SYDKUSTENS ÖRLOGSBAS

Av de tidigaste nyttobyggnaderna på örlogsvarvet kan nämnas den imponerande 300 m långa repslagarebanan, som påbörjades 1691. Örlogsvarvet, som 1961 delades upp i det civila Karlskronavarvet AB och den örlogsbasen tillhörande Örlogshamnen, utgör en sällsynt rik och väl bevarad arbetsmiljö, framförallt från 1700-talet, med många unika tekniskt intressanta byggnadsverk. Av de byggnadsminnesmärken som hamnade inom Karlskronavarvets område skyddas idag exempelvis mastkranen och repslagarbanan som byggnadsminne.
Mönstersalsbyggnaden - Den inemot 80 m långa byggnaden uppfördes vid mitten av 1780-talet efter ritningar av varvsamiralen F H af Chapman. Fasaden karaktäriseras av en i västra delen utspringande klassicistisk tempelgavel, dekorerad med Gustav III:s namnchiffer. Det senare troligen ritat av J Törnström.
Byggnaden är uppkallad efter den väl bevarade Mönstersalen. Denna sal, som ligger i bottenvåningen, användes för mönstring av manskap och skulle vara stor nog att rymma en hel skeppsbesättning.
I övre våningen ligger Modellsalen, där man tidigare förvarade de vid varvet byggda och enligt kunglig förordning 1752 bevarade fartygsmodellerna.
Den stora byggnaden inrymde i övrigt kontors- och verkstadslokaler. Vid en ombyggnad i början av 1800-talet uppfördes ett stort trapphus intill östra gaveln. Detta revs vid en renovering av byggnaden 1946-47.
Mönstersalsbyggnaden ombyggdes genomgripande 1974-75 för örlogsbasens stab.
Vasaskjulet - Byggnaden över den 1756 anlagda stapelbädden stod färdig 1763 och kallades Stora Skeppsskjulet. Den uppfördes efter ritningar som signerats av C J Cronstedt 1759 och bygger på äldre ritningsmaterial av J Fellers och J G Steuer. Byggnaden rymde ett 70-kanonskepp. Fartygsbädden togs bort 1900, varefter byggnaden för en tid användes som kolskjul.
Bildhuggarverkstaden - Byggnaden uppfördes sannolikt 1781 efter ritningar av F H af Chapman. Maskaronen i gavelfrontonen är troligen utförd av J Törnström.
I samband med nybyggnader för Karlskronavarvet AB flyttades bildhuggarverkstaden till sin nuvarande plats. Originalet till maskaronen har flyttats till Marinmuseet och en plastkopia uppsatts.
Inventariekammaren nr 1 - Inventariekammaren uppfördes på 1780-talet efter ritningar av F H af Chapman och C A Ehrensvärd. Den drygt 100 meter långa byggnaden är genom brandmurar delad i fyra sektioner, avsedda för förvaring av inventarier från tre skepp vardera. Inventarierna bestod till största delen av tågvirke, vilket krävde speciell skötsel. De okonventionella och genomtänkta konstruktionerna för detta saknar troligen motsvarighet i världen.
Byggnadens exteriör är ett av de tidigaste exemplen på nyklassicistisk stil i Sverige. Inventariekammaren har också kallats "Silverhuset" sedan Gustav III vid en inspektion av det genom den dåliga grunden mycket dyrbara bygget yttrade: "Jaså, är detta hus verkligen av sten, jag trodde snarare det var av silver".
Högvakten - Byggnaden uppfördes 1821-26 som vakt- och arrestbyggnad vid varvets huvudentré. Ritningarna hade utförts av J W Gerss. Tornet eller "observatoriebyggnaden" på takkrönet ritades av A P Wallenstrand. Högvakten ombyggdes delvis 1912.
Chapmanporten - Byggnaden över varvsport 14, den så kallade Chapmanporten, uppfördes vid mitten av 1780-talet efter ritningar av F H af Chapman.
Vid en ombyggnad 1838 förändrades exteriören. Då fick troligen också akterstävsornamentet från det 1836 utrangerade linjeskeppet Vasa sin plats i frontonen över portöppningen. Förmodligen har också terrassmuren och trappan framför byggnaden anlagts vid samma tillfälle.
Byggnadens norra sida ommurades helt 1884.
Sängpersedelförrådet - Byggnaden uppfördes omkring 1730 som proviantmagasin för Amiralitetet och användes som sådant fram till 1869. Den var därefter rustkammare för båtsmanskompanierna samt sjukhusförråd. 1903 inreddes en del till sängpersedelförråd. Nu används byggnaden bland annat som tvättbytescentral.
Tygkontoret - Byggnaden uppfördes omkring 1730 efter de av N R von Reichenbach utförda ritningarna till den nya artillerigården i Karlskrona.

KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X

Av de tidigaste nyttobyggnaderna på örlogsvarvet kan nämnas den imponerande 300 m långa repslagarebanan, som påbörjades 1691. Örlogsvarvet, som 1961 delades upp i det civila Karlskronavarvet AB och den örlogsbasen tillhörande Örlogshamnen, utgör en sällsynt rik och väl bevarad arbetsmiljö, framförallt från 1700-talet, med många unika tekniskt intressanta byggnadsverk. Av de byggnadsminnesmärken som hamnade inom Karlskronavarvets område skyddas idag exempelvis mastkranen och repslagarbanan som byggnadsminne.
Mönstersalsbyggnaden - Den inemot 80 m långa byggnaden uppfördes vid mitten av 1780-talet efter ritningar av varvsamiralen F H af Chapman. Fasaden karaktäriseras av en i västra delen utspringande klassicistisk tempelgavel, dekorerad med Gustav III:s namnchiffer. Det senare troligen ritat av J Törnström.
Byggnaden är uppkallad efter den väl bevarade Mönstersalen. Denna sal, som ligger i bottenvåningen, användes för mönstring av manskap och skulle vara stor nog att rymma en hel skeppsbesättning.
I övre våningen ligger Modellsalen, där man tidigare förvarade de vid varvet byggda och enligt kunglig förordning 1752 bevarade fartygsmodellerna.
Den stora byggnaden inrymde i övrigt kontors- och verkstadslokaler. Vid en ombyggnad i början av 1800-talet uppfördes ett stort trapphus intill östra gaveln. Detta revs vid en renovering av byggnaden 1946-47.
Mönstersalsbyggnaden ombyggdes genomgripande 1974-75 för örlogsbasens stab.
Vasaskjulet - Byggnaden över den 1756 anlagda stapelbädden stod färdig 1763 och kallades Stora Skeppsskjulet. Den uppfördes efter ritningar som signerats av C J Cronstedt 1759 och bygger på äldre ritningsmaterial av J Fellers och J G Steuer. Byggnaden rymde ett 70-kanonskepp. Fartygsbädden togs bort 1900, varefter byggnaden för en tid användes som kolskjul.
Bildhuggarverkstaden - Byggnaden uppfördes sannolikt 1781 efter ritningar av F H af Chapman. Maskaronen i gavelfrontonen är troligen utförd av J Törnström.
I samband med nybyggnader för Karlskronavarvet AB flyttades bildhuggarverkstaden till sin nuvarande plats. Originalet till maskaronen har flyttats till Marinmuseet och en plastkopia uppsatts.
Inventariekammaren nr 1 - Inventariekammaren uppfördes på 1780-talet efter ritningar av F H af Chapman och C A Ehrensvärd. Den drygt 100 meter långa byggnaden är genom brandmurar delad i fyra sektioner, avsedda för förvaring av inventarier från tre skepp vardera. Inventarierna bestod till största delen av tågvirke, vilket krävde speciell skötsel. De okonventionella och genomtänkta konstruktionerna för detta saknar troligen motsvarighet i världen.
Byggnadens exteriör är ett av de tidigaste exemplen på nyklassicistisk stil i Sverige. Inventariekammaren har också kallats "Silverhuset" sedan Gustav III vid en inspektion av det genom den dåliga grunden mycket dyrbara bygget yttrade: "Jaså, är detta hus verkligen av sten, jag trodde snarare det var av silver".
Högvakten - Byggnaden uppfördes 1821-26 som vakt- och arrestbyggnad vid varvets huvudentré. Ritningarna hade utförts av J W Gerss. Tornet eller "observatoriebyggnaden" på takkrönet ritades av A P Wallenstrand. Högvakten ombyggdes delvis 1912.
Chapmanporten - Byggnaden över varvsport 14, den så kallade Chapmanporten, uppfördes vid mitten av 1780-talet efter ritningar av F H af Chapman.
Vid en ombyggnad 1838 förändrades exteriören. Då fick troligen också akterstävsornamentet från det 1836 utrangerade linjeskeppet Vasa sin plats i frontonen över portöppningen. Förmodligen har också terrassmuren och trappan framför byggnaden anlagts vid samma tillfälle.
Byggnadens norra sida ommurades helt 1884.
Sängpersedelförrådet - Byggnaden uppfördes omkring 1730 som proviantmagasin för Amiralitetet och användes som sådant fram till 1869. Den var därefter rustkammare för båtsmanskompanierna samt sjukhusförråd. 1903 inreddes en del till sängpersedelförråd. Nu används byggnaden bland annat som tvättbytescentral.
Tygkontoret - Byggnaden uppfördes omkring 1730 efter de av N R von Reichenbach utförda ritningarna till den nya artillerigården i Karlskrona.

KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X

Av de tidigaste nyttobyggnaderna på örlogsvarvet kan nämnas den imponerande 300 m långa repslagarebanan, som påbörjades 1691. Örlogsvarvet, som 1961 delades upp i det civila Karlskronavarvet AB och den örlogsbasen tillhörande Örlogshamnen, utgör en sällsynt rik och väl bevarad arbetsmiljö, framförallt från 1700-talet, med många unika tekniskt intressanta byggnadsverk. Av de byggnadsminnesmärken som hamnade inom Karlskronavarvets område skyddas idag exempelvis mastkranen och repslagarbanan som byggnadsminne.
Mönstersalsbyggnaden - Den inemot 80 m långa byggnaden uppfördes vid mitten av 1780-talet efter ritningar av varvsamiralen F H af Chapman. Fasaden karaktäriseras av en i västra delen utspringande klassicistisk tempelgavel, dekorerad med Gustav III:s namnchiffer. Det senare troligen ritat av J Törnström.
Byggnaden är uppkallad efter den väl bevarade Mönstersalen. Denna sal, som ligger i bottenvåningen, användes för mönstring av manskap och skulle vara stor nog att rymma en hel skeppsbesättning.
I övre våningen ligger Modellsalen, där man tidigare förvarade de vid varvet byggda och enligt kunglig förordning 1752 bevarade fartygsmodellerna.
Den stora byggnaden inrymde i övrigt kontors- och verkstadslokaler. Vid en ombyggnad i början av 1800-talet uppfördes ett stort trapphus intill östra gaveln. Detta revs vid en renovering av byggnaden 1946-47.
Mönstersalsbyggnaden ombyggdes genomgripande 1974-75 för örlogsbasens stab.
Vasaskjulet - Byggnaden över den 1756 anlagda stapelbädden stod färdig 1763 och kallades Stora Skeppsskjulet. Den uppfördes efter ritningar som signerats av C J Cronstedt 1759 och bygger på äldre ritningsmaterial av J Fellers och J G Steuer. Byggnaden rymde ett 70-kanonskepp. Fartygsbädden togs bort 1900, varefter byggnaden för en tid användes som kolskjul.
Bildhuggarverkstaden - Byggnaden uppfördes sannolikt 1781 efter ritningar av F H af Chapman. Maskaronen i gavelfrontonen är troligen utförd av J Törnström.
I samband med nybyggnader för Karlskronavarvet AB flyttades bildhuggarverkstaden till sin nuvarande plats. Originalet till maskaronen har flyttats till Marinmuseet och en plastkopia uppsatts.
Inventariekammaren nr 1 - Inventariekammaren uppfördes på 1780-talet efter ritningar av F H af Chapman och C A Ehrensvärd. Den drygt 100 meter långa byggnaden är genom brandmurar delad i fyra sektioner, avsedda för förvaring av inventarier från tre skepp vardera. Inventarierna bestod till största delen av tågvirke, vilket krävde speciell skötsel. De okonventionella och genomtänkta konstruktionerna för detta saknar troligen motsvarighet i världen.
Byggnadens exteriör är ett av de tidigaste exemplen på nyklassicistisk stil i Sverige. Inventariekammaren har också kallats "Silverhuset" sedan Gustav III vid en inspektion av det genom den dåliga grunden mycket dyrbara bygget yttrade: "Jaså, är detta hus verkligen av sten, jag trodde snarare det var av silver".
Högvakten - Byggnaden uppfördes 1821-26 som vakt- och arrestbyggnad vid varvets huvudentré. Ritningarna hade utförts av J W Gerss. Tornet eller "observatoriebyggnaden" på takkrönet ritades av A P Wallenstrand. Högvakten ombyggdes delvis 1912.
Chapmanporten - Byggnaden över varvsport 14, den så kallade Chapmanporten, uppfördes vid mitten av 1780-talet efter ritningar av F H af Chapman.
Vid en ombyggnad 1838 förändrades exteriören. Då fick troligen också akterstävsornamentet från det 1836 utrangerade linjeskeppet Vasa sin plats i frontonen över portöppningen. Förmodligen har också terrassmuren och trappan framför byggnaden anlagts vid samma tillfälle.
Byggnadens norra sida ommurades helt 1884.
Sängpersedelförrådet - Byggnaden uppfördes omkring 1730 som proviantmagasin för Amiralitetet och användes som sådant fram till 1869. Den var därefter rustkammare för båtsmanskompanierna samt sjukhusförråd. 1903 inreddes en del till sängpersedelförråd. Nu används byggnaden bland annat som tvättbytescentral.
Tygkontoret - Byggnaden uppfördes omkring 1730 efter de av N R von Reichenbach utförda ritningarna till den nya artillerigården i Karlskrona.

KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X

Av de tidigaste nyttobyggnaderna på örlogsvarvet kan nämnas den imponerande 300 m långa repslagarebanan, som påbörjades 1691. Örlogsvarvet, som 1961 delades upp i det civila Karlskronavarvet AB och den örlogsbasen tillhörande Örlogshamnen, utgör en sällsynt rik och väl bevarad arbetsmiljö, framförallt från 1700-talet, med många unika tekniskt intressanta byggnadsverk. Av de byggnadsminnesmärken som hamnade inom Karlskronavarvets område skyddas idag exempelvis mastkranen och repslagarbanan som byggnadsminne.
Mönstersalsbyggnaden - Den inemot 80 m långa byggnaden uppfördes vid mitten av 1780-talet efter ritningar av varvsamiralen F H af Chapman. Fasaden karaktäriseras av en i västra delen utspringande klassicistisk tempelgavel, dekorerad med Gustav III:s namnchiffer. Det senare troligen ritat av J Törnström.
Byggnaden är uppkallad efter den väl bevarade Mönstersalen. Denna sal, som ligger i bottenvåningen, användes för mönstring av manskap och skulle vara stor nog att rymma en hel skeppsbesättning.
I övre våningen ligger Modellsalen, där man tidigare förvarade de vid varvet byggda och enligt kunglig förordning 1752 bevarade fartygsmodellerna.
Den stora byggnaden inrymde i övrigt kontors- och verkstadslokaler. Vid en ombyggnad i början av 1800-talet uppfördes ett stort trapphus intill östra gaveln. Detta revs vid en renovering av byggnaden 1946-47.
Mönstersalsbyggnaden ombyggdes genomgripande 1974-75 för örlogsbasens stab.
Vasaskjulet - Byggnaden över den 1756 anlagda stapelbädden stod färdig 1763 och kallades Stora Skeppsskjulet. Den uppfördes efter ritningar som signerats av C J Cronstedt 1759 och bygger på äldre ritningsmaterial av J Fellers och J G Steuer. Byggnaden rymde ett 70-kanonskepp. Fartygsbädden togs bort 1900, varefter byggnaden för en tid användes som kolskjul.
Bildhuggarverkstaden - Byggnaden uppfördes sannolikt 1781 efter ritningar av F H af Chapman. Maskaronen i gavelfrontonen är troligen utförd av J Törnström.
I samband med nybyggnader för Karlskronavarvet AB flyttades bildhuggarverkstaden till sin nuvarande plats. Originalet till maskaronen har flyttats till Marinmuseet och en plastkopia uppsatts.
Inventariekammaren nr 1 - Inventariekammaren uppfördes på 1780-talet efter ritningar av F H af Chapman och C A Ehrensvärd. Den drygt 100 meter långa byggnaden är genom brandmurar delad i fyra sektioner, avsedda för förvaring av inventarier från tre skepp vardera. Inventarierna bestod till största delen av tågvirke, vilket krävde speciell skötsel. De okonventionella och genomtänkta konstruktionerna för detta saknar troligen motsvarighet i världen.
Byggnadens exteriör är ett av de tidigaste exemplen på nyklassicistisk stil i Sverige. Inventariekammaren har också kallats "Silverhuset" sedan Gustav III vid en inspektion av det genom den dåliga grunden mycket dyrbara bygget yttrade: "Jaså, är detta hus verkligen av sten, jag trodde snarare det var av silver".
Högvakten - Byggnaden uppfördes 1821-26 som vakt- och arrestbyggnad vid varvets huvudentré. Ritningarna hade utförts av J W Gerss. Tornet eller "observatoriebyggnaden" på takkrönet ritades av A P Wallenstrand. Högvakten ombyggdes delvis 1912.
Chapmanporten - Byggnaden över varvsport 14, den så kallade Chapmanporten, uppfördes vid mitten av 1780-talet efter ritningar av F H af Chapman.
Vid en ombyggnad 1838 förändrades exteriören. Då fick troligen också akterstävsornamentet från det 1836 utrangerade linjeskeppet Vasa sin plats i frontonen över portöppningen. Förmodligen har också terrassmuren och trappan framför byggnaden anlagts vid samma tillfälle.
Byggnadens norra sida ommurades helt 1884.
Sängpersedelförrådet - Byggnaden uppfördes omkring 1730 som proviantmagasin för Amiralitetet och användes som sådant fram till 1869. Den var därefter rustkammare för båtsmanskompanierna samt sjukhusförråd. 1903 inreddes en del till sängpersedelförråd. Nu används byggnaden bland annat som tvättbytescentral.
Tygkontoret - Byggnaden uppfördes omkring 1730 efter de av N R von Reichenbach utförda ritningarna till den nya artillerigården i Karlskrona.

KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X

Av de tidigaste nyttobyggnaderna på örlogsvarvet kan nämnas den imponerande 300 m långa repslagarebanan, som påbörjades 1691. Örlogsvarvet, som 1961 delades upp i det civila Karlskronavarvet AB och den örlogsbasen tillhörande Örlogshamnen, utgör en sällsynt rik och väl bevarad arbetsmiljö, framförallt från 1700-talet, med många unika tekniskt intressanta byggnadsverk. Av de byggnadsminnesmärken som hamnade inom Karlskronavarvets område skyddas idag exempelvis mastkranen och repslagarbanan som byggnadsminne.
Mönstersalsbyggnaden - Den inemot 80 m långa byggnaden uppfördes vid mitten av 1780-talet efter ritningar av varvsamiralen F H af Chapman. Fasaden karaktäriseras av en i västra delen utspringande klassicistisk tempelgavel, dekorerad med Gustav III:s namnchiffer. Det senare troligen ritat av J Törnström.
Byggnaden är uppkallad efter den väl bevarade Mönstersalen. Denna sal, som ligger i bottenvåningen, användes för mönstring av manskap och skulle vara stor nog att rymma en hel skeppsbesättning.
I övre våningen ligger Modellsalen, där man tidigare förvarade de vid varvet byggda och enligt kunglig förordning 1752 bevarade fartygsmodellerna.
Den stora byggnaden inrymde i övrigt kontors- och verkstadslokaler. Vid en ombyggnad i början av 1800-talet uppfördes ett stort trapphus intill östra gaveln. Detta revs vid en renovering av byggnaden 1946-47.
Mönstersalsbyggnaden ombyggdes genomgripande 1974-75 för örlogsbasens stab.
Vasaskjulet - Byggnaden över den 1756 anlagda stapelbädden stod färdig 1763 och kallades Stora Skeppsskjulet. Den uppfördes efter ritningar som signerats av C J Cronstedt 1759 och bygger på äldre ritningsmaterial av J Fellers och J G Steuer. Byggnaden rymde ett 70-kanonskepp. Fartygsbädden togs bort 1900, varefter byggnaden för en tid användes som kolskjul.
Bildhuggarverkstaden - Byggnaden uppfördes sannolikt 1781 efter ritningar av F H af Chapman. Maskaronen i gavelfrontonen är troligen utförd av J Törnström.
I samband med nybyggnader för Karlskronavarvet AB flyttades bildhuggarverkstaden till sin nuvarande plats. Originalet till maskaronen har flyttats till Marinmuseet och en plastkopia uppsatts.
Inventariekammaren nr 1 - Inventariekammaren uppfördes på 1780-talet efter ritningar av F H af Chapman och C A Ehrensvärd. Den drygt 100 meter långa byggnaden är genom brandmurar delad i fyra sektioner, avsedda för förvaring av inventarier från tre skepp vardera. Inventarierna bestod till största delen av tågvirke, vilket krävde speciell skötsel. De okonventionella och genomtänkta konstruktionerna för detta saknar troligen motsvarighet i världen.
Byggnadens exteriör är ett av de tidigaste exemplen på nyklassicistisk stil i Sverige. Inventariekammaren har också kallats "Silverhuset" sedan Gustav III vid en inspektion av det genom den dåliga grunden mycket dyrbara bygget yttrade: "Jaså, är detta hus verkligen av sten, jag trodde snarare det var av silver".
Högvakten - Byggnaden uppfördes 1821-26 som vakt- och arrestbyggnad vid varvets huvudentré. Ritningarna hade utförts av J W Gerss. Tornet eller "observatoriebyggnaden" på takkrönet ritades av A P Wallenstrand. Högvakten ombyggdes delvis 1912.
Chapmanporten - Byggnaden över varvsport 14, den så kallade Chapmanporten, uppfördes vid mitten av 1780-talet efter ritningar av F H af Chapman.
Vid en ombyggnad 1838 förändrades exteriören. Då fick troligen också akterstävsornamentet från det 1836 utrangerade linjeskeppet Vasa sin plats i frontonen över portöppningen. Förmodligen har också terrassmuren och trappan framför byggnaden anlagts vid samma tillfälle.
Byggnadens norra sida ommurades helt 1884.
Sängpersedelförrådet - Byggnaden uppfördes omkring 1730 som proviantmagasin för Amiralitetet och användes som sådant fram till 1869. Den var därefter rustkammare för båtsmanskompanierna samt sjukhusförråd. 1903 inreddes en del till sängpersedelförråd. Nu används byggnaden bland annat som tvättbytescentral.
Tygkontoret - Byggnaden uppfördes omkring 1730 efter de av N R von Reichenbach utförda ritningarna till den nya artillerigården i Karlskrona.

KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X

Av de tidigaste nyttobyggnaderna på örlogsvarvet kan nämnas den imponerande 300 m långa repslagarebanan, som påbörjades 1691. Örlogsvarvet, som 1961 delades upp i det civila Karlskronavarvet AB och den örlogsbasen tillhörande Örlogshamnen, utgör en sällsynt rik och väl bevarad arbetsmiljö, framförallt från 1700-talet, med många unika tekniskt intressanta byggnadsverk. Av de byggnadsminnesmärken som hamnade inom Karlskronavarvets område skyddas idag exempelvis mastkranen och repslagarbanan som byggnadsminne.
Mönstersalsbyggnaden - Den inemot 80 m långa byggnaden uppfördes vid mitten av 1780-talet efter ritningar av varvsamiralen F H af Chapman. Fasaden karaktäriseras av en i västra delen utspringande klassicistisk tempelgavel, dekorerad med Gustav III:s namnchiffer. Det senare troligen ritat av J Törnström.
Byggnaden är uppkallad efter den väl bevarade Mönstersalen. Denna sal, som ligger i bottenvåningen, användes för mönstring av manskap och skulle vara stor nog att rymma en hel skeppsbesättning.
I övre våningen ligger Modellsalen, där man tidigare förvarade de vid varvet byggda och enligt kunglig förordning 1752 bevarade fartygsmodellerna.
Den stora byggnaden inrymde i övrigt kontors- och verkstadslokaler. Vid en ombyggnad i början av 1800-talet uppfördes ett stort trapphus intill östra gaveln. Detta revs vid en renovering av byggnaden 1946-47.
Mönstersalsbyggnaden ombyggdes genomgripande 1974-75 för örlogsbasens stab.
Vasaskjulet - Byggnaden över den 1756 anlagda stapelbädden stod färdig 1763 och kallades Stora Skeppsskjulet. Den uppfördes efter ritningar som signerats av C J Cronstedt 1759 och bygger på äldre ritningsmaterial av J Fellers och J G Steuer. Byggnaden rymde ett 70-kanonskepp. Fartygsbädden togs bort 1900, varefter byggnaden för en tid användes som kolskjul.
Bildhuggarverkstaden - Byggnaden uppfördes sannolikt 1781 efter ritningar av F H af Chapman. Maskaronen i gavelfrontonen är troligen utförd av J Törnström.
I samband med nybyggnader för Karlskronavarvet AB flyttades bildhuggarverkstaden till sin nuvarande plats. Originalet till maskaronen har flyttats till Marinmuseet och en plastkopia uppsatts.
Inventariekammaren nr 1 - Inventariekammaren uppfördes på 1780-talet efter ritningar av F H af Chapman och C A Ehrensvärd. Den drygt 100 meter långa byggnaden är genom brandmurar delad i fyra sektioner, avsedda för förvaring av inventarier från tre skepp vardera. Inventarierna bestod till största delen av tågvirke, vilket krävde speciell skötsel. De okonventionella och genomtänkta konstruktionerna för detta saknar troligen motsvarighet i världen.
Byggnadens exteriör är ett av de tidigaste exemplen på nyklassicistisk stil i Sverige. Inventariekammaren har också kallats "Silverhuset" sedan Gustav III vid en inspektion av det genom den dåliga grunden mycket dyrbara bygget yttrade: "Jaså, är detta hus verkligen av sten, jag trodde snarare det var av silver".
Högvakten - Byggnaden uppfördes 1821-26 som vakt- och arrestbyggnad vid varvets huvudentré. Ritningarna hade utförts av J W Gerss. Tornet eller "observatoriebyggnaden" på takkrönet ritades av A P Wallenstrand. Högvakten ombyggdes delvis 1912.
Chapmanporten - Byggnaden över varvsport 14, den så kallade Chapmanporten, uppfördes vid mitten av 1780-talet efter ritningar av F H af Chapman.
Vid en ombyggnad 1838 förändrades exteriören. Då fick troligen också akterstävsornamentet från det 1836 utrangerade linjeskeppet Vasa sin plats i frontonen över portöppningen. Förmodligen har också terrassmuren och trappan framför byggnaden anlagts vid samma tillfälle.
Byggnadens norra sida ommurades helt 1884.
Sängpersedelförrådet - Byggnaden uppfördes omkring 1730 som proviantmagasin för Amiralitetet och användes som sådant fram till 1869. Den var därefter rustkammare för båtsmanskompanierna samt sjukhusförråd. 1903 inreddes en del till sängpersedelförråd. Nu används byggnaden bland annat som tvättbytescentral.
Tygkontoret - Byggnaden uppfördes omkring 1730 efter de av N R von Reichenbach utförda ritningarna till den nya artillerigården i Karlskrona.

KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X

Av de tidigaste nyttobyggnaderna på örlogsvarvet kan nämnas den imponerande 300 m långa repslagarebanan, som påbörjades 1691. Örlogsvarvet, som 1961 delades upp i det civila Karlskronavarvet AB och den örlogsbasen tillhörande Örlogshamnen, utgör en sällsynt rik och väl bevarad arbetsmiljö, framförallt från 1700-talet, med många unika tekniskt intressanta byggnadsverk. Av de byggnadsminnesmärken som hamnade inom Karlskronavarvets område skyddas idag exempelvis mastkranen och repslagarbanan som byggnadsminne.
Mönstersalsbyggnaden - Den inemot 80 m långa byggnaden uppfördes vid mitten av 1780-talet efter ritningar av varvsamiralen F H af Chapman. Fasaden karaktäriseras av en i västra delen utspringande klassicistisk tempelgavel, dekorerad med Gustav III:s namnchiffer. Det senare troligen ritat av J Törnström.
Byggnaden är uppkallad efter den väl bevarade Mönstersalen. Denna sal, som ligger i bottenvåningen, användes för mönstring av manskap och skulle vara stor nog att rymma en hel skeppsbesättning.
I övre våningen ligger Modellsalen, där man tidigare förvarade de vid varvet byggda och enligt kunglig förordning 1752 bevarade fartygsmodellerna.
Den stora byggnaden inrymde i övrigt kontors- och verkstadslokaler. Vid en ombyggnad i början av 1800-talet uppfördes ett stort trapphus intill östra gaveln. Detta revs vid en renovering av byggnaden 1946-47.
Mönstersalsbyggnaden ombyggdes genomgripande 1974-75 för örlogsbasens stab.
Vasaskjulet - Byggnaden över den 1756 anlagda stapelbädden stod färdig 1763 och kallades Stora Skeppsskjulet. Den uppfördes efter ritningar som signerats av C J Cronstedt 1759 och bygger på äldre ritningsmaterial av J Fellers och J G Steuer. Byggnaden rymde ett 70-kanonskepp. Fartygsbädden togs bort 1900, varefter byggnaden för en tid användes som kolskjul.
Bildhuggarverkstaden - Byggnaden uppfördes sannolikt 1781 efter ritningar av F H af Chapman. Maskaronen i gavelfrontonen är troligen utförd av J Törnström.
I samband med nybyggnader för Karlskronavarvet AB flyttades bildhuggarverkstaden till sin nuvarande plats. Originalet till maskaronen har flyttats till Marinmuseet och en plastkopia uppsatts.
Inventariekammaren nr 1 - Inventariekammaren uppfördes på 1780-talet efter ritningar av F H af Chapman och C A Ehrensvärd. Den drygt 100 meter långa byggnaden är genom brandmurar delad i fyra sektioner, avsedda för förvaring av inventarier från tre skepp vardera. Inventarierna bestod till största delen av tågvirke, vilket krävde speciell skötsel. De okonventionella och genomtänkta konstruktionerna för detta saknar troligen motsvarighet i världen.
Byggnadens exteriör är ett av de tidigaste exemplen på nyklassicistisk stil i Sverige. Inventariekammaren har också kallats "Silverhuset" sedan Gustav III vid en inspektion av det genom den dåliga grunden mycket dyrbara bygget yttrade: "Jaså, är detta hus verkligen av sten, jag trodde snarare det var av silver".
Högvakten - Byggnaden uppfördes 1821-26 som vakt- och arrestbyggnad vid varvets huvudentré. Ritningarna hade utförts av J W Gerss. Tornet eller "observatoriebyggnaden" på takkrönet ritades av A P Wallenstrand. Högvakten ombyggdes delvis 1912.
Chapmanporten - Byggnaden över varvsport 14, den så kallade Chapmanporten, uppfördes vid mitten av 1780-talet efter ritningar av F H af Chapman.
Vid en ombyggnad 1838 förändrades exteriören. Då fick troligen också akterstävsornamentet från det 1836 utrangerade linjeskeppet Vasa sin plats i frontonen över portöppningen. Förmodligen har också terrassmuren och trappan framför byggnaden anlagts vid samma tillfälle.
Byggnadens norra sida ommurades helt 1884.
Sängpersedelförrådet - Byggnaden uppfördes omkring 1730 som proviantmagasin för Amiralitetet och användes som sådant fram till 1869. Den var därefter rustkammare för båtsmanskompanierna samt sjukhusförråd. 1903 inreddes en del till sängpersedelförråd. Nu används byggnaden bland annat som tvättbytescentral.
Tygkontoret - Byggnaden uppfördes omkring 1730 efter de av N R von Reichenbach utförda ritningarna till den nya artillerigården i Karlskrona.

KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X

På Lindholmen har flottans varvsanläggning varit etablerad sedan slutet av 1600-talet. Ön utgjorde under större delen av 1700-talet kärnan i örlogsvarvet. Här fanns då docka, repslagarbanan och ett flertal andra byggnader. Många av dem har bevarats till våra dagar.
Bebyggelsen är till sin funktion och struktur synnerligen välbevarad och utgör idag en helt unik bebyggelsemiljö som tillika är en av landets första, storskaliga industrimiljöer.
KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Blekinge län, 1995-04-24, Dnr 221-260-89

Av de tidigaste nyttobyggnaderna på örlogsvarvet kan nämnas den imponerande 300 m långa repslagarebanan, som påbörjades 1691. Örlogsvarvet, som 1961 delades upp i det civila Karlskronavarvet AB och den örlogsbasen tillhörande Örlogshamnen, utgör en sällsynt rik och väl bevarad arbetsmiljö, framförallt från 1700-talet, med många unika tekniskt intressanta byggnadsverk. Av de byggnadsminnesmärken som hamnade inom Karlskronavarvets område skyddas idag exempelvis mastkranen och repslagarbanan som byggnadsminne.
Mönstersalsbyggnaden - Den inemot 80 m långa byggnaden uppfördes vid mitten av 1780-talet efter ritningar av varvsamiralen F H af Chapman. Fasaden karaktäriseras av en i västra delen utspringande klassicistisk tempelgavel, dekorerad med Gustav III:s namnchiffer. Det senare troligen ritat av J Törnström.
Byggnaden är uppkallad efter den väl bevarade Mönstersalen. Denna sal, som ligger i bottenvåningen, användes för mönstring av manskap och skulle vara stor nog att rymma en hel skeppsbesättning.
I övre våningen ligger Modellsalen, där man tidigare förvarade de vid varvet byggda och enligt kunglig förordning 1752 bevarade fartygsmodellerna.
Den stora byggnaden inrymde i övrigt kontors- och verkstadslokaler. Vid en ombyggnad i början av 1800-talet uppfördes ett stort trapphus intill östra gaveln. Detta revs vid en renovering av byggnaden 1946-47.
Mönstersalsbyggnaden ombyggdes genomgripande 1974-75 för örlogsbasens stab.
Vasaskjulet - Byggnaden över den 1756 anlagda stapelbädden stod färdig 1763 och kallades Stora Skeppsskjulet. Den uppfördes efter ritningar som signerats av C J Cronstedt 1759 och bygger på äldre ritningsmaterial av J Fellers och J G Steuer. Byggnaden rymde ett 70-kanonskepp. Fartygsbädden togs bort 1900, varefter byggnaden för en tid användes som kolskjul.
Bildhuggarverkstaden - Byggnaden uppfördes sannolikt 1781 efter ritningar av F H af Chapman. Maskaronen i gavelfrontonen är troligen utförd av J Törnström.
I samband med nybyggnader för Karlskronavarvet AB flyttades bildhuggarverkstaden till sin nuvarande plats. Originalet till maskaronen har flyttats till Marinmuseet och en plastkopia uppsatts.
Inventariekammaren nr 1 - Inventariekammaren uppfördes på 1780-talet efter ritningar av F H af Chapman och C A Ehrensvärd. Den drygt 100 meter långa byggnaden är genom brandmurar delad i fyra sektioner, avsedda för förvaring av inventarier från tre skepp vardera. Inventarierna bestod till största delen av tågvirke, vilket krävde speciell skötsel. De okonventionella och genomtänkta konstruktionerna för detta saknar troligen motsvarighet i världen.
Byggnadens exteriör är ett av de tidigaste exemplen på nyklassicistisk stil i Sverige. Inventariekammaren har också kallats "Silverhuset" sedan Gustav III vid en inspektion av det genom den dåliga grunden mycket dyrbara bygget yttrade: "Jaså, är detta hus verkligen av sten, jag trodde snarare det var av silver".
Högvakten - Byggnaden uppfördes 1821-26 som vakt- och arrestbyggnad vid varvets huvudentré. Ritningarna hade utförts av J W Gerss. Tornet eller "observatoriebyggnaden" på takkrönet ritades av A P Wallenstrand. Högvakten ombyggdes delvis 1912.
Chapmanporten - Byggnaden över varvsport 14, den så kallade Chapmanporten, uppfördes vid mitten av 1780-talet efter ritningar av F H af Chapman.
Vid en ombyggnad 1838 förändrades exteriören. Då fick troligen också akterstävsornamentet från det 1836 utrangerade linjeskeppet Vasa sin plats i frontonen över portöppningen. Förmodligen har också terrassmuren och trappan framför byggnaden anlagts vid samma tillfälle.
Byggnadens norra sida ommurades helt 1884.
Sängpersedelförrådet - Byggnaden uppfördes omkring 1730 som proviantmagasin för Amiralitetet och användes som sådant fram till 1869. Den var därefter rustkammare för båtsmanskompanierna samt sjukhusförråd. 1903 inreddes en del till sängpersedelförråd. Nu används byggnaden bland annat som tvättbytescentral.
Tygkontoret - Byggnaden uppfördes omkring 1730 efter de av N R von Reichenbach utförda ritningarna till den nya artillerigården i Karlskrona.

KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X