ANGERDSHESTRA KYRKA

ANGERDSHESTRA KYRKA - Timmerkyrkan består av ett långhus från 1669 med fullbrett, tresidigt avslutat kor i öster från 1817 och femsidigt vapenhus från samma år söder om detta. Norr om koret är sakristia från 1866. Väster om långhuset är ett vapenhus från 1817, vilket fick sin nuvarande storlek 1870.
FASAD - Kyrkan vilar på en något ojämn sockel med grå slätputs. Syllarna är klädda med bruna, skråkantade bräder från 1800-talet. Fasaden är klädd med vit, kluven spån. I västra vapenhusets gavelröste är ovan läktarfönstret ett kors av spån med spetsiga nedre ändar. Långhusets knappt synliga gavelröste är klätt med tjärade spån. Mellan kor och långhus är knutlådor.
FÖNSTER - Alla fönster har bågar och spröjs av brunt trä samt handblåsta glas. Långhus och kor har rundbågsfönster med korspost och fem till stor del öppningsbara lufter, sannolikt från 1817, alla med hörnbeslag. Lufterna har fyra rutor var, med undantag av lunetten som har sex. I de östra korfönstren sitter gult antikglas. De bruna fodren är utformade som enkla pilastrar, vilka bär rundbågar. Sistnämnda är avtäckta med samma plåt som fönsterblecken består av. Västra vapenhuset har tre likadana fönster, varav det ena i gavelröstet och de båda andra på sidorna. De båda sistnämnda har "falska" lunetter som är målade. Sakristian och södra vapenhuset har stickbågiga fönster med enkla öppningsbara lufter, sannolikt från 1866, med nio rutor och bruna foder.
PORT - Västporten är en rak pardörr från 1910, klädd med kopparplåt från 1957 i fyllningsmönster. Det profilerade, bruna fodret är ursprungligt. Framför porten är en trappa av huggen kalksten. Södra vapenhusporten är en rak, tjärad pardörr från 1910 med fyllningar och ursprungligt handtag samt lås. Det bruna, profilerade fodret är ursprungligt. Framför porten är en granittrappa. Den raka sakristiporten från 1910 är brun med helfranska fyllningar och ursprungligt handtag samt lås. Framför porten är en kalkstenstrappa.
TAK - Långhuset bär ett brant sadeltak med valmning över koravslutningen. Västra vapenhuset bär ett likaså brant sadeltak av nästan samma höjd. Södra vapenhuset bär valmat sadeltak och sakristian sadeltak. Alla är täckta av kluven och tjärad spån. På långhuset sitter tre smidesflöjlar, varav de två yngre bär årtalet 1894. Takfötterna utgörs av vita hålkäl. Alla takfall har hängrännor och stuprör av kopparplåt.

Kyrkan upptimrades 1669, delvis med användande av bjälkar från den föregående medeltidskyrkan. Hon målades först 1706. 1717 färdigställdes en predikstol av Jonas Ullberg från Velinga. Nytt altare och altarring tillverkades 1720. Taket omspånades 1725. 1731 färdigställdes en altaruppsats av en enklare bygdemästare. 1817 blev kyrkan tillbyggd och förändrad "så att hon nu är lika rymlig som ljus". Hon målades då av målarmästaren Regnell från Jönköping. Det var sannolikt då det nuvarande fullbreda, tresidigt avslutade koret tillkom, liksom vapenhusen i söder och väster. 1840 byggdes en tvåstämmig orgel av Andersson, Bondstorp. 1866 uppfördes en sakristia i norr. 1870 fick västra vapenhuset sin nuvarande storlek och ett skärmtak vid porten. Sannolikt i samband med detta försågs kortaket med figurmålningar av evangelisterna. Det är också troligt att det var vid denna tid som fasaderna fick sin vita färg, ursprungligen bör kyrkan ha varit rödfärgad. 1893 byggdes en ny orgel av Levin Johansson, Liared.
1910 gjordes en renovering efter ritningar av ingenjör E. Th. Cedergen, omarbetade av arkitekt Georg A Nilsson vid Kungliga Byggnadsstyrelsen. En kamin insattes. Ny ytterdörr till sakristia upptogs. Väggarna försågs med bröstpanel och fältindelning. Taket kläddes med ny panel. Dörrar, golv, bänkinredning (öppen), läktarpelare, altarring och nummertavlor nytillverkades. Altaret ombyggdes. Interiören ommålades i sin helhet, varvid evangelistmålningarna i koret genomgick en "hygglig restaurering". Vid uppbrytningen av golvet påträffades 16 bjälkar från den gamla kyrkan, varav några med runristning respektive målningsfragment. Dessa sändes till Nationalmuseum.
1950 omlades spåntaket på sakristian med sågade spån. Alla takfall på kyrkan tjärströks. Kyrkans fasader ommålades i befintlig färg. 1952 borttog konservator Sven Wahlgren rödfärg på dopfunt och medeltida träskulptur. 1953 insattes innanfönster med antikglas. 1956-57 genomfördes en större restaurering under ledning av arkitekt Hans Lindén. Västra vapenhusets skärmtak slopades och ytterporten kläddes med kopparplåt. Kaminen och dess skorsten borttogs. Elektricitet drogs in för belysning. Golvet i kyrkorummet slipades och fernissades. Nya dörrar insattes i långhus och kor. Väggarnas fält kläddes med glasfiberväv. En ny sluten bänkinredning kom att ersätta den öppna från 1910. Taket isolerades. I västra vapenhuset revs trapporna och en ny läktartrappa byggdes i norr. Under denna inrymdes ett förråd. I söder arrangerades kapprum och ett pannrum för kyrkans nya uppvärmning. På läktaren flyttades orgeln bakåt, nytt golv lades och förvaringshyllor anordnades. Sakristians väggar kläddes med glasfiberväv på plywood och fick nytt skrudskåp samt innanfönster med antikglas. Konservator Sven Wahlgren tog fram och retuscherade den ursprungliga färgsättningen på altaruppsats och predikstol. Hela interiören ommålades, varvid korets evangelistmålningar övertäcktes med glasfiberväv.
1973 renoverades orgelverket av Smedmans orgelbyggeri AB i Lidköping, varvid en ny stämma och pedal tillfördes. 1981 installerades elektrisk uppvärmning efter förslag från Rejlers ingenjörsbyrå AB. 1989 installerades högtalaranläggning. Under läktartrappan inrymdes en toalett.