uråldrigt ‘förbjudet’ mönster
som endast furstefamiljen får bära.
Sultanen Hamengkubuwono VII (1877–1921)
Sultanen sitter på sin gyllene tron, �klädd i en jacka som sägs ha förmågan
att avvärja sjukdom, ondska och bråd död.
Jackans namn, Kyai Antakusuma,
associerar till en myt om Himmelsnymfen,
vars magiska förmåga att flyga
låg i hennes dräkt, Antakusuma.
I myten gifter sig Himmelsnymften
med en jordisk mansom stjäl hennes dräkt
för att få behålla henne på jorden.
I folktron har Himmelsnymfen
smält samman med risgudinnan
och förknippas med bördighet och överflöd.
Sultanen anses härstamma
från Himmelsnymfens dotter
och har därför rätt att bära hennes jacka.
Hamengkubuwono X
Den nuvarande sultanen är karismatisk och folklig
och har visat sig vara en politiskt
stabiliserande faktor i krissituationer.
Han tolkar sultantitelns innebörd på ett modernt vis.
I sitt kröningstal 1989 framhöll han
att titeln ‘bära på sitt knä’ kan tolkas som:
‘att sörja för, att beskydda, utan att göra åtskillnad
mellan socialgrupp, politisk åsikt eller religion.
DEN KRAFTLADDADE DOLKEN
Den javanska dolken, keris,
smiddes av smeder med magisk kraft.
Den skulle helst vara formad
av både meteoritjärn och gruvjärn,
både ‘himmelskt’ och jordiskt järn.
Detta ansägs ge klingan övernaturlig kraft.
En keris måste anpassas till sin bärares
karaktär, temperament och sociala status.
Om så var fallet bringade den lycka och välgång,
Var den däremot alltför kraftfull
kunde den orsaka hans undergång och fall.
En keris är mannens alter ego.
Förr hände det att en brud kunde vigas
vid brudgummens keris om han själv
fått förhinder att närvara.
Furstliga keriser försågs med inläggningar
i guld, diamanter, safirer och rubiner.
Denna keris fick Kung Gustav V
av Sultanen Hamengkubuwono VIII år 1933.
Lån från Livrustkammaren.
BATIKMÖNSTER I HOVDRÄKTER
På Java bär både män och kvinnor
batikmönstrade svepkjolar.
Vissa mönster har traditionellt bara
varit tillåtna för sultanen och hans familj,
till exempel mönstret parang rusak
‘bruten huggkniv’, ett diagonalt mönster
i vitt, blått och brunt. Vid högtidliga tillfällen
bär sultanparet detta mönster.
De furstliga barnen har .
Idag används mönstren fritt utanför palatset.
Innanför palatsets murar gäller dock
de traditionella reglerna.
WAYANG PURWA – KLASSISKT SKUGGSPEL
Skuggspelet är den äldsta och mest älskade
teaterformen på Java. Repertoaren består av
episoder ur de hinduiska eposen Mahabharata
och Ramayana.
Dockorna är av pergament.
Ansiktsdetaljer, hår, smycken och dräkt
är ciselerade så att varje individ är lätt igenkännlig,
även på scenens skuggsida.
Dockspelaren framför berättelsen
på ett högstämt, älderdomligt språk
till klangen av gamelan-instrument
och doften av rökelse. I det fladdrande skenet
från en oljelampa manar han fram en värld
befolkad av gudar, eremiter, prinsar och prinsessor,
ministrar, generaler, gycklare, jättar och troll.
Dockspelarens föreställning pågår i nio timmar.
Ensam sjunger, berättar och framför han
dockornas alla repliker.
Skuggspelet följer ett mycket strikt mönster
och är mer en ritual än ett drama.
Genom århundradena har rollfigurerna använts
för att upprätthålla den sociala ordningen.
Konkurrensen från film och TV har gjort att
skuggspelets popularitet minskade på 70-talet,
men under 90-talet har den återigen ökat,
speciellt hos medel- och överklassen.
Hovtjänstemän på väg uppför vulkanen Merapi
med offergåvor till ‘Världskvasten’, Sapu Jagad,
och andra av vulkanens andar
Platsen där offergåvorna överlämnas
KANGJENG KYAI GONG AGENG –
ÄREVÖRDIGE HERR GONG
Den största gongen i en gamelan