| Accessionstext <itemDescription> |
-
Sommaren 2000 utförde Riksantikvarieämbetet UV Väst under ledning av Betty-Ann Munkenberg en arkeologisk undersökning av fornlämning RAÄ 136 och 137, Rumpetorp 1:41, Ale Skövde sn, Lilla Edets kommun, Västra Götalands län, Västergötland, med anledning av en planerad utbyggnad av Nordlänken; järnvägsspår mellan Trollhättan och Alvhem. RAÄ 136 utgörs av en skålgropssten och RAÄ 137 är ett område med...
Visa hela
Sommaren 2000 utförde Riksantikvarieämbetet UV Väst under ledning av Betty-Ann Munkenberg en arkeologisk undersökning av fornlämning RAÄ 136 och 137, Rumpetorp 1:41, Ale Skövde sn, Lilla Edets kommun, Västra Götalands län, Västergötland, med anledning av en planerad utbyggnad av Nordlänken; järnvägsspår mellan Trollhättan och Alvhem. RAÄ 136 utgörs av en skålgropssten och RAÄ 137 är ett område med lösfynd (en pilspets med urnupen bas, en flintdolk och två skafthålsyxor). Lokalen ligger på 53-57 m ö h.<br><br>Lösfynden och skålgropsstenen var orsaken till att undersökningen genomfördes, och vid förundersökningen daterades en härd till bronsålderns period IV. Anläggningarna som påträffades vid undersökningen är främst stolphål och käpphål, med det finns också gropar, härdar, kokgropar m.m. Ingen huskonstruktion kan konstateras trots de många stolphålen. Huskonstruktioner kan inte uteslutas, men det kan också röra sig om andra konstruktioner, kanske tillfälliga. C14-dateringarna uppvisar mycket stor spridning:<br><br>1. 1900-1450 BC, senneolitikum och äldre bronsålder.<br>2. 600-200 BC, bronsålderns period VI och förromersk järnålder.<br>3. 400-650 AD, skiftet mellan äldre och yngre järnålder.<br>4. 1250-1400 AD, medeltid.<br> 5. 1400-1700 AD, nyare tid.<br><br>Fyndmaterialet stämmer mestadels överens med den äldsta C14-dateringen. Stenföremålen dominerar, främst flinta och bergart men även enstaka kvartsföremål. Keramik förekommer, dock sparsamt. Vissa skärvor ser ut att vara bronsålder, även om typ och ytbehandling inte kan avgöras, medan andra skärvor mer ser allmänt förhistoriska ut. Enstaka fynd av bränd lera och lerklining finns. Det är dock inte de mängder som annars är vanligt förekommande i boplatsmaterial från bronsålder. Sammanfattningsvis kan sägas att lokalen uppvisar en betoning på äldre bronsålder och kanske senneolitikum, att detta inte nödvändigtvis har varit en fast och regelrätt boplats, och att lokalen är ganska fyndfattig.
Stäng
|
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
