STALL

Häststallet är troligen en del av den medeltida kungsgården från 1200-talet och är sannolikt
anlagt som häststall. Byggnaden utgörs idag av envåningsbyggnad i gråsten med fogar i
kalkbruk samt inslag av tegel och sandsten. Ursprungligen utgjorde byggnaden sannolikt en
tvåvåningslänga med halmtak.
Det är svårt att tolka och datera häststallets olika delar. Byggnaden har liksom magasinet
genomgått många förändringar under årens lopp. Spår efter fönsteröppningar och murskarvar
visar att byggnaden har uppförts i flera etapper. Flera medeltida fönster och portar, eller spår
efter gotiska element, återfinns på fasaderna. Betydande delar av den norra fasaden tillhör
tiden före branden 1388 och kan vara från 1200-talet.
En bild av häststallet, från mitten av 1700-talet, visar en tvåvåningsbyggnad med
trappstegsgavlar, sannolikt en rest från byggnadens gotiska period. Ett syneprotokoll från
andra halvan av 1800-talet beskriver att byggnaden då hade halmtak och nyttjades som fähus
och drängkammare. På nordfasaden fanns även ett litet hemlighus. Byggnadens tak lades om
under mitten av 1900-talet. Vid den tiden fanns en vällingklocka på takets östra spets.
Delar av den äldre stallinredningen finns bevarad. Stallet har fortfarande ett välbevarat
kullerstensgolv.
Häststallets fasader är utförda i gråsten med fogar i kalkbruk, flera hörn helt eller delvis i
sandsten. Inslag finns av medeltida tegel i storformat. Östra delen av längan, som troligen är
en senare påbyggnad, har starka inslag av tegel. Övre delen av gavelröstena är klädda med
lockpanel, målad i falu rödfärg.
Fönster- och dörrar i rödmålat trä har omfattningar i tegel. De flesta fönster är enluftsfönster
med varierande hängning, i norra fasaden finns även två sidohängda tvåluftsfönster. Alla
fönster är indelade med spröjs i sex rutor. Norra långsidans fasad har fyra fönster med spår
efter två gotiska spetsbågiga fönster. I väst återfinns två fönster, varav det ena är insatt i en
medeltida spetsbåge med övre bågfältet igenmurat med stortegel och kalkbruk.
Östra gavelfasaden saknar öppningar, men har spår efter en öppning med
naturstensomfattning som kan ha utgjort en romansk portöppning. Västra gavelfasadens
mittparti har en tegelomfattad äldre stickbågig portöppning med dörrar av stående brädor och
bågformig avslutning uppåt.
På södra långsidans fasads västra del finns en i senare tid upptagen portöppning. Den yttre
porten utgörs av dubbeldörrar, varav den ena är delad. Alla portar är utförda av rödmålade
stående brädor. Ovanför finns en mindre portöppning till höskullen, en så kallad homeja.
Sadeltaket är täckt med röda enkupiga tegelpannor av fabrikat Veberöd. Under tegeltaket
finns spån- och papptak bevarat.
Stommen är murad i tuktad gråsten. Hörnkedjor är uppbyggda av medeltida kvaderstenar och
enstaka kvadrar ingår i murverket. Grunden utgörs av en gråstensmur.