vallby kyrka

Ingång sker idag genom tornet. I tornets bottenvåning finns ett vapenhus med tegelgolv och en trappa upp till tornet. Långhuset har golv av tegel. Framme i koret ligger två äldre gravstenar infällda i tegelgolvet. I bänkkvarteren ligger ett traditionellt, obehandlat brädgolv. Kyrkorummet har putsade väggar och valv. Det är fyra travéer långt. Valven är senmedeltida kryssribbvalv. Endast de två östra valven har bevarat medeltida kalkmålningar. De togs fram vid en renovering 1958 efter att ha varit överkalkade sedan 1742.

Altaret är en enkel trämöbel i omålat trä som döljs av textilier. På altarbordet står ett litet krucifix. Ovan altaret hänger en altartavla med förgylld och snidad träram. Tavlan som visar nattvardens instiftande är målad av hovmålaren Schröder år 1740. På 1750-talet tillkom två altarprydnader som flankerade altartavlan. De flyttades 1958 och den ena placerades i sakristian och den andra i tornkammaren. Altarringen har svarvade balustrar och är målad i blått. Kyrkan har en sluten bänkinredning i tre kvarter som är tillkommen på 1730-40-talen. Det finns även bänkar i koret. Bänkinredningen är målad i blått med marmorerade fyllningar i gavlar och dörrar och skärmar. Predikstolen är placerad på norra sidan och har en separat ingång från sakristian. Predikstolen tillverkades redan 1654 men flyttades till nuvarande plats 1749. Den är rikt utsmyckad med förgyllda skulpturer och snidade dekorationer. Läktaren i väster bärs upp av pelare med kvadratiskt snitt. Läktarräcket har ett framskjutande, öppet mittparti med svarvade balustrar marmorerade i rött. Resten av läktarräcket är målat i blått med marmorerade fyllningar. Ett nytt orgelverk införskaffades 1931. Den gamla orgelfasaden från 1765 bibehölls dock. Vallby kyrka har endast ett par medeltida inventarier bevarade. Dopfunten är ursprungligen en romansk funt med repstavsvulst och uttömningshål från omkring år 1200. Endast cuppan är bevarad i skadat skick. Foten är senare tillkommen, troligen på 1600-talet. På norra korväggen hänger ett välbevarat krucifix från 1400-talet med en mycket naturalistiskt framställd lidande Kristus i närmast naturlig storlek.

Kalkmålningarna är fragmentariskt bevarade. De överkalkades 1742 och togs fram igen 1958. Målningarna har daterats till omkring 1520. Bland framställningarna finns bl.a. Marie kröning och livsträdet. Kyrkan har två äldre malmkronor och två kristallkronor som hänger ovanför mittgången. I tornkammaren förvaras äldre inventarier, bl.a. tre medeltida figurer som är vitmålade. De stod tidigare utomhus uppe i fönsternischerna på lanterninen ovanpå sakristians tak. Vidare finns här den ena av de bägge altarprydnaderna från 1750-talet samt de bänkar som togs bort 1981.

Sakristian är välvd med ett tunnvalv och har ett kalkstensgolv. I väggarna finns nischer försedda med bräddörrar av barocktyp med fiskbensmönstrad, profilerad panel. En ålderdomlig karmstol av renässansmodell står i sakristian. Mot rummets södra del står ett murat altarliknande fundament på vilket den en av altarprydnaderna från 1750-talet står med en tavla föreställande Kristi dop samt en förgylld putti.

Vapenhuset i söder har en medeltida bräddörr bevarad och i öppningen mot långhuset finns en medeltida plåtdörr. Vapenhuset har tegelgolv och ett putsat kryssribbvalv samt putsade, vitkalkade väggar. På västra väggen hänger ett begravningsvapen från 1700-talet.

Vallby kyrka uppfördes ursprungligen som en romansk kyrka i gråsten omkring år 1200 med rektangulärt långhus och ett smalare kor. Långhuset förlängdes mot öster under folkungatiden 1250-1350 och kyrkan fick då formen av en gotisk salkyrka. Skillnaden mellan de äldre och yngre murarna är tydlig, eftersom de romanska murarna är tjockare. Vid mitten av 1400-talet försågs kyrkan med fyra tegelvalv som dekorerades med kalkmålningar. Samtidigt byggdes ett vapenhus i söder. I väster är kyrkan försedd med ett torn, vars datering är osäker men som troligen byggts senast på 1400-talet. Tornet hade tidigare en 1600-talsspira men den ersattes i mitten av 1800-talet med den klassicistiska lanternin som nu kröner tornet. Sakristian i norr byggdes först på 1700-talet och ersatte troligen en medeltida sakristia. Sakristian som är ovanligt stor i förhållande till kyrkan är försedd med en plåtklädd huv med svängd profil som kröns av en mindre, panelad lanternin. Kyrkan är putsad med spritputs och avfärgad i gult. Sakristian har en avvikande putsyta och är avfärgad i rött. Smygar och omfattningar är slätputsade och vitkalkade. Ovanpå den gamla putsen har lagts en grov ytputs som är maskinellt påförd och egentligen inte lämplig på kulturhistoriska byggnader.

Kyrkan har ett högt, brant sadeltak täckt med falsad skivplåt med traditionell utformning. Även sakristia och vapenhus är täckta med samma typ av plåttak. Fönsterbänkarna är avtäckta med ålderdomliga plåtbleck. Fönstren har rundbågiga, spröjsade träbågar målade i gulbrunt. Klockvåningen i tornet är försedd med höga, plåtklädda luckor. Kyrkan har två ingångar: en i vapenhuset, som är försedd med en ålderdomlig bräddörr, och en i tornet som har en klassicerande inramning krönt av ett halvcirkelformat fönster.