SÄTERBO KYRKA

Den forna socknen Säterbo sträcker sig på ömse sidor om Hjälmare kanal från Arbogaån i norr och på kanalens västra sida till Hjälmaren i söder. Norr om kyrkplatsen är slättbygd och söder om den är höglänt skogsbygd. På så vis har socknen varit tudelad; de båda områdena blev först på 1930-talet förenade med en farbar väg. Den historiska bebyggelsestrukturen domineras av ensamliggande större och medelstora gårdar, samt byggnader relaterade till kanalanläggningen

Se byggnad/kyrka för mer historik över kyrkan samt bifogad PDF med årtal och händelselista.

Källor och litteratur

Otryckta källor
Arboga kyrkliga samfällighets arkiv (AKS): Handskrifter, handlingar, ritningar

Riksantikvarieämbetets antikvarisk-topografiska arkiv (ATA):
Fotografier, skrivelser
Ihrfors, Eric: Westmannia sacra, handskrift färdigställd 1899-1902, baserad på församlingsarkivens handlingar från äldsta tid fram till omkring 1900.

Riksarkivet (RA): Ritningar och skrivelser i Överintendentsämbetets arkiv

Västerås stifts arkiv (VS): Protokoll från inventeringar och visitationer

Västmanlands Läns Museums arkiv (VLM): Fotografier, handskrifter, handlingar och kyrkogårdsinventering

Litteratur
Berggren, Bonzo: Säterbo kyrka/Kyrkorna i Västmanlands län. Västerås 1982/s 212-214
Hansson, Ernst: Säterbo kyrka, Sörmländska kyrkor 102. 1947
Hansson, Ernst: Säterbo kyrka, Arboga Minne 1956
Tidningsartiklar, se under respektive källhänvisning på följande sidors sammanställning.
Tyrfors, Lennart: Om Säterbo kyrka och kyrkogård - Arboga Minne 1989

Den forna socknen Säterbo sträcker sig på ömse sidor om Hjälmare kanal från Arbogaån i norr och på kanalens västra sida till Hjälmaren i söder. Norr om kyrkplatsen är slättbygd och söder om den är höglänt skogsbygd. På så vis har socknen varit tudelad; de båda områdena blev först på 1930-talet förenade med en farbar väg. Den historiska bebyggelsestrukturen domineras av ensamliggande större och medelstora gårdar, samt byggnader relaterade till kanalanläggningen.

Sockenkyrkan med omgivande kyrkogård är belägen på norra utlöparen av den långsträckta höjden Käglan, i övergången mellan slättbygd och skogsbygd. En gammal landsväg slingrar sig hit från norr och korsar, strax nedanför kyrkgrinden, en östergående väg mot Hjälmare kanal. På motstående sida om kyrkogården finns gamla betesmarker, vilka tillhört prästgården.

Kyrkogården omger kyrkan på alla sidor, med sin största utsträckning mot nordost sedan utvidgningar åt detta håll skett på 1900-talet. Bogårdsmuren har omlagts så att den omger såväl kyrkogårdens äldre som dess yngre delar. Den är av varierande höjd och kallmurad i relativt enkelt utförande. Gravarna omges av gräs; ett mindre antal har krattade sandytor. Höga lövträd växer längs bogårdsmurens insida och runt gravområdena.

Den forna socknen Säterbo sträcker sig på ömse sidor om Hjälmare kanal från Arbogaån i norr och på kanalens västra sida till Hjälmaren i söder. Norr om kyrkplatsen är slättbygd och söder om den är höglänt skogsbygd. På så vis har socknen varit tudelad; de båda områdena blev först på 1930-talet förenade med en farbar väg. Den historiska bebyggelsestrukturen domineras av ensamliggande större och medelstora gårdar, samt byggnader relaterade till kanalanläggningen.

Sockenkyrkan med omgivande kyrkogård är belägen på norra utlöparen av den långsträckta höjden Käglan, i övergången mellan slättbygd och skogsbygd. En gammal landsväg slingrar sig hit från norr och korsar, strax nedanför kyrkgrinden, en östergående väg mot Hjälmare kanal. På motstående sida om kyrkogården finns gamla betesmarker, vilka tillhört prästgården.

Kyrkogården omger kyrkan på alla sidor, med sin största utsträckning mot nordost sedan utvidgningar åt detta håll skett på 1900-talet. Bogårdsmuren har omlagts så att den omger såväl kyrkogårdens äldre som dess yngre delar. Den är av varierande höjd och kallmurad i relativt enkelt utförande. Gravarna omges av gräs; ett mindre antal har krattade sandytor. Höga lövträd växer längs bogårdsmurens insida och runt gravområdena.

Den forna socknen Säterbo sträcker sig på ömse sidor om Hjälmare kanal från Arbogaån i norr och på kanalens västra sida till Hjälmaren i söder. Norr om kyrkplatsen är slättbygd och söder om den är höglänt skogsbygd. På så vis har socknen varit tudelad; de båda områdena blev först på 1930-talet förenade med en farbar väg. Den historiska bebyggelsestrukturen domineras av ensamliggande större och medelstora gårdar, samt byggnader relaterade till kanalanläggningen

Se byggnad/kyrka för mer historik över kyrkan samt bifogad PDF med årtal och händelselista.

Källor och litteratur

Otryckta källor
Arboga kyrkliga samfällighets arkiv (AKS): Handskrifter, handlingar, ritningar

Riksantikvarieämbetets antikvarisk-topografiska arkiv (ATA):
Fotografier, skrivelser
Ihrfors, Eric: Westmannia sacra, handskrift färdigställd 1899-1902, baserad på församlingsarkivens handlingar från äldsta tid fram till omkring 1900.

Riksarkivet (RA): Ritningar och skrivelser i Överintendentsämbetets arkiv

Västerås stifts arkiv (VS): Protokoll från inventeringar och visitationer

Västmanlands Läns Museums arkiv (VLM): Fotografier, handskrifter, handlingar och kyrkogårdsinventering

Litteratur
Berggren, Bonzo: Säterbo kyrka/Kyrkorna i Västmanlands län. Västerås 1982/s 212-214
Hansson, Ernst: Säterbo kyrka, Sörmländska kyrkor 102. 1947
Hansson, Ernst: Säterbo kyrka, Arboga Minne 1956
Tidningsartiklar, se under respektive källhänvisning på följande sidors sammanställning.
Tyrfors, Lennart: Om Säterbo kyrka och kyrkogård - Arboga Minne 1989