Burs kyrka

Burs är till sin helhet uppförd under medeltiden. På 1200-talet uppfördes en romansk sten¬kyrka i etapper, först byggdes koret, möjligen med absid. Efter koret byggdes långhuset vilket tillkom under 1200-talets första hälft. Kyrkbygget avslutades med tornet i väster som byggdes i mitten på 1200-talet (taxuslistan anger att kyrkan uppfördes 1240, vilket förmodligen syftar på året då hela den romanska kyrkan stod färdig för invigning).
På 1320-talet revs det romanska koret för att ge plats åt ett nytt gotiskt kor i tidens anda, uppfört av den byggnadshytta som kallas Egypticus. Möjligen återanvändes den romanska korportalen som nordportal i långhuset. Efter detta avstannade kyrkbygget för att återupptas när sakristian byggdes under den senare delen av medeltiden.
Sedan byggnadstiden har endast smärre ändringar gjorts på kyrkans exteriör, varav den viktigaste är att nya fönsteröppningar tagits upp i långhuset under 1600- och 1700-talen. Under en period på 1700- och 1800-talen var långhustaket belagt med tegel, men sedan 1840-talet har man återgått till det ursprungliga takmaterialet, bräder.
De senaste restaureringarna
Under 1900-talet har flera omfattande restaureringar utförts: 1923-25 gjordes en inre restaurering, och 1960-65 utfördes en ut- och invändigt upprustning av kyrkan.
Den senaste utvändiga restaureringen gjordes 1990-91 i två etapper. I första etappen lades faltaken på kor, långhus och sakristia om, varvid även takkonstruktionerna reparerades. I den andra etappen putsades tornets fasader om och hela kyrkan vitkalkades. Putsen på tornets södra och västra fasader reparerades ånyo 2002-03.

Väggarna och valven är invändigt i kyrkorummet och i sakristian putsade och vitkalkade. Koret täcks av högt, kupolliknande kryssvalv medan långhuset är försett med ett brutet, målningsdekorerat brädtak. Sakristian rymmer tre valv, i norr ett tunnvalv och i söder två kryssvalv, ringkammaren i tornet täcks av ett tältliknade kryssvalv, en relativt ovanlig ty i de gotländska kyrkorna.
Av kalkmålningar finns fragment på långhusets västra mur i form av S:t Göran och draken från mitten av 1400-talet, samt under denna scen en galopperande häst troligen från 1500-talet.

Golv, bjälklag, trappor
Korgolvet består nästan uteslutande av gravhällar av kalk- och sandsten från 1600- och 1700-talen. Golvet i långhus och ringkammare består av trä på betongunderlag. Golvet i sakristians nedre del består av träplank, den övre golvytan täcks av huggna kalkstensplattor.
Tornets övre delar och vindarna tar sin början i ringkammarens sydöstra hörn och löper i tornets östra och långhusets västra murverk. En spiraltrappa av sandsten leder till gallerivåningen. Till de två övre våningarna för konsoltrappor, först i tornets västra och vidare i dess östra murverk. Därefter en murtrappa och sist en liten stege byggd av falar.
Bjälklaget mellan tornets första och andra våning samt andra och tredje våning består av trä med brädgolv. Tredje våningen täcks av ett romanskt kryssvalv i vars centrum står en ålderdomlig kolonnett av trä.
Korets valv är putsat med cementbruk. Till sakristians källare leder en lös trästege.

Fast inredning
Den fasta inredningen består i koret av altaret med altarskåp som på tre sidor omsluts av det genombrutna altarskranket. Längs med södra murpartiet står en stenbänk och längs med norra står en korbänk. Predikstolen är placerad i långhusets sydöstra hörn, på ett medeltida sidoaltare. Längs med väggarna löper kyrkbänkar ned i ringkammaren. Tornkammaren uppfylls av en läktare som delar av rummet på höjden.
Sakristian har en öppen spis av sandsten i det nordvästra hörnet med inskrift från 1816.

Kyrkobyggnaden består av kor med sakristia, långhus och torn. Dessa delar bildar en s.k. klövsadelkyrka. Tornets södra och norra murverk har stora, ursparade nischer, vilken nedtill är försedda med murade sittbänkar av kalksten. Under halva sakristian finns ett utrymme som numera rymmer pannrummet.

Ytterväggar
Väggarna är uppmurade av kalksten, i arkitekturdetaljer förekommer förutom huggen kalksten såväl sandsten som tegel.

Tornhuv och yttertak
Tornhuven är åttakantig, klädd med snedkantade bräder (s.k. tornpanel). Panelen är tjärad utvändigt. Höjden till flöjeln är ca 42 m. spiran kröns av en vindflöjel. Stommen är tillverkad av bilade virken.
Kyrkklockan hänger i tornets klockvåning. Vattendäcket i klockvåningen är täckt av två lag falar, lagda med fall mot en ränna, vattnet lämnar däcket via en utkastare åt norr, över norra galleritaket. Ingen lucka över uppgångshålet.
Yttertaken över de båda gallerierna, långhus, kor och sakristia är täckta med falar. Falarna på långhusets och korets tak ligger på täta undertak, galleritaken utan tätt undertak. Sakristians takkonstruktion, ett sadeltak, är ej studerad. Galleritakens sidor mot långhuset kantas av plåt. Långhus och kor är försedda med hängrännor och stuprör, sakristian har hängrännor. Hängrännorna (svarta) och stuprören (vita) av lackerad stålplåt. Stuprören med fria utlopp. Långhusets norra takfall har en glasad plåtlucka.
Takstolarna över långhuset och kor är av typen svensk takstol, de består mestadels av bilade virken med lagningar av sågat virke. Ett par takstolar är förstärkta med plattjärn. Långhusets takstol är försedd med snedsträvor, vilka har sin nedersta punkt vid stödbenets innersida. Även korets takstolar är försedda med snedsträvor.

Fasader
Fasaderna är putsade med kalkbruk och vitkalkade. Frilagda hörnkedjor av huggen kalksten, omfattningar av sandsten, kalksten och tegel. Koret har hög sockel med rundstav över skråkant. Långhus och torn har skråkantad sockel, sakristian saknar sockel.

Fönster
Kyrkan har tre fönsteröppningar åt söder (en i koret, två i långhuset) och två åt norr, dessa är spetsbågiga och försedda med masverk, mittpost och sluttande solbänk av kalksten, korets fönster har även en omfattning av kalksten. De tre kopplade fönstren mot öster är spetsbågiga och har en huggen kalkstensomfattning och profilerad solbänk. Tornet har i väster ovan portalen en rundbågig fönsteröppning med kalkstensomfattning, översta stenen med huggen dekor i form av växtslingor i försänkt relief. Sakristian har en öppning åt norr, en rektangulär träbåge med järngaller placerad inom en rundbågig omfattning. Korets och tornets blyinfattade glas insatta direkt i stenkarmarna, långhuset med träbågar och droppbleck.
Tornets murverk är på norra och södra fasaderna uppbrutet av rundbågiga galleriöppningar försedda med kolonnetter, kapitäl och bågar av kalksten. Omfattningarna nedtill av kalksten och upptill av tegel.
Tornets ljudgluggar, två kopplade i varje vädersträck, med sandstensomfattning och vardera en kolonnett i kalksten med tillhörande kapitäl. Solbänkar av kalksten. Gluggarna är försedda med fågelnät på träramar. De fyra röstegluggarna med samma utförande som ljudgluggarna.
Västra murverket bryts dessutom upp av fyra gluggar, av vilka de två yttre är till gallerierna rundbågiga med kalkstensomfattning. De båda övriga ljusgluggarna är en fyrpassformad med kalkstensomfattning och en enkelt utformad utan särskild omfattning. I korets gavelröste en ljusglugg med kalkstensomfattning. På sakristian en enkel rösteglugg.

Portaler
Portalerna (4 st.) är huggna av kalksten. Torn- och långhusportalerna är rundbågiga, har ett språng i vilken kolonnetter står. Den södra av de senare är kyrkans huvudingång. De båda långhusportalerna är försedda med veckkapitäl och nästan identiska, dock är den norras arkivolt profilerad. Tornportalens kapitäl med växtornamentik, krönsten med samma ornamentik. Korportalen är spetsbågig, har tre språng med kolonnetter, vilka i arkivolten motsvaras av rundstavar. Kapitälband med figurmotiv (de visa och fåvitska jungfrurna). Tympanon och poster täcks av mantel, den förra med huggna figurer (Kristus flankerad av Maria och Johannes). Vimperg med stenskulptur (Kristus). Vimpergen täcks av hålkälade kalkstenshällar.
Portbladen är utvändigt klädda med stående, tjärade bräder, invändigt med liggande panel, brunmålad. Norra långhusportalens portblads beslag är medeltida, vilket troligen även gäller korportalen.
Dörren till pannrummet är rundbågig med kalkstensomfattning. Dörrbladet har snedställd panel och ett fönster.

Fast inredning
Den fasta inredningen består i koret av altaret med altarskåp som på tre sidor omsluts av det genombrutna altarskranket. Längs med södra murpartiet står en stenbänk och längs med norra står en korbänk. Predikstolen är placerad i långhusets sydöstra hörn, på ett medeltida sidoaltare. Längs med väggarna löper kyrkbänkar ned i ringkammaren. Tornkammaren uppfylls av en läktare som delar av rummet på höjden.

Sakristian har en öppen spis av sandsten i det nordvästra hörnet med inskrift från 1816.