Ljusdals kyrka

Då den brandskadade kyrkan redan tidigare ansetts för liten, uppfördes nu den nuvarande kyrkobyggnaden under ledning av byggmästare Anders Romberg från Leksand. Den tidigare kyrkobyggnadens södra och västra långhusvägg utnyttjades i den nya byggnaden som utökades mot norr och öster till en salskyrka med tre stjärnvalv, samt försågs med en sakristia mot norr.

Kyrkans exteriör är i stort sett oförändrad sedan 1700-talets mitt, med vitputsat murverk, ingång i västgaveln, rundbågiga höga fönsteröppningar, samt ett brant spånklätt svartmålat valmat sadeltak.

Kyrkan inreddes med mittgång och slutna bänkkvarter, samt en orgelläktare i väster vilken senare kompletterades med två sidoläktare. Vid 1800-talets början byggdes dessa sidoläktare samman till den nuvarande stora läktaren. Väggarna var vitkalkade utan målningar.

Kyrkorummet fick i stort sett stå orört fram till 1913-14 då en omfattande restaurering av såväl interiör som exteriör genomfördes under ledning av arkitekt Fredrik Falkenberg. Vid restaureringen sänktes bland annat golvet i långhuset till nuvarande nivå, sidoingångar togs upp i murverket mitt på byggnadens nord- respektive sydsida, men läktaren behölls orörd. Den nuvarande bänkinredningen tillkom vid denna ombyggnad. I nära samarbete med arkitekten utförde målaren Yngve Lundström den nya vägg- och takdekoren i form av målningar i jugendstil, men med medeltida inspiration. Vid restaureringen tillkom även glasmålningarna i korets fönster.
Vid en restaurering 1964-65 byggdes bland annat toaletter och brudkammare i kyrkans västra del under läktaren. Samtidigt genomfördes omfattande förstärkningsarbeten av kyrkans valv. År 1990 renoverades kyrkans fasader och två år senare genomgick även interiören en omfattande restaurering varvid brudkammaren inreddes till personalrum och en ny trappa till läktaren byggdes där en toalett tidigare funnits. Den bakersta bänkraden i långhuset togs samtidigt bort.
I Ljusdals kyrka finns ett flertal större inventarier som är betydelsefulla för upplevelsen av kyrkorummet, exempelvis predikstolen, altaruppsatsen, altarringen och orgelfasaden, samtliga tillverkade och utsmyckade under
1700-talets senare del. Främst bland kyrkans inventarier måste dock altarskåpet räknas, ett senmedeltida arbete tillverkat i Antwerpen. Sammantaget har den välavvägda helhetsverkan som skapades genom arkitekt Falkenbergs renovering kunnat bevaras genom att senare restaureringar skett med utgångspunkt från att förändra så lite som möjligt i kyrkorummet.