HÖGÅS KYRKA

HÖGÅS KYRKA ligger på en KYRKOTERRASS med låga till halvhöga stödmurar i gråsten. Terrassen är huvudsakligen gräsbevuxen. Terrängen är på platsen mycket kuperad, och kyrkan ligger egentligen i en norrsluttning, så att det på norrsidan finns en mycket brant slänt ner mot marken nedanför. Söder om kyrkan är marken huvudsakligen i nivå med kyrkan. Uppvuxna träd finns kring kyrkan. En mindre kyrkogård ligger strax sydväst om kyrkan, ett gräsbevuxet kvarter omgärdat av en häck.
Söder om kyrkan ligger två F D SKOLBYGGNADER som nu nyttjas som församlingshem och förskola. Omedelbart söder om dessa går en mindre väg förbi.
DEN ÄLDRE OCH STÖRRE DELEN AV KYRKOGÅRDEN är belägen på andra sidan om denna väg. Den ligger högre än de övriga delarna i anläggningen, öppet i en sluttning mot sydväst i kanten av skogsbrynet. Denna del är också platsen för den medeltida kyrkan.

Denna kyrkogård, som ändå är relativt liten, följer i någon mån terrängen, och har därför en avrundat trekantig form, med spetsen i öster. Den är på alla sidor omgiven av en kraftig stenmur, innanför vilken en klippt syrenhäck växer. Inga träd växer inne på kyrkogården, den är däremot omgiven av skog i öster och sydöst. Huvudingången är i norr från vägen, där en trappa i huggen sten med järnräcken leder upp till en ingång med smidda järngrindar, hängda i huggna stenplintar krönta av stenklot. Själva trappan är från 1968, möjligen också grindarna.
En liknande ingång men utan trappa finns i söder. Dessa ingångar är belägna i kyrkogårdens västra del. En grusad gång leder mellan dessa båda ingångar, samt utmed norra och södra sidan. Utmed häcken löper en grusad gång. Gravarna har i hög utsträckning ramar, och ett flertal höga och halvhöga vårdar, främst i väster, skapar karaktär. Utanför grinden står lutad mot muren en gravhäll av kalksten från slutet av 1700-talet.
Strax nedanför kyrkogården ligger en rödfärgad äldre uthuslänga med sadeltak, fungerar som EKONOMIBYGGNAD till kyrkogårdarna.

FÖRSAMLING 1995: HÖGÅS
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 397, år 1900: 532, år 1995: 745

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger avskilt, på en terrass på Högåsbergets nordvästra sluttning. Till kyrkomiljön hör två f.d. skolhus, nu nyttjade som församlingshem respektive förskola. Högås ligger på Bokenäslandet och mitt emellan två större dalgångar, i norr och söder. I dalgångarna, som ansluter till Havstensfjorden, finns öppen odlingsmark med den relativt glesa bebyggelsen i direkt anslutning. Högås socken är belägen ca 15 km väster om Uddevalla.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Kyrka av sten, sannolikt av medeltida ursprung. Kyrkan hade troligen under 1700-talet ombyggts i öster och då fått ett tresidigt avslutat korparti. Ett murat vapenhus fanns i väster, med påbyggt klocktorn av trä. På tornflöjeln stod årtalet 1662. Kyrkorummet hade ett välvt innertak av trä med figurativa målningar, troligen från förra hälften av 1700-talet. Kyrkan revs i samband med att ny uppfördes i nära anslutning till den gamlas plats.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande stenkyrkan uppfördes 1868-69 och består av långhus med tresidigt avslutat korparti, sakristia i norr samt torn i väster. Ritningarna utfördes av Otto August Mankell.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Arkitekturen och inredningen har nyklassiska drag och utgör ett tidstypiskt exempel på en landsortskyrka i Bohuslän. I väster reser sig ett torn med sadeltak. Fönsteröppningar och portaler är höga och har rundbågig form. Tornets bottenplan fungerar som vapenhus. Ytterligare en ingång för menigheten finns i södra långhusmurens mittparti. Långhuset täcks av ett tredingstak som i koret uppvisar dekorativt måleri. Altarprydnaden utgjordes i äldre tider av ett kors. Det ersattes 1931 av en altartavla målad av John Hedæus. Utmed västra kortväggen sträcker sig orgelläktaren. Den öppna bänkinredningen nere i kyrkan härrör från dess byggnadstid men är sedermera ombyggd.

Dopfunt av trä, från 1697 enligt 1830 års inventarium.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret/Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1996.