brösarps kyrka

Kyrkomiljö
Brösarps kyrkby ligger i ett dramatiskt och böljande backlandskap till vilket Verkeån är en livsnerv. Närområdet präglas starkt av de hårt betade backmarkerna. En rik förekomst av fornlämningar i form av bland annat boplatser, gravhögar och fossil åkermark visar att socknen varit bebodd och brukad sedan brons- och järnålder. Ett av de äldsta skriftliga beläggen för ortnamnet Brösarp är från 1274 då namnet skrevs Brysethorp. Namnet är sannolikt en kombination av namnet Brusi och torp, alltså Bruses nybygge. Efter reformationen blev Brösarp annexförsamling till Ravlunda församling.

Byns framväxt i vägkorset mellan Kristianstad, Simrishamn och Tomelilla gjorde den tidigt till en knutpunkt som under 1600-talet försågs med både gästgiveri och skjutsstation. Vid mitten av 1800-talet fick Brösarp läkar- och poststation, skola, bibliotek och bank. Det lilla sockencentrat utvecklades till en centralort. När järnvägen anlades hamnade stationen och tillhörande ny bebyggelse ca 1.5 km norr om kyrkbyn vilket gjort att kyrkbyns lantliga karaktär med ålderdomligt gatunät bevarats. Den äldre bebyggelsen ligger tätt längs med landsvägen mot Simrishamn med kyrkan i den västra delen av den gamla bytomten. Strax norr om kyrkan ligger den f.d. sockenstugan, skolan och lärarbostaden. Än idag har Brösarp karaktär av centralort i området.

Kyrkan och kyrkotomten ligger inom registrerad fornlämning Brösarp125:1. Fornlämningen avser Brösarps gamla bytomt enligt enskifteskartan från 1820 och skyddas enligt Kulturmiljölagen 2 kap. I länsstyrelsens kulturmiljöprogram för Skåne län är ingår Brösarp i Särskilt värdefull kulturmiljö (Andrarum-Kivik), samt Kulturmiljöstråk (Väg 9).

Kyrkogård
Kyrkogården kring kyrkan avgränsas av stödmurar i samtliga väderstreck, undantaget en mindre sträcka längs den sydvästra gränsen. Entrépartier finns i söder och norr. Det södra har två murade, vitkalkade stolpar krönta med tälttak av falsad plåt och klot av metall. Mellan dessa en handsmidd, svartmålad grind. Den norra entrén har stolpar murade av kalkstensskivor vilka flankerar en grind i samma utförande som ovan. På Skånska rekognoseringskartan, upprättad mellan 1812 och 1820 syns en tydlig trädkrans kring kyrkogården. 1988 togs samtliga träd ner på grund av almsjukan.
Under 1900-talets första årtionde anlades en ny begravningsplats ett par hundra meter norr om kyrkan.

Byggnader på kyrkogården
Det finns inga övriga byggnader inom kyrkogården. Utanför kyrkogården, på dess södra sida finns ett bårhus, inbyggt i en jordvall. Bårhuset byggdes på 1950-talet efter ritningar av länsarkitekt Allan Nilsson.

Källor
Underhållsplan för Brösarps kyrka, Ponnert arkitekter AB, 2006.
Skånes konsthistoria för medeltiden, C. G. Brunius, Lund 1850.
A Catalogue of wallpaintings in the churches of Medieval Denmark 1100-1600, Knud Banning (red) 1976.
Kulturmiljöprogram för Tomelilla kommun, Ortsrapport Brösarp.
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008.
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015.

Internet
Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök: Webplats: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html
Lantmäteriets söktjänst Historiska kartor. Webplats: https://historiskakartor.lantmateriet.se/historiskakartor/search.html