GISLÖVS KYRKA

Kyrkomiljön
Gislöv ligger på Söderslätt en halvmil nordöst om Trelleborg. Slättbygden har Sveriges bästa åkerjord. De goda förutsättningarna för odling gjorde redan under förhistorisk tid området attraktivt. Dalköpingeån som i äldre tider varit segelbar från kusten flyter genom byn. Ortsnamn med efterledet -löv antas vara bland de äldst uppkomna ortnsnamnen. Kring 1000-talet, efter befolkningsökning och förbättringar inom jordbruket, skedde en omfattande bybildning. Under 1100-talet bildades socknarna och flera romanska kyrkor byggdes i området, ibland ersatte de en träkyrka. På Söderslätt är socknarna små och kyrkorna ligger tätt. I slutet av 1500-talet omtalas att Gislöv hade 29 gårdar och var näst största byn i Skytts härad. På en karta från 1767 visas att det fanns 35 gårdar i Gislöv på båda sidor om ån. Kyrkan låg i nordvästra delen av byn. Byn var omgiven av odlingsmark indelad i en mängd smala tegar. Denna struktur behölls fram till enskiftet i början av 1800-talet då landskapet omvandlades. Jorden sammanfördes i större enheter, byn splittrades och de allra flesta gårdarna flyttades ut från bykärnan. Nya gathus byggdes och en skola i mitten av 1800-talet. De senaste decennierna har inneburit ökad mekanisering av jordbruket, sammanslagning till större enheter av jorden och minskat behov av arbetskraft i lantbruket.

Kyrkan ligger på en höjd i nordvästra delen av den gamla kyrkbyn som är omgiven av jordbrukslandskap. Gislövs kyrkoväg går längs kyrkogården i öster och norr. Väster om kyrkan ligger Fridhem, en stor fyrlängad gård från 1879. Öster om kyrkan finns ännu en kringbyggd gård. Söder om kyrkan ligger två skolbyggnader, den ena fortfarande i bruk. Sydöst om kyrkan ligger några gatehus längs vägen. Ån slingrar
genom den gamla allmänningen.

Kyrkan ligger inom riksintresse för kulturmiljövård Gylle-Dalköpinge och riksintresse kust. Anläggningen ligger dessutom inom av länsstyrelsen utsedd särskilt värdefull kulturmiljö, Dalköpinge-Gislöv-Gylle. Kyrkotomten ligger inom reg. fornlämning Gislöv 61:1 som utgör den ungefärliga bytomten enligt äldre lantmäterikartor. Fornlämningar skyddas enl. 2 kap. kulturmiljölagen.

Kyrkogården
Historia
Den äldsta delen av kyrkogården närmast kyrkan etablerades under medeltiden. Medeltida kyrkogårdar anses allmänt ha varit inhägnade, betade ängar, som även fungerade för profana ändamål. Gravarna utformades ofta som små kullar med träkors. Under andra hälften av 1800-talet omgestaltades ett stort antal kyrkogårdar i Skåne då de fick stramare planlösningar med gångar och kvarter och omgärdade
gravplatser. På karta från 1767 är kyrkogården omgärdad, troligen med en mur med en öppning i sydöst. En klockstapel stod öster om kyrkan. 1868 utvidgades Gislövs kyrkogård mot väster och förmodligen omgestaltades kyrkogården då till dagens utseende. 1902 utvidgades mot norr. 1970-73 utvidgades med ett stort område mot norr och nordväst.

Beskrivning
Kyrkogårdens äldre del omges åt tre håll av en putsad vitkalkad gråstensmur. Stenens ojämna struktur är tydligt avläsbar. Muren är avtäckt med rött tegel. Mot öster har muren inmurade ringar för att kunna binda upp hästarna förr i tiden. Gjutjärnsgrindar finns i öster och söder, smidesgrindar i väster. Grindarna sitter mellan kraftiga murade pelare avtäckta med tälttak av plåt. Innanför muren står en trädkrans av formklippta bokar i söder och öster. Parkering finns utanför muren i väster och öster.

Kyrkan omges av singel. Gravplatserna till och med 1902 års utvidgning omges av buxbom och är singelbelagda. Enstaka har järnstaket. Söder om kyrkan är stenarna högresta. Här finns bland annat stenar som avbrutna kolonner och naturromantiska trädstammar med eklövskrans. På flera gravplatser växer vintergröna växter. Lantbrukare är den vanligaste benämningen men flera titlar vittnar om havets närhet som fiskare, sjöman och hamnmästare. Norr om kyrkan är stenarna nyare och horisontella. De utvidgade delarna i norr och nordväst från 1970-talet är omgärdade av stora lindar och mot vägen i öster och nordöst av en stödmur av kalkstensblock och en avenbokshäck innanför. Kvarteren har rygghäckar och är inramade av avenbokshäckar. Här finns även minneslunden med ljusbärare och en natursten omgiven av häckar. Den nordöstra delen är ännu outnyttjad och är grässådd med häckar.

Byggnader på kyrkogården
En ekonomibyggnad med toalett och förråd, finns sydväst om kyrkan. Fasaden är putsad och har brädgavlar, taket är täckt med röda tegelpannor. Nordöst om kyrkan finns ett hus från 1855 som varit förråd för brandspruta och likvagn. Det byggdes om till bårhus men används numera till kyrkkaffe. Fasaden är vitputsad och taket belagt med röda tegelpannor. Båda byggnaderna är sammanbyggda med kyrkogårdsmuren, men huset i nordöst ligger inom kyrkogården medan det i sydväst är utanför. Väster om ekonomibyggnaden, utanför kyrkogårdsmuren, finns ett redskapsförråd med fasad av vit panel och flackt sadeltak med papp.

Källor och litteratur
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008
Skånska kyrkor, Skånes Hembygdsförbund årsbok 1997
Underhållsplan för Gislöv kyrka, 2017-08-08, Erika Martin Arkitekter AB
Helgedomar på Söderslätt II, Ernst Frostin 1966
Gislövs kyrka. Ett biskopen värdigt tempel. Byggnadsarkeologisk dokumentation 2000. Petter Jansson. 2005:41 Regionmuseet Kristianstad.
Rapport Murverksdokumentation Gislövs kyrka,
Karna Jönsson, Landsantikvarien i Malmöhus län, 1991
Gislöv-en skånsk landskyrka med norska stildrag?
Rikard Holmberg, Det gamla Trelleborg Årsskrift 1972
Skånes medeltida dopfuntar, Lars Tynell 1913-21
A catalogue of wall-paintings in the churches of medieval Denmark 1100-1600, Knud Banning
Valvslagning och kalkmålningar i Skånska kyrkor, Monica Rydbeck, 1943
Det medeltida Skåne, Peter Carelli, 2007
https://www.lansstyrelsen.se/skane/besok-och-upptack/kulturmiljoprogram/omraden/dalkopingegislov-
gylle.html