Enligt en kommentar till Digitalt museum 2012-12-27 föreställer målningen " Spelmannen Jonas Skoglund, Tofta, Tierp, som spelade i 25 år på Skansen under doktor Hazelius. Hans mästerliga spel finns på vaxrullar, inspelade på Skansen av dåvarande amanuenser Ynve Laurell".
Uppgiftslämnare; Leif Alpsjö.
I Svenskt Visarkiv finns spelmansböcker efter Jonas Skoglund.
/2013-01-08 Maria Maxén
Från Månadens föremål augusti 2016:
"Skomakaren och harpspelaren Jonas Skoglund augusti 2016
"2016-07-22 11:44 -
Intill Jonas Skoglund sitter generalpostdirektör Julius Juhlin. I kraft av sin höga titel och i egenskap av Världspostkongressens president visste han sitt värde. Fotograf: okänd, Postmuseum.
Denna oljemålning föreställer med stor sannolikhet spelmannen Jonas Skoglund, som var en välkänd och omtyckt nyckelharpspelare på Skansen i över 30 år. Han ackompanjerade Skansens folkdanslag men han kunde också sitta för sig själv och spela någonstans på området, till glädje för Skansens besökare.
Porträttet är målat med ganska grova penseldrag men stämmer väl överens med en del fotografier av Skoglund. Målningen är utförd 1909 av konstnären och textilvetaren Emelie von Walterstorff som arbetade som tecknare och amanuens på Nordiska museet från 1903 till 1933. Hon fick snabbt ansvaret för Nordiska museets stora textilsamlingar. Målningen ingår i en serie porträtt av svenska folkdräkter varav detta visar en mansdräkt från Häverö i Uppland.
Vem mannen är framgår inte, men en besökare i Digitalt Museum, där museets databas på internet finns, har påpekat att porträttet föreställer spelmannen Jonas Skoglund som spelade på Skansen under doktor Hazelius. I Boken om Skansen syns Skoglund på ett fotografi från 1898 samt på ett annat, tillsammans med folkdanslaget, från 1915. Han var engagerad på Skansen från 1890-talet fram till slutet av 1920-talet.
Jonas Skoglund (18461931?) föddes i Järvsö i Hälsingland men flyttade vid fyra års ålder till Tolfta nära Tierp i Uppland, där han med tiden blev skomakare. Han fångades av musiken genom musikaliska släktingar och lärde sig spela nyckelharpa av Tierps spelmän.
Skoglunds karaktärsdrag beskrivs i boken Om nyckelharpospelet på Skansen från 1899, skriven av musikvetaren Karl Peter Leffler som nedtecknat låtar av Skansens spelmän. Leffler framhöll Skoglunds orubbliga lugn, reflekterande förhållningssätt och skarpa förstånd, allt speglat i hans kloka, mörkbruna ögon. När Skoglund spelade satt han helt stilla med pipsnuggan i munnen samtidigt som han sakta men bestämt stampade takten med tåspetsarna.
År 1926 hyllades den välkände Skansenspelmannen i Stockholms-Tidningen under rubriken 80-årig trotjänare på Skansen. Även i denna tidningsnotis kommenterades Skoglunds ståtliga, förnäma utseende och stillsamma person. Skoglund själv berättade att han hade spelat för åtskilliga kungligheter och furstar under sina 30 år på Skansen.
Kanske var även den 11 juli 1924 ett minnesvärt tillfälle. Då spelade Jonas Skoglund till Skansens folkdanslag inför flera hundra internationella gäster, som besökte Skansen under Världspostkongressen 1924. Det stora antalet medverkande nationer gjorde kongressen till den dittills största internationella sammankomsten någonsin. Inför besöket publicerades en särskild guidebok Skansen: le premier museé en plein air. På omslaget står Skoglund i samma pose som på oljemålningen.
Målningen införlivades med Nordiska museets samlingar 1932. I samlingarna finns även Jonas Skoglunds nyckelharpa (deponerad till Musikmuseet), hans skomakarverktyg och ett par handgjorda skor.
Källor
NM.0191798: Oljemålning från 1909, Mansdräkt från Häverö, sannolikt föreställande spelmannen Jonas Skoglund. Konstnär Emelie von Walterstorff, Nordiska museet.
80-årig trotjänare på Skansen, Stockholms Tidningen, den 3 november 1926.
Baerendtz, Nils Erik (red.), Boken om Skansen, Höganäs 1980 (s. 135, se även s. 148).
Larsson, Marianne, Five oclock tea på Skansen. Ett internationellt besök 1924. I: Ahnlund Berg, Charlotte och Carlsson, Anders (red.). Skansen 125: Fataburen 2016: Nordiska museets och Skansens årsbok. Stockholm: Nordiska museet, 2016.
Leffler, Karl Peter, Om nyckelharpospelet på Skansen: anteckningar, Stockholm, Nordiska museet, 1899.
Skansen. Le premier museé en plein air. Une institution deducation nationale. Stockholm, Generalpoststyrelsen, 1924.
/Larsson, Marianne
Intendent,
Kunskap och förmedling"