RÖDBO KYRKA

SOCKNENS ÄLDRE HISTORIA
Det berättas att Rödbo haft en kyrka som brändes ner under Hannibalsfejden år 1643. Det skall ha varit en vid den tiden förfallen träkyrka och ingen ny kyrka restes på platsen. Uppgifterna är inte verifierade. Socknen har dock haft en egen begravningsplats under lång tid. Den gamla Vedbacka kyrkogård finns bl.a. utritad på en karta över Vedbacka från 1734, där den tillhörande texten lyder: "Ähr Kongelfs Sockenboars Kyrkiogaard af ålder". Den ligger ännu kvar på ursprunglig plats. Dess nuvarande utseende härrör troligtvis från mitten till slutet av 1800-talet. 1884 anskaffades järngrindar till entrén, troligtvis de grindar som finns än idag.

RÖDBO KYRKOGÅRD ANLÄGGS
Efter sekelskiftet 1900 visade det sig att kyrkogården vid Vedbacka inte längre räckte till och möjligheterna att utvidga begravningsplatsen var till fullo utnyttjade. Det beslöts därför att en ny kyrkogård skulle anläggas uppe på en platå ungefär 300 meter sydväst om den gamla kyrkogården. Rödbo kyrkogård är en av de yngsta kyrkogårdarna inom Göteborgs samfällighet. Den invigdes år 1906. Att döma av en lantmäterikarta från 1838-39 bör socknens kolerakyrkogård ha legat inom den nuvarande kyrkogårdens område, någonstans norr om kyrkan.

Rödbo församling saknade egen kyrka, men fick dela gudstjänstlokal men Kungälvs församling. Begravningar på församlingens egen kyrkogård fick förrättas under bar himmel. På frivillig väg startades därför en insamling för att uppföra ett gravkapell på Rödbo kyrkogård.

BEGRAVNINGSKAPELLET UPPFÖRS
Ritningar på ett nytt gravkapell i Rödbo utarbetades under 1920-talets andra hälft av arkitekt Gustaf Ljungman, Göteborg. Då kyrkogården anlades hade en liten grandunge sparats, eventuellt med tanke på ett kommande gravkapell, och denna plats togs nu i bruk. Ritningarna förenklades ganska mycket innan byggnationen inleddes, bland annat minskades byggnadens volym och orgelläktare, predikstol och sakristia utgick.

Kapellet uppfördes år 1929. Enligt en arbetsbeskrivning från 1927 utfördes kapellet enligt följande: På ett golv av betong restes en stomme av stolpvirke, vilken kläddes med locklistpanel av spåntade, ohyvlade brädor och läkter. Väggarna målades med slam- eller kreosotfärg i ljust grått, medan pilastrar, gavelfält, dörrar och fönster fick mörkare färgtoner. På takstolarna av "halvrent" virke lades asfalttakpapp, dubbelläkt och enkupigt taktegel. Korets yttertak täcktes med svartmålad plåt. Tegelmurverket slammades, skorstenen putsades med kalkbruk.
Invändigt målades väggarna med slam- eller hartsoljefärg i ljust grått med svag marmorering. Kapitäl och listverk gjordes något mörkare. Bänkar, dörrar och fönster ströks med halvmatt oljefärg i "harmonierande färgtoner". Taket slamfärgades i en blågrå ton.

KYRKKLOCKA 1950
Kapellet fick en klocka gjuten av K.G. Bergholtz år 1950.

KOMMUNSAMMANSLAGNING OCH RENOVERING 1952
Före 1952 utgjorde Rödbo en egen kommun. Församlingen hade gemensam kyrka med Kungälv sedan 1600-talets mitt. Mellan 1952 och 1973 hörde Rödbo till Kungälvs kommun och Kungälvs pastorat. I samband med kommunsammanslagningen genomfördes en renovering av kapellet.

KYRKOGÅRDEN UTVIDGAS 1955-56
År 1955-56 utvidgas kyrkogården med ett större område åt öster. För utformningen av den nya delen svarade trädgårdsarkitekten Bengt Thorpert, Uddevalla. Murarna lades av ohuggen sten i likhet med den gamla kyrkogårdens. Ovansidan täcktes med torv och planterades med sedum. Muren som tidigare utgjorde gräns mellan den gamla och den nya kyrkogården togs bort och stenen återanvändes vid uppförandet av de nya murarna.

RÖDBO BYTER KOMMUN 1974
Den 1 januari 1974 uppgick Rödbo i Göteborgs kommun och Rödbo kyrka fördes till Säve församling.

KAPELLET BLIR KYRKA - RENOVERING 1974
I samband med kommunbytet genomfördes en större renovering av kapellet. Den 28 september 1974 invigdes kyrkan till församlingskyrka.

Kyrkorummet har ett lackat furugolv som troligtvis härrör från renoveringen 1974. De ursprungliga bänkarna är ersatta med lösa stolar, sannolikt från 1974. Rödbo kyrka har tillförts en rad inventarier från Bergsjöns vandringskyrka samt från Lillhagens kyrka. Även detta skedde sannolikt i samband med att kapellet omvandlades till församlingskyrka.

ORGEL 1977
Kyrkans orgel är tillverkad av John Grönvalls orgelbyggeri i Lilla Edet år 1977.

INTERIÖR BYGGNADSBESKRIVNING

Rödbo kyrka är en av de minsta i Göteborg. Byggnaden uppfördes 1929 som begravningskapell men har senare fått funktion som församlingskyrka. Den invigdes som kyrka år 1974 efter en större renovering. Kapellet renoverades även år 1952.

Kyrkan har en nord-sydlig riktning med entré i norr och kor i söder. Innanför entrén skapas en antydan till vapenhus i form av en öppen hall flankerad av små biutrymmen, varav det östra rymmer trappan upp i tornet. Klockstapeln reser sig över denna del av byggnaden vilket medfört att taket i hallen är lägre än i långhuset.

Interiören är relativt välbevarad sedan byggnadstiden. Väggar, tak och rumsindelning är ursprunglig, liksom altaret och troligtvis även innerdörrarna och nummertavlorna. Renoveringen 1974 har dock satt stora spår i inredningen.

Många av inventarierna har flyttats till Rödbo från Bergsjöns vandringskyrka och Lillhagens kyrka, sannolikt i samband med att begravningskapellet omvandlades till församlingskyrka.
___________________________________________________________________________

GOLVET är ett lackat trägolv. VÄGGARNA är klädda med stående vitmålade brädor. Längs långsidornas ytterväggar står pelare som är en del av konstruktionen. De är inklädda med brädor och bildar inramning för fyra grunda nischer längs vardera långsidan. I mötet mellan vägg och tak löper ett enkelt listverk. BRÄDTAKET är ett flackt tunnvalv med hålkäl längs långsidorna. Det är målat i en ljusblå kulör. Tvärs över långhus sträcker sig tre bjälkar målade i takfärgen. Över koret är taket sänkt och utgörs av ett slätt skivmaterial som målats vitt. Halltaket är av vitmålade brädor.

FÖNSTREN är relativt små. Längs långsidorna sitter fyra smala rundbågiga fönster i var fasad. I absiden sitter två fönster av samma typ. Mindre, rakt avslutade fönster sitter i de små biutrymmena. Alla kyrkans fönster är vitmålade kopplade enluftsfönster. Innerbågen saknar spröjsar och omfattningarna är släta och vitmålade. DÖRRARNA är vitmålade spegeldörrar, troligtvis ursprungliga.

KORET ligger ett steg över långhuset. Det flankeras av de små utrymmen som innehåller sakristian och förstugan till sidoingången. Längst åt söder finns en liten absidutbyggnad, lik ett burspråk.

ALTARET i trä är ursprungligt. Det är av beigemålat trä och inbyggt i den tresidigt avslutade absiden. Fronten har tre försänkta speglar, den mittersta inrymmer en målad gulddekor i form av en lagerkrans kring bokstäverna IHS. På altarbordet står ett stort förgyllt träkors och på väggen bakom sitter en bildväv i vitt, gult och blått.

ALTARRINGEN från 1970-talet är av ljust trä, tresidig och genombruten. Den står nedanför det höjda golvpartiet i koret. Ovansidan är plan, knäfallet är stoppat och klätt i blått tyg.

PREDIKSTOLEN i ljust trä är enkelt utformad med raka sidor. Sidopartiernas ovankanter är sluttande. Korgen är inredd med en hylla och ett snedställt pulpetbord. Ett lågt podium är vidbyggt åt baksidan. Den är troligtvis tillverkad på 1950-talet.

DOPFUNTEN är utformad som en traditionell stenfunt men utförd i gjuten cement. Fot, skaft och cuppa är åttasidiga med raka, odekorerade sidor. Cuppan vidgar sig uppåt och har en plan ovansida. Den är tillverkad på 1970-talet. Den tillhörande dopskålen i silver är dekorerad med ett textband och en duva. En skulpterad duva hänger över funten.

ORGELN står i kyrkorummets sydvästra hörn. Den är tillverkad av John Grönvalls orgelbyggeri år 1977 och har en enkel utformning. Spelbordet är placerat på fasadens nedre hälft. Ovandelen inrymmer det synliga pipverket. Den är asymmetrisk med sluttande ovansidan.

KYRKORUMMET är möblerat med lösa stolar. De är av ljust lackerat trä, sitsar och ryggstöd är stoppade och klädda med blått tyg.

SAKRISTIAN är ett litet utrymme i kyrkans nordvästra ände. Golvet är täckt med en röd heltäckningsmatta, väggar och tak är av vitmålade brädor.

Bland ÖVRIGA INVENTARIER märks ett GOLVUR i snidat och målat trä, tillverkat 1987 och NUMMERTAVLORNA av enkelt utförande som troligtvis är ursprungliga.