En någorlunda skyddad vik, en av de få på Vätterns östra sida, gjorde att Hästholmen blev en populär landstigningsplats för vägfarare under 1100- och 1200-talen. Sjövägen Hästholmen Hjo var en bra förbindelse mellan östra och västra Sverige både för person- och lasttrafik. Under 1300-talet var trafiken livlig och Hästholmen blomstrade. På 1300-talet var Hästholmen en av fyra städer i Östergötlan...Visa hela
En någorlunda skyddad vik, en av de få på Vätterns östra sida, gjorde att Hästholmen blev en populär landstigningsplats för vägfarare under 1100- och 1200-talen. Sjövägen Hästholmen Hjo var en bra förbindelse mellan östra och västra Sverige både för person- och lasttrafik. Under 1300-talet var trafiken livlig och Hästholmen blomstrade. På 1300-talet var Hästholmen en av fyra städer i Östergötland med eget stadssigill. Enligt handlingar från 1384, finns avtryck av ett sigill varpå det står "Villa Hestolmiensis", vilket skall kunna betyda stad eller fäste. När Vadstena kloster hade byggts, avtog trafiken till Hästholmen och ortens betydelse minskade. Fram till 1800-talet ökade transporterna till framförallt jordbruket. Man tog in förnödenheter, gödsel och foder samt skeppade ut spannmål och virke från hamnen. Från början fanns det ingen hamnanläggning så de större fartygen fick ankra på "redden". På 1850-talet kom den egentliga hamnbyggnaden till och hamnen fick då i princip den utformning som gäller än i dag.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
