skanörs kyrka

Interiör
Vapenhuset ligger i långhusets västra del och tillskapades vid Græbes renovering 1940. Rummet har låg takhöjd och är utan fönster. Golvet är belagt med rött tegel. Väggarna är putsade och vitmålade, en tegelvägg är endast målad. Rummet är möblerat med bokbord, klädhängare och på väggen två tavlor med kyrkoherdenamn. Gråmålade ramverksdörrar leder till orgelläktaren och ett teknikutrymme. En dubbeldörr med blyinfattat glas vetter mot kyrkorummet.

Kyrkorummet består av långhus med orgelläktare i väster och upphöjt kor i öster. Slutna bänkar står på ömse sidor om mittgången i långhuset. Bänkarna går ut till ytterväggarna. Golvet är belagt med rött handslaget kvadratiskt tegel från 1940. Under bänkkvarteren ligger breda, kilsågade, obehandlade brädor.

Långhuset är välvt med fyra kryssvalv. Ribborna vilar på fyrsprångiga pilastrar med kragband. Både gördel-och sköldbågar är spetsbågiga. Väggar och valv är slätputsade och vitkalkade. I den västligaste travéen finns en valvkappa med ett runt hål, eventuellt ett himmelshål som kanske använts vid mysteriespel.

Koret är förhöjt sex steg med en bred tegeltrappa från långhuset. I den spetsbågiga triumfbågen hänger triumfkrucifixet. Koret är både bredare, högre och ljusare än långhuset. Sex stora höga fönster belyser koret. Ytterligare ett fönster har funnits i öster. På golvet i koret ligger tegel liksom i långhuset. Koret i två travéer är välvt med ett stjärnvalv och ett sexkappigt valv. Valven är ursprungliga, primära, och tillkom samtidigt som koret byggdes till skillnad från kyrkans övriga valv som är sekundärt slagna. Valvribborna är treklöverformade och vilar på profilerade konsoler som är oputsade medan valvkapporna är putsade. Ribbor och konsoler är kalkmålade i grått och rött. Längs ribborna är målat en stiliserad växtbård. I tre skärningspunkter mellan valvribborna finns ekplaketter med reliefer, en av dem visar S:t Olof, kyrkans skyddshelgon.

Väggarna är målade men inte putsade så tegelstrukturen är synlig. Flera konsekrationskors finns målade på väggarna. I koret står baldakinaltaruppsatsen innanför altarringen. Dessutom står dopfunt, korstol, klockarebänk, prästbänk, ambo samt kororgel och flygel i det rymliga koret. Sakristia och textilförvaring inryms bakom altaruppsatsen.

Under koret finns en krypta med tre låga murade tunnvalv. Väggarna är oputsade tegelväggar, på golvet ligger betongplattor. Gamla gravstenar förvaras i kryptan.

Orgelläktaren i väster har en barriär av smala svarvade gråmålade balustrar. Golvet är belagt med lackerade brädor.

Tornrummet är det forna vapenhuset framför sydportalen men fungerar numera som kapell. Rummet är kvadratiskt, har ljus från två högt sittande fönster och är välvt med ett sekundärt byggt fyrkappigt valv. Valvet vilar på tresprångiga hörnpilastrar med kragband. Ribborna har rektangulärt snitt som övergår i treklöverformat snitt i den nedre delen. Ovanför sydportalen syns ett igenmurat romanskt fönster. Tornets andra våning, klockvåningen, nås från tornrummet med en smal tegeltrappa inbyggd i muren. Klockvåningen har fyra ljudöppningar försedda med rödmålade brädluckor. Väggarna är murade av stortegel och är oputsade. Det är öppet upp i nock. Klockbocken med de två klockorna är tillverkad av bilad ek. Vinden över långhuset nås från tornets andra våning. Valven är oisolerade. Långhuset har saxsparrade takstolar av bilad furu. Mellan travéerna finns äldre ekbjälkar delvis inmurade i valven. Korets taklag är av bilat ekvirke och kan vara medeltida. Taklaget består av saxsparrade takstolar, hanbjälkar, stödben och tassar. Takstolarna förstärktes 1976. Den prisbelönta filmen Falkens öga från 1998 av Mikael Kristofersson spelades in under flera år från vinden på Skanörs kyrka. Den reversibla avsatsen finns kvar på vinden.

Inredning och inventarier
Altaret av okänd ålder är murat, putsat och vitkalkat.

Altaruppsatsen från 1604, rikt skulpterad i renässansstil och bemålad, antas vara gjord vid Daniel Tomisens verkstad i Malmö. Den målades om 1762 av Malmömålaren Håhl. Altaruppsatsen står på altarbordets bakkant och har en baldakin som vilar på två korintiska kolonner. Uppsatsen är uppbyggd i två våningar indelade i fält avdelade med kolonner. I fälten finns texttavlor med bibelcitat och skulpterade figurer. På sidorna finns rikt utskurna beslagsvingar. Uppsatsen kröns av en portik med Kristus som segrare.

Altarringen med halvrund planform och två grindar är från 1891. Den består av svarvade balustrar av ek mellan profilerad överliggare och tygklätt knäfall.

Dopfunten av natursten är från 1300-1400-talet. Foten i två delar är åttasidig. Den övre delen är nytillverkad. Den vida åttasidiga cuppan är dekorerad med huggna reliefer av bl.a. S:t Olof och S:t Petrus med attribut. Tillhör Falsterbogruppen som kännetecknas av åttkantiga cuppor med reliefer. Dopfunten har ett lock av ek troligen från 1600-talet.

Predikstolen med baldakin av rikt snidad ek är från 1600-talet. Dess bemålning togs bort 1892. Balustrad och trappräcke av ekmålad furu är från 1892. På korgens sidor finns reliefer av Kristus och evangelisterna inom rundbågiga musseldekorerade fält. Sidorna avdelas med karyatider.

Bänkinredningen är sluten och tillkom på 1700-talet men är ombyggd flera gånger. Gavlar och dörrar av fernissad ek är förmodligen äldst och övrigt är av målad furu. Dörrar och ryggstöd är av ramverk med fyllningar. Dörrarna har smidda beslag.

Orgeln är kyrkans fjärde och är byggd 1969 av Olof Hammarberg i Göteborg. Fasaden av vitlaserad furu är indelad i sju pipfält med de tre mittersta högre. Fälten har i ovankant genombruten, skuren, förgylld dekor.
Orgeln kompletteras av en digitalorgel och flygel i koret.

Storklockan av malm är tillverkad av Gherard Cranmar i Lübeck ca 1350. Klockan har en slankare, rakare form än senare tillverkade klockor. Lillklockan av malm är tillverkad 1772 i Stockholm. Klockorna har inskriptioner.

Övrigt
Korstol, rikt skulpterad i ek, sammansatt på 1580-talet av korstolsdetaljer från 1300-talet.
Prästbänk, skulpterad i renässansstil, med grisaillemålningar med bland annat Skanörs kyrka, övrig färg borttagen.
Krucifix, senmedeltida med senare tillverkat kors.
Votivskepp, fregatt från 1764.

Kyrkan består av långhus, ett senare byggt högt och rymligt kor i öster samt ett brett och mycket lågt torn på långhusets södra sida. Under koret finns en krypta. Långhuset har fyra travéer, två från 1200-talet och två från 1300-talet. Det höga koret har två travéer från 1400-talet. Kyrkan är vitputsad, försedd med strävpelare och trappgavlar. Fönstren är spetsbågiga och taket är täckt med rött tegel.

Kyrkans murar är byggda av tegel. Murarnas ytputs varierar, delvis grovt spritputsade, delvis tunnputs. De romanska delarna har mot söder en sockel av kritsten, övriga delar saknar sockel. Fasaden är målad med kalkcementfärg. Fasaden indelas med strävpelare avtäckta med rött tegel eller kritsten. Långhusets västliga travéer avslutas uppåt av en trepassfris på södra sidan medan de östliga travéerna saknar gesims. Det förklaras av att de murarna ursprungligen var högre och revs ner till nuvarande höjd vid långhusförlängningen. Igensatta äldre fönster och dörröppningar är synliga i fasaden på norra och södra sidan av långhuset samt på korets södra och östra fasad. Det är dels romanska rundbågiga öppningar och senare spetsbågiga igensatta öppningar.

Långhusets, korets och tornets gavelrösten är utformade som trappgavlar avtäckta med tegelpannor. Gavelröstena är dekorerade med spritputsade blinderingar. Tornets murar är försedda med flera nischer även nedanför gavelröstena. Förmodligen är tornets nischer tidigare ljudöppningar, klockarna satt längre ner tidigare.

Huvudingången är i långhusets västgavel. Ingång till tornets bottenvåning är på tornets södra sida. Båda ingångarna är samtida med uppförandet. Ingångarna är rundbågiga infattade i spetsbågiga nischer. Dörrarna, klädda med ekpanel, förnyades 1940 vid Græbes renovering.

Fönstren med varierande format och utseende sitter i spetsbågiga slätputsade muröppningar. Fönstren har svartmålade bågar av rostfritt stål. Glasen har tre skikt, det mellersta består av gråtonat antikglas i blyspröjsar som sitter mellan isolerglas. Fönstren i långhusets västligaste travé skiljer sig då de är betydligt mindre och har kvar gjutjärnsbågarna. Dessa bågar är utan glas och innanför sitter ett isolerglas. Korets fönster är uppdelade i tre höga, smala öppningar och därovan tre runda små öppningar. Solbänkarna är sluttande och putsade.

Långhus och torn har sadeltak, korets sadeltak är valmat över den tresidiga avslutningen. Alla tak är belagda med rött enkupigt falstaktegel. Ståndskivor är av blyplåt. Hängrännor och stuprör är av omålad zinkplåt.

Stenkyrkan har eventuellt föregåtts av en träkyrka. Gravar är hittade på kyrkogården som är äldre än stenkyrkan. Kyrkan byggdes sannolikt i början av 1200-talet som en typisk romansk kyrka med långhus och lägre, smalare kor. Kyrkan hade små högt sittande, rundbågiga fönster och en nord- och sydportal i långhuset. Skanör kyrka är helgad åt S:t Olof. Med handelns uppsving på 1300-talet behövde kyrkan byggas ut. Västväggen på långhuset revs och långhuset förlängdes med två travéer västerut som försågs med spetsbågiga fönster. Förmodligen valvslogs kyrkan i samband med förlängningen. Den nya gaveln dekorerades med trappgavel med blindering. Under 1300-talet byggdes den tornliknande bygganden på långhusets södra sida. Även den försågs med trappgavlar. Dess bottenvåning blev vapenhus. På långhusets norrsida byggdes en liten utbyggnad som kan ha varit sakristia. Under första hälften av 1400-talet revs det låga romanska koret och ett nytt, högt kor byggdes. Under det höga korgolvet byggdes en krypta med tunnvalv. Troligen var tanken att kyrkan skulle utvidgas med ett större långhus vilket aldrig genomfördes. En tillbakagång i handeln och handelsförskjutning till Falsterbo kan vara anledningen till den avstannade utbyggnaden. Kyrkans exteriör har i det stora inte förändrats sedan 1400-talets nya korbyggnad.

Kyrkan har flera gånger renoverats, här följer ett urval från underhållsplanen: En liten senmedeltida utbyggnad på långhusets norrsida revs 1814. 1892 genomfördes en större hårdhänt restaurering. Tegelgolvet och gravstenar i golvet togs bort och ersattes av cementgolv. Färgen togs bort på flera av träinventarierna. Dörren, av medeltida plankor, mellan långhus och tornrum togs bort och förvaras nu på museum. Läktarbarriär och altarring byggdes. 1899 frilades den medeltida portalen på långhusets norrsida. 1940 genomfördes en restaurering efter handlingar av Eiler Græbe. Handslaget tegel lades på golvet i hela kyrkan. Utrymmet under orgelläktaren byggdes om. Bänkar togs bort i långhusets bakre del och en ny vägg avskilde långhus från entrérum. El och nytt värmesystem installerades. Bänkarna byggdes om. Nya dörrar sattes in. Kalkmålningar hittades på korets valvribbor. 1949 försågs fönstren med innerbågar efter Eiler Græbes förslag. 1976 förstärktes takstolarna, samtliga tak fick ny beläggning av rött taktegel som lades på underbrädning med läkt och underlagspapp. Tidigare låg pannorna på öppen läkt. Hängrännor och stuprör sattes upp. Nya fönster med karmar av rostfritt stål och med blyinfattat glas mellan isolerrutor sattes in. 1983 genomfördes exteriör renovering efter förslag av Forsberg&Wikerstål arkitekter. Mycket av putsen knackades ner, omputsning och kalkning. Gravstenarna längs kyrkans yttermurar togs ner och förvaras sedan dess i kryptan. 2004-2005 gjorde en invändig och exteriör restaurering efter förslag av Hans Ponnert. Den innebar bl.a. ny värmeanläggning, kalkavfärgning av väggar och valv, konservering av altaruppsatsen och korets kalkmålningar. Mindre ombyggnad av utrymmet under orgelläktaren. Exteriört byttes befintlig plåt till zink, målning av trädetaljer, fasaderna putslagades och målades med KC-färg.