bebyggelse, bostadsbebyggelse, religionsutövning, kultur och nöjesliv

BESKRIVNING KARAKTÄR
Punkthusen är belägna norr om och i direkt anslutning
till Rymdtorget. Ett gångstråk som leder från
spårvagnshållplatsens hiss i väster till parkeringsplatsen
i öster avgränsar husen från centrumet. Punkthusen är
av typen ”hus i park” samtidigt som de bildar en tydlig
gatumiljö längs det centrala stråket med butikscentrum
mitt emot. Husens form och balkongernas grafiska
dekoration har utmärkande drag. Husen är uppförda av
lättbetongelement med fasader av ljusa cementskivor.
Taken har en motfallsform med ett kraftigt utskjutande
takfall täckt med plåt. Hisschaktet skjuter upp på
takets mitt. Balkongerna har vita emaljerade fronter
med blå cirklar. Entréerna är täckta med blått kakel
och dörrarna är förkromade.
Loftgångshuset ligger väster om centrumbyggnaden.
Det har tre våningar med trapphus och loftgångar åt
norr. Fasaderna består av formgjuten betong med spår
av brädformen som skapar en specifik reliefartad yta.
Färgsättningen går i klarrött, gult och vitt. Färgerna
har mattats avsevärt. Taket är i pulpetform och täckt
med röd plåt. Den slutna loftgångssidan ramas in
av två trapphus medan balkongerna åt söder har en
öppnare, mer grafisk karaktär.
Bergsjöns kyrka består av en byggnadskropp i tre
våningar, delvis i suterräng i en sänka i landskapet. Till
kyrkan hör ett friliggande klocktorn. Hela anläggningen
omges i väster av ett bergs- och skogsparti, i norr och
öster av ett park- och bostadsområde samt i söder av
Rymdtorget och Bergsjöskolan. Kyrkobyggnaden är
uppförd med synlig betongstomme i de övre våningarna
och helt slät betongfasad i suterrängvåningen. Mellan
de övre våningarnas betongpelare sitter kyrkans fönster
och fasaden är klädd med brunröd jalusipanel. Kyrkans
entré ligger i en lägre glasad gång som skjuter ut från
den huvudsakliga byggnadskroppen åt väster och söder.
Glasgången täcks av ett pulpettak. Kyrkan innehåller
kyrkorum, församlingssal och verksamhetsutrymmen.
Runt kyrkan finns flera gångstråk, bland annat ett väster
om kyrkan som förbinder spårvagnshållplatsen med
det större bostadsområdet norr om kyrkan. Kvällstid
lyser kyrkans glasade entréhall upp gångstråket. Det
fristående klocktornet är även det uppfört i betong och
bär två klockor. Kyrkorummet har en nära kubisk form
och är traditionellt orienterat med korväggen i öster
men utan avgränsning mellan kor och långhus.
GENOMFÖRDA FÖRÄNDRINGAR
Utvändigt gjordes upprustning av bostadsområdet
1987. Under 2000-talet har flera mindre
upprustningar gjorts inom området, en större satsning
på torgbyggnaden samt rivning av kulturhuset.

HISTORIK
Kyrkan, skolan och den ursprungliga centrumdelen
med loftgångshus, uppfört 1970, ritades av arkitekten
Bo Cederlöf. Punkthusen, uppförda 1965-67, ritades av
arkitekten Sven Brolid. Redan i starten av planeringen
av stadsdelen var en kyrkobyggnad involverad med
placering intill skolan och torget. Kyrkobyggnaden
uppfördes som fristående men integrerad del av
centrumanläggningen och invigdes 1974.
MOTIVERING
Punkthusen och loftgångshuset har detaljer och
utformning som är unika i Göteborg. Punkthusen är
med sina karakteristiska balkongfronter i blå och vit
keramik, ett kännemärke och ett mycket viktigt inslag
i Bergsjöns stadsbild. Loftgångshuset har en skulptural
och lekfull arkitektur.
Kyrkobyggnaden är en integrerad del av
centrumanläggningen Rymdtorget och därmed en viktig
del i stadsbilden vid torget. Riksantikvarieämbetet
beslutade 1990 att ta upp Bergsjöns kyrka som
en av kulturminneslagen skyddad kyrka med
motiveringen: ”Betongen som nutida byggnads- och
fasadmaterial förknippas framförallt med
industri- och kontorsbyggnader, broar och liknande
byggnadsverk tillkomna under 1950-talet och
följande decennier. I den samtida, mycket omfattande
kyrkobyggnadsverksamheten var betongen däremot
inte lika vanlig; istället använde man gärna
traditionella och mer påkostade material. Det finns
emellertid kyrkor, där arkitekten i medvetet brott mot
denna materialestetik har valt att arbeta med betong
och utifrån dess speciella förutsättningar sökt ett
arkitektoniskt uttryck, mera i samklang med dagens
förortsmiljö”. Exteriör och kyrkorum är i de närmaste
oförändrade sedan byggnadstiden. Kyrkorummet
präglas av enkelhet och enhetlighet och har tidstypisk
inredning.