Broderi

I 15 år varade freden. 1675 ville Danmark-Norge återta de landskap som förlorats i vad som kallas Gyldenlöwefejden. När freden slöts 1679 hade många gårdar i Bohuslän ödelagts.
Efter freden i Roskilde 1658 då Bohuslän blev svenskt blev folket hårt beskattat. De gjorde ständigt uppror och ville inte betala skatt på slakt, bak, ved och fiske.
Inte förrän 1842 när Allmän folkskola infördes började folk prata svenska i Bohuslän.
1740 diskuterade svenska riksdagen om Bohuslän skulle lämnas tillbaka till Norge-Danmark. Fattigdomen hade gjort Bohuslän till en belastning för Sverige.

Broderi på ylletyg, ursprungligen Försvarsmaktens s.k. fotlappar i vitt tovat ylletyg. Broderat med entrådigt ullgarn i 25 olika färger.
Broderiet består av 27 enskilda motiv som monterats på ett svart ylletyg som utgör båda bakstycke och ramverk, fördelade över tre partier med en sammanlagd längd av 12 meter.
Scenerna beskriver i bild och text olika händelser, platser och personer ur Bohusläns historia, från stenålder fram till freden i Roskilde 1658.

Till broderiet hör en handledning som under följande rubriker närmare berättar om de 27 motiv som skildras:
DEL 1
Forntid
Den förkristna tiden
Viken på vikingatiden
Svenneby gamla kyrka
Tryggveröset på Sotenäs
Sigrid Storråda - Slaget vid Svolder år 1000
Tärningen med sju-tal
Trekungamötet i Kongahälla år 1101
Havets silver - sillen går till

DEL 2
Klosterlivet
Båtbyggeri på Orust
När öl släckte brand
Ingeborg - mäktigast i Norden
Kongahälla som marknadsplats
Avtalet på Åby säteri 1307
Digerdöden
Tre kvinnor med makt - Drottning Blanka, Heliga Birgitta, Drottning Margareta

DEL 3
Smedsviksödlan - Olsborg - Naverstads kyrka
Gustav Vasa säljer landskap
Hornborg - slott med flera ägare
Skrönor från Tjörn
En bohuslänsk släktgård
Margareta Hvitfeldt - en mäktig kvinna
Fredsavtalet 1658
Försvenskningen

Konstverket Innan Bohusläns blev svenskt är broderat av medlemmar i Täcklebo Broderiakademi, under ledning av Pian Bates, konstnär och brodös, Elisabeth Fjellman, designer och lärare Textilhögskolan Borås och Anita Knutson, Textillärare, Uddevalla. Motiven har tagits fram av Broderiakademins medlemmar.
Broderiet är tillverkat i Uddevalla, delvis under den period Broderiakademins lokalgrupp i Bohuslän hade sina träffar på Bohusläns museum. Arbetet färdigställes 2008. Till varje motiv finns en beskrivande text skriven av Barbro Hurtig och faktagranskad av förre museichef Carl Cullberg. Texten återfinns under rubriken Motiv. Se också tidningsartiklar under Nedladdningar - Information.
Broderiet har visats vid flera tillfällen på Bohusläns museum.
Täcklebo Broderiakademi presenterar verket:
"Bohusläns historia från äldsta tid till 1658 Detta broderi är ett försök att belysa Bohusläns äldre historia som vi tycker har blivit alltför illa behandlad i våra historieböcker.
Innan Bohusläns blev svenskt var landskapet en viktig del i den norska historien. Men efter 1658 är Bohuslän helt borta från norsk historieskrivning. Inte heller svenska historiker har visat något större intresse för Bohuslän. Kanske inte så konstigt, eftersom Bohusläns var fiendeland före år 1658.
I Snorre Sturlassons "Norska kungasagor" är det lilla Bohuslän det område som är mest omtalat. Det säger något om Bohusläns betydelse i historien. Det gör också et faktum att Kongahälla, föregångare till Kungälv, under tidig medeltid var Norges största stad och en av de största i hela Norden. Den var en central handelsplats långt före både Stockholm, Köpenhamn och Oslo. När Göteborg grundades år 1619 hade Kongahälla varit stad i ett halvt tusen år."
I samband med 200-årsdagen av den förödande stadsbranden i Uddevalla 1806 skapade Broderiakademins lokalgrupp i Bohuslän en broderad triptyk som är inköpt av Uddevalla kommun.