuvarande tornet uppfördes 1877 efter ritningar av Oscar Ericsson, ÖIÄ.

PLAN OCH MATERIAL - Svagt trapetsformat långhus med utbyggt, rektangulärt kor i öster. Sakristian numera inrymd i läktarunderbyggnaden, ursprungligen bakom korets skärmvägg. Detta utrymme används nu som förberedelserum. Torn i väster, indraget i byggnadskroppen.

Kyrkobyggnaden är uppförd av gråsten samt putsad och vitkalkad. Tak av skiffer på långhus och kor, på tornspiran plåt.

EXTERIÖR - Ritningar saknas till 1851 års ombyggnad. Exteriören troligen oförändrad sedan tornets tillkomst 1877. Nuvarande ytterdörrar dock moderna.

INTERIÖR - Långhuset täcks av ett tunnvalv av trä. I koret återstår det medeltida kryssvalvet. Inredningen härrör i huvudsak från 1800-talets senare del. Interiören präglas dock av 1900-talets renoveringar. Den nuvarande skärmväggen, som ursprungligen avskärmade hela koret från sakristian, samt altaret tillkom på 1870-talet. I mittfältet förekom då endast inskriftstavla, vilken 1925 ersattes av Georg Hansens målning, "Maria vid Jesu kors". Den första altarprydnaden bestod av ett kors, målat på en trätavla, vilken ingick i en provisorisk skärmvägg. Nuvarande altarringen tillkom 1902. Såväl denna som skärmväggen moderniserads dock delvis vid senaste renoveringen. Predikstolen tillkom troligen vid 1870-taltes renovering liksom den slutna, men nu ombyggda bänkinredningen. Läktarens nuvarande utformning tillkom 1925, läktarunderbyggnaden i samband med renoveringen 1978.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. D 1, Skåne och Blekinge. 1989.