Alfta kyrka

Kyrkorummet har ett tak av kryssvalv och väggarna är indelade i arkadbågar mellan pelare dekorerade med enkla kapitäl. Både valv och väggar är slätputsade och avfärgade vita, endast med dekorativa förgyllda änglahuvuden på palmblad och strålar i valvet ovan koret. Golvet är ett enkelt brädgolv i hela kyrkorummet, upphöjt tre steg i koret. I väster bärs den breda orgelläktaren upp av tolv pelare och nås via trappor på båda sidor av mittgången. På läktaren finns bänkarna kvar på norra delen medan södra beretts plats för kören. Läktarskranket är indelat i ramar och fält av pilastrar och listverk, målade som pelarna i grått och gult med lister i rött, grönt och guld. Under läktaren byggdes 1980 ett utrymme för kapprum och toalett i norr samt ett förberedelserum i söder. Väggarna till dessa nya utrymmen är klädda med slätpanel och vitlaserade. Bänkarna är indelade i tre kvarter med gångar runt om, i mitten, samt i vinkel från södra entrén. Ingången till sakristian, med sin plåtklädda port, finns mitt emellan predikstolen och den lådformade grå kororgeln vid norra väggen. Koret domineras av den stora altaruppsatsen, flankerad av figurativt målade fönster med Guds lamm och duvan från renoveringen 1898. Övriga fönster i kyrkorummet är likaså bemålade, dock nonfigurativa. Mot entrén i söder leder dubbeldörrar av trä medan de är glasade mot vapenhuset. Färgsättningen på dörrar och listverk går i grått med inslag av brutet vitt och gult.

Nuvarande bänkinredning tillkom vid renoveringen 1956 för att ersätta 1898 års bänkar och återknyta till det ursprungliga utseendet. De slutna bänkkvarteren avviker från det i övrigt återhållsamma kyrkorummet med sin frodiga färgsättning i brunrött, grönt, blått och gult. Dörrarna och gavlarna är smyckade med dekorativa fält och mot koret är de främre två kvarteren avslutade med rundade hörn.

Predikstolen är lokalt tillverkad och av hög kvalitet i nyantik stil daterat C XIII 1815. Den runda korgen vilar på en kolonn och pryds av en örn bärande lagens tavlor som huvudmotiv. Ljudtaket, med blå undersida och duvan som centralt motiv, är krönt av ett förgyllt kors och klot. Vid trappans fot står två pelare avslutade uppåt av ett segmentformat tympanon med Karl XIIIs namnskiffer, krönt av en förgylld flammande bägare. Hela predikstolen, med dekorationer i guld mot grå botten, är utsmyckad med bland annat tandsnittsfriser, löpande hund, äggstavar och lagerkransar.

Orgelfasaden tillkom vid 1898 års renovering och är utformad som en triumfbåge. Tre arkader och två medaljonger, genom vilka man ser det bakomliggande pipverket, bildar huvudmotiv.
Ovan dessa vilar ett entablement med en tempelgavel, smyckad med en kartusch, voluter, bladornament, krysställda horn och uppåt avslutad med ett förgyllt kors. Färgsättningen går i gult och guld på dekorationer mot en grå botten.

Altaruppsatsen bygger på en målning av S A Blombergsson föreställande Kristi uppståndelse från 1840. Omfattningen fick dock sin utformning vid renoveringen 1898 då även altarringen i form av en balustrad tillkom. Den mäktiga omfattningen utgörs av två pilastrar bärande en rundbåge med rundlar och bladornament. Pilastrarnas kapitäl är marmorerade i vitt medan övriga delar, liksom altarbord och altarring, är marmorerade i gult, grönt och brunt. Ett fåtal detaljer samt tavlans ram är förgyllda.

Sakristian utgörs av ett kryssvälvt rum med ingång till kyrkan samt utgång till kyrkogården via ett förrum i öster. Väggarna och valvet är slätputsade och avfärgade vita, och golvet är liksom i kyrkan ett enkelt brädgolv. De två fönstren är gråmålade liksom övriga listverk samt gallerförsedda. De kraftiga dörrarna har plåtklädd utsida och dekorativ insida, målade i grått, gult, rött och grönt. Möbleringen är enkel med bland annat ett litet altare.

Vapenhuset delas av mot långhuset med en tunn vägg och en djup nisch i form av ett tryckt valv. Taket av trä är vitmenat och sluter an mot de vita putsade väggarna med en enkel list. Golvet av tegel är lagt i fiskbensmönster. Ovan de dubbla dörrarna mot långhuset hänger ett förgyllt språkband i trä med orden Jag är uppståndelsen och livfet. Dörrarna mot långhuset liksom mot västra entrén är gråmålade som listverket. I rummet finns en bänk kvar från 1898 års renovering.

Alfta kyrka är en salkyrka med rakt avslutat kor i öster, ett kvadratiskt torn i väster och sakristia i norr med ingång från koret. Via vapenhuset i tornet leder huvudentrén in i långhuset som även har en entré mitt på södra väggen. Långhuset är täckt med ett mansardtak och tornet avslutas uppåt med en lanternin, krönt av en vindflöjel med årtalet 1799 på ett förgyllt klot. Taken på tornet och lanterninen är liksom på långhuset kopparklädda. Fasaderna är slätputsade och avfärgade vita, avslutade uppåt med en fris vid takfoten. Pilastrar upprepas mellan fönsteraxlarna och vid hörnen, och tornet har strävpelare till omkring dess halva höjd. Sockeln är slätputsad i en väl utförd granitimitation.
Kyrkans entréer i väster och söder har en vitputsad omfattning i form av en korskrönt tempelgavel med en inskriven arkad. Portarna, som nås via granittrappor, är dubbla och kopparklädda. Samtliga fönster är gröna, på långhuset och koret är de rundbågiga med en enkel slät omfattning, på sakristian stickbågiga och på tornet spetsbågigt liksom ljudgluggarna. Ovan ljudgluggarna är tornets tandsnittsprydda takfot genombruten av en segmentbåge med en urtavla. Västra entrén har i sen tid kompletterats med en ramp.