HURVA KYRKA

Kyrkomiljön
I odlad slättbygd cirka en mil sydost om Eslöv ligger Hurva. Några hundra meter norr om samhället flyter Bråån som i förhistorisk tid var en avgörande faktor för att människor tidigt bosatte sig i området. Kyrkbyn har medeltida ursprung och 1393 benämns den som Huirwe. Namnet lär ha betydelsen inhägnad eller liten åker.
Byn var ursprungligen en så kallad rund- eller klungby, med gårdarna ordnade kring den centralt belägna kyrkan. Vid 1800-talets början bestod byn av 18 gårdar som i och med skiftena 1837 och 1849 kom att flyttas ut i det omgivande landskapet. En handfull gårdar, däribland gästgivaregården, blev kvar i byn, liksom ett antal husmanshus och offentliga byggnader som folkskola, fattighus och kyrka. Söndagen den 11 juli 1869, just när kyrkklockorna ringde till gudstjänst, bröt en stor brand ut som ödelade fem gårdar och elva hus. Kyrkan och folkskolebyggnaden var de enda två betydande byggnaderna som kunde räddas. När byn återuppbyggdes kom bebyggelsen att koncentreras kring den tågstation som anlagts en knapp kilometer söder om kyrkan i samband med att järnvägslinjen EslövYstad dragits fram tre år tidigare. Här växte sedermera ett tidstypiskt stationssamhälle upp och kyrkan fick på så vis sin idag perifera placering i byns norra utkant. Stationen lades ner 1981 och 1983 drogs E22 söder om byn vilket avlastade trafiken från den gamla Riksväg 15 som passerar genom samhället strax söder om kyrkan.

Kyrkans och kyrkogårdens närmaste omgivning består idag av äldre ombyggda bondgårdar, äldre husmanshus samt bostadshus tillkomna under 1900-talets andra hälft. Direkt väster om kyrkogården går den gamla bygatan och direkt i söder finns en grusad parkering med vaktmästeri för kyrkogårdsförvaltningen. I söder ansluter stationssamhället med sin villabebyggelse och i norr, väster och öster breder ett öppet odlingslandskap med inslag av små träddungar och ensamliggande gårdar ut sig.

Kyrkan och kyrkogården ligger inom registrerat fornlämningsområde Hurva 8:1 som avser kyrkbyns utsträckning enligt 1806 och 1836 års kartor och skyddas enligt 2 kap. kulturmiljölagen.

Kyrkogård
De äldsta delarna av Hurvas kyrkogård ligger precis som för de flesta medeltida kyrkor i dess absoluta närhet. På den geometriska avmätningskartan från 1700 är kyrkogården kvadratisk med kyrkan centralt placerad. Troligen överensstämmer denna utsträckning med hur förhållandena sett ut sedan medeltid.
Den första kända utvidgningarna sker 1858 och 1871 åt norr och öster. Under denna tid, 1800-talets andra hälft, blir det brukligt att ordna kyrkogårdarna med gångar, gravkvarter och mer planerad vegetation, vilket sannolikt sker i Hurva i samband med dessa utvidgningar.

1922 utvidgas kyrkogården åt söder vilket fördubblar dess yta. Den befintliga kyrkogården och utvidgningen ordnas enligt tidens ideal kring en mittaxel i nordsydlig riktning med symmetriska väl tilltagna kringliggande kvarter. Den södra delen av kyrkogården börjar brukas från väster, där ett flertal monumentala familjegravar för främst traktens lantbrukarfamiljer anläggs. Kvarteren öster om mittaxeln tas i anspråk under slutet av 1930-talet, då gravvårdsidealet har övergått till lägre mer anspråkslösa gravstenar.

På 1950-talet uppförs ett bårhus i kyrkogårdens sydvästra hörn (se vidare Byggnader på kyrkogården) och på 1970-talet rivs ett förrådshus som även inhyst utedass på kyrkogårdens norra del. 1988 anläggs en minneslund i det sydöstra hörnet och strax där intill tillkommer en askgravplats 2007.

Kyrkogården omges idag av en trädkrans av lindar och en hagtornshäck. I väster och norr längs den gamla bygatan finns stödmurar av kallmurad fältsten. Tre ingångar finns längs den västra sidan. Den norra, som utgör huvudentré, har svartmålad smidesgrind och breda spritputsade och vitkalkade grindstolpar avtäckta med rött vingtegel. Entrén i mitten är en gånggrind i svartmålat smide med stenstolpar, medan den södra är en bredare körgrind, även den i svartmålat smide. Kyrkogården är uppbyggd kring en nordsydlig mittaxel med grusade tvär- och sidogångar som delar in gravplatserna i 15 kvarter. Gräsade ytor finns främst norr om kyrkan, med enstaka stående äldre vårdar och ett lapidarium av tillvaratagna gravstenar, samt i det sydöstra hörnet med minneslund och askgravplats. I övrigt är gravplatserna grusade och omges av hög liguster, lågt klippt buxbom eller stenramar. En gravplats har järnstaket.

Närmast kyrkan i norr, öster och söder är gravstenarna äldre, från mitten av 1800-talet till tidigt 1900-tal. Flertalet är högresta och påkostade i eklektisk eller nationalromantisk stil, de allra äldsta är något enklare med klassicistiska detaljer. I sydväst dominerar de monumentala familjegravarna från främst 1920-talet medan de sydöstra gravkvarteren präglas av lägre hållna stenar med horisontal betoning.

Vegetationen är relativt rik, med formklippta tujor, sockertoppsgranar och buskar som benved, dvärgcypress och hortensia. Söder om koret finns ett sorgeträd i form av en äldre ask. I de kvarter som tillkommit från 1930-talet och framåt är utsmyckning med perenner och mindre buskar som kärleksört, rosenspirea, rododendron och vinterbär vanligt förekommande. Minneslunden inramas av en låg idegranshäck. Här står två hängsälgar med underplantering av bland annat daggkåpa, kärleksört, julros och påsklilja. Askgravplatsen omges av en buxbomshäck och är smyckad med bland annat lagerhäggsbuskar, rosor, alunrot och dvärgsyren.

Byggnader på kyrkogården
I kyrkogårdens sydvästra hörn står ett mindre bårhus ritat 1954 av arkitekt Bror Thornberg, och uppfört året därpå. Utformningen är egensinnig, med mycket låga vitputsade väggar och neddragna takfall som täcks av rött enkupigt vingtegel. I väster, mot byvägen, finns två brädade portar med överljus.
På den i söder angränsande tomten finns ett vaktmästeri med förråd och WC i form av en långsmal länga med tegelavtäckt sadeltak. Byggnadens östra del är murad i rött tegel medan den västra är klädd med brunmålad locklistpanel.

Källor och litteratur
Hurva kyrka, Underhållsplan (2004-12-20), Ponnert Arkitekter AB, Lund.
Hurva kyrkogård, Vård- och underhållsplan (2016), Barup & Edström arkitektkontor AB, Malmö/Simrishamn.
Karlson, W. Johan Ullberg: en skånsk träskulptör under 1700-talet: http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1929_348, hämtad 2018-02-23.
Rohr, I. Kyrkklockor inom Frosta kontrakt: http://www.bygdeband.se/wp-content/uploads/uploaded/459/401507_kyrkklockor_inom_frosta_kontrakt_av_gustav_rohr.pdf, hämtad 2018-03-21.
Åmark, M. Om Sveriges äldsta kyrkklockor: http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/handle/raa/607/1912_071.pdf?sequence=1, hämtad 2018-03-21.
Diverse arkivmaterial, antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Stockholm.
Länsstyrelsen Skåne. Kulturmiljöprogram. Särskilt värdefulla kulturmiljöer i Skåne: http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoprogram/sarskilt-vardefulla-kulturmiljoer-i-skane/horby/Pages/Aspinge.aspx, hämtad 2018-02-23.
Riksantikvarieämbetet. Fornsök: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html, hämtad 2018-03-26.
Riksantikvarieämbetet. Kulturmiljöbild: http://kmb.raa.se/cocoon/bild/kont-44122f4d7118463c81646e106e473b713f5d4d3c, hämtad 2018-02-26.
Platsbesök 2017-10-10.