Via vapenhuset, som har flankerande torntrappor i trä, samt kalkstensgolv, från en ombyggnad 1950-talet, tar man sig in genom två dubbla pardörrar. De yttre, högre, troligen från uppförandetiden. De inre i vindfånget skapade 1932 med fyra fyllningar i vardera och dekorspegel i vardera fyllning. Grå målning.
Här, under orgelläkaren, är sedan 1993 en lillkyrka inrättad i V med altaret i rätt väderstreck-V, i den bakre, N, tornmuren finns ett stort synligt ankarjärn; vid samma tillfälle tillkom i Ö wc, kapprum och städ, samt en ny trappa upp till den djupa läktaren. Samtliga golvytor är de ursprungliga skurgolven i trä. Samtliga väggytor med microlitväv och vit målning. Dörrarna med tre träfiberskivefyllningar i vardera blad. Till kyrkorummet tar man sig via ytterligare en pardörr från 1932.
Kyrkorummet har utgångar mitt på långsidorna med vindfång från 1932 med pardörrar av lika utformning som under läktaren. Överljus med annan spröjsindelning än övriga fönster. Kyrkorummet har ett högt, smalt, vitmålat trätunnvalv över mittskeppet och plana tak över sidoskeppen. Skeppen åtskiljs av slanka gråmålade kolonner i trä med förgyllda ringkapitäl och på brunmålade baser av trä. Dessa bär tunnvalvets kraftfulla gesimslist i trä, som målats grå. Samtliga golvytor, även under bänkar och i kor, är de ursprungliga skurgolven i trä. Väggarna är slätputsade och vitmålade. Läktaren bärs av dubbla rader korta kolonner med ringkapitäl;de yttre fyra är kraftiga, de inre slanka, alla i trä och målade lika långhusets. Färgsättningen i sin helhet troligen från 1930-års restaurering, viss ändring av bänkar vid 1952-55 års restaurering.
Den halvrunda utbyggnad som hyser sakristian har ett kupolartat valv med överljusfönster mot S.
Koret avskiljs från sakristian genom en murad skärmvägg till halva kolonnhöjden, upptill avslutad med en ballustrad till korläktaren. Skärmväggen är indelad i bågfålt, av vilka det mellersta bildar fond för altarets förgyllda kors med svepduk. (Obs ingen törnkrans.) Väggen har nu målade palmlandskap, utförda 1857 av Göran Sundin från Jämtland med bistånd av lärlingen Anders Norberg.
På ömse sidor finns i djupa, snedställda murade nischer, gråmålade enkeldörrar med tre fyllningar, in till sakristian. De runda omfattningarnas profilerade foder är gråmarmorerade. Över och kring dem skenmålade blå draperier med röd frans och krönande grekisk urna med lock. Altarväggen har varit vägledande för färgsättningen i övrigt i kyrkorummet, den senare utförd av Hilding Ekelund 1932.
Det karnissvängda altarbordet, och altaruppsatsen troligen i original, liksom ovala altarringen med svavad ballustrad. Alla med grå marmorering. I bågen mellan mittskeppet och korläktaren hänger en förgylld strålsol. I denna våning finns fönster i yttervägg. Korbänkar i Ö o S mot yttervägg. Kororgel i V sedan 1977.
Sakristian helt ombyggd 1955 med nytt golv i trä, nya kopplade fönster, utåtg, arkiv i källare, ny trappa i Ö upp till övervåningen, samt ny entré i V. Dessutom 5 nya fyllnadsdörrar, vit målning, även i tak.
Predikstolen, som ursprungligen var placerad över altaret, ersattes av en ny 1892, ritad av Gustaf Hermansson och placerad i korets Ö del, över ett golv som utvidgades 1955 alt. 1977, genom borttagande av två bänkrader. Korg och ljudtak i trä, den svängda korgen står på akantusklätt kolonnstöd har fyllningar med förgyllda kristna symboler. Rak bakre trappa från korgolvet inklädd med fyllningar. Listverk och ornament förgyllda, grå marmorering. Bänkinredningen är sluten i fyra kvarter med öppna yttersidor mot omgångarna vid yttervägg. Grisaillemålade fronter, brun målning på insidor och bänkar.
Läktaren omfattar gradiner med öppna bänkar i trä för idag 130 personer. Orgelfasaden ritades 1881 av Albert Törnqvist,en klassicistisk uppställning med tredelad arkad indelad av pilastrar med toscanska kapitäl, kornisch och krönande kolonettgalleri med brutet bågsegment. Vit målning med förgyllda detaljer. Läktarbarriären är rak med central liten bågsegment utbyggd. Räcket i trä med marmorerade fyllningar. En förgylld dekor vid bågsegmentet.
El installerades 1932 varvid fyra ljuskronor - den centrala i koret o de tre i mittgången i mässing, och malm från åren kring sekelskiftet 1900, erhöll kompletterande glödljus. De fyra i mässing, som sitter över resp yttre omgång av senare datum. Lampetter å bakre väggen i koppar och taklampa i glas och trä i vapenhuset är ritade 1932.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
