Prototyp

Två olika prototyper för Havsplastpaddan Ulkur.

Den första prototypen är tillverkad av barnen Oliver och Emrik på Kräklingbo skola. Den består av en grönmålad kartong, med baktill utstickande propeller samt någon form av skorsten. Ovanpå kartongen sitter en grönmålad sköldpadda av papp.

Den andra prototypen är tillverkad av Riksantikvarieämbetet och består av en grå, futuristisk "sköldpadda" av plast. Sköldpaddans "mage" har en lucka som är öppen. Sköldpaddan är monterad på en svart platta. Bak på plattan är en bakgrundsbild som föreställer vatten fäst, uppe i vänstra hörnet står: "Ulkur".

Till prototyperna hör också en utställningsskylt av OSB med text: "Havsplastpaddan Ulkur. Funktion: Havsplastpaddan fångar plast och annat skräp i havet. Paddan släpper sedan ut skräpet i en behållare som även fungerar som en laddstation som drivs med vågkraft. Är behållaren fylld med skräp så skickar den en signal för tömning. Paddan är intelligent på det viset att den kan skicka en signal till andra havsplastpaddor ifall det finns för mycket skräp i vattnet och hjälp behövs. Modellen visar hur havsplastpaddan skulle kunna fungera. Än så länge är den en prototyp som enbart fungerar utanför vattnet. Består av: Vattentäta material. Idé av: Oliver och Emrik (Kräklingbo skola), som även byggde kartongmodellen. Namnet Ulkur kommer från en liknande idé som Ingrid, Ester och Alva från Norrbackaskolan hittat på. Prototyp av: Riksantikvarieämbetet. Filmanimation: Kristina Frank tillsammans med Oliver och Emrik."

I utställningslokalen spelades också en animation jämte Ulkur.

Föremålen har varit utställda på Gotlands Museum i utställningen Möjlighetsmaskiner efter projektet med samma namn.

Projektet Möjlighetsmaskiner mötte under hösten 2021 och våren 2022 10 klasser över hela Gotland. Eleverna fick en introduktion i temat med hjälp av en expert i frågor kring miljö och klimat. Sedan arbetade eleverna fram s.k. möjlighetsmaskiner som kan ge positiv inverkan på miljö och klimat. Genom en designprocess fick elevernas idéer och skisser utvecklas, först genom att byggas som modeller i kartong, sen bollas med tekniker och yrkesverksamma designers för att slutligen lämnas vidare till Riksantikvarieämbetets tekniker för produktion av prototyper.

Deltagande klasser var från Norrbackaskolan (Visby), Tjelvarskolan (Visby), Montessoriskolan (Visby), S:t Hansskolan (Visby), Polhemskolan (Visby), Västerhejde skola, Kräklingbo skola, Öja skola, Dalhemsskolan och Fårösundsskolan.

Medverkande experter var:
Andreas Pettersson (handläggare för kust- och havsmiljöfrågor, Länsstyrelsen Gotland)
Agneta Green (Energi- och klimatsamordnare, Länsstyrelsen Gotland)
Anna Bäckstäde (Energi- och klimatrådgivare, Energicentrum Gotland)
Johanna Liljenfeldt (Universitetslektor vid Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet)
Karin Bengtsson (Universitetslektor vid Institutionen för ekologi och genetik)
Jenny Helin (Uppsala universitet)
Emma Björkvik (Uppsala universitet)
Gunilla Rosenkvist (Uppsala universitet)
Annica Doms (industridesigner, Studio Doms)
Jesper Cederlund (Riksantikvarieämbetet)
Oscar Engberg (Riksantikvarieämbetet)
Staffan Eriksson (Riksantikvarieämbetet)
Gustav Lövgren (Riksantikvarieämbetet)

Riksantikvarieämbetets tekniker och Studio Doms tillverkade fem prototyper från ett urval på 80 uppfinningar. Konstnären Kristina Frank producerade även, i samarbete med barnen, fyra animerade filmer som förklarade maskinerna. Prototyperna hade en betydande del i projektet. En av idéerna som inte blev en prototyp gödsel bestående av fårull och tång vidareutvecklas nu av Uppsala universitet.

I början av 2023 producerade Gotlands Museum utställningen Möjlighetsmaskiner som visades under våren och sommaren. Under Sveriges Museers Vårmöte 2023 hölls även ett föredrag om projektet.