Träsnitt av Kobayashi Kiyochika från serien ”Leve Japan, hundra samlade skratt” (alternativ läsning ”Leve Japan, hundra strider, hundra segrar”) på japanska Banzai hyakusen hyakusho.
Satir som visar kinesisk religiös sed (Raijin, åskguden, får ett utbrott inför en samling kinesiska buddhistiska troende).
Humorous picture showing Chinese religious practices (Raijin, the Japanese God of Thunder, ranting to a crowd of Chinese Buddhist worshippers)
Propagandaträsnitt mot Kina i samband med Sino-japanska kriget (1894–1895). Serien innehåller längre textstycken skrivna av Koppi Dojin (”Mästare skinn och ben”, pseudonym för Nishimori Takeki, 1861–1913). Ur donation av Jan Myrdal, för mer om bilderna se publikationen De hundra skratten: japanska träsnitt som maktens bildspråk av Lars Vargö och Jan Myrdal (inledning av Petra Holmberg). 2011.
Bilderna skildrar fienden, kineserna, ur ett avhumaniserande och rasistiskt perspektiv.
https://degener.com/100victories.htm
Översättning av Lars Vargö:
Den stora framgången i helvetet
Efter det att ett kinesiskt fartyg sjönk i Fengdao-havet började Den Stora Dödskungen att oupphörligt undersöka de döda.
”Vad är du för en?”
”Jag heter Dozaemon (=en person som har drunknat).”
”Och nästa då?”
”Ja, jag heter också Dozaemon.”
”Och nästa?”
”Jag heter samma sak.”
”Och nästa?”
”Samma som de andra.”
Den Stora Dödskungen fortsatte att anteckna ’Dozaemon’ i sju dagar, men innan han var klar med listan skickades flera tusen döda ned till honom från Chenghuan och Yashan. Och innan han blev klar med dessa anlände tiotusentals döda från Pyongyang. Därefter kom turen till hundratals döda från Gula havet. Hur flitig han än var kom de döda kineserna till honom fortare än man kunde säga ’tjingtjong’. Det gjorde honom inte lite förvånad.
En djävul: ”Det är nog första gången här i helvetet som det kommer så här många och trycker på. Och dessutom är de alla kineser. Hur kan det komma sig att så många döda kineser kommer nu?”
Dödskungen: ”Eftersom det är på det här sättet får vi nog döpa om Kina till Dödsriket.”