sarong, ye

Ye
Från rundväv till sarong. Efter avslutad vävning har man en rundväv. Varpen klipps upp över den ovävda delen och delas i två hälfter. Halvorna sys ihop, utmed stadkanterna. Kortändarna sys samman. Resultatet blir en sarong. Omkring två tredjedelar av överdelen viks ned på utsidan vilket möjliggör justeringar av vävnadens längd. En sarong är normalt 120-150 cm i omkrets och 120-180 cm lång.
Sarong tillverkad av bomul med spinntvinnade fransar pote färgad i habbu, järnhaltig lera på lokalt språk kallad ye lumpur (gyttja) dekorerad med äldre importerade amsterdampärlor och mynt från kolonialtiden.
Svart gyttjefärgning, habbu-ferruginous mud, är förmodligen en av de äldsta färgningstekniker i Sydostasien och används fortfarande (år 1998) på ett fåtal platser. Till skillnad från annan färgning på Sumba färgar man svart på tyger, inte på garn som ska vävas. Textilen som ska färgas betas i ett bad med kokande växtdelar, för att sedan dränkas i järnhaltig gyttja som knådas in i tyget och får dra på innan det sköljs. Proceduren upprepas till en önskad djup svart nyans uppnåtts. Karakteristiskt för denna slätvävda sarong är ett fransliknade tuftat broderi som bärs baktill på sarongen. Broderierna består av trådar som tvinnas samman med en tråd som fästs i tyget. Broderierna är vanligen vita på en vit vävnad (och blir svarta när tyget gyttjefärgas). I Memboro intar dessa saronger en särställning de är adelskvinnornas bröllopskläder som sedan brukas vid högtidligare tillfällen genom livet.
Köpt av Bola Atu Ranu, Desa Wendewa selatan, Kampung Manuakalada, Kecamatan Pembantu Laratama, västra Sumba, Indonesien.