Bostadshus

KVARTERET ÖSTERMUR - Kvarteret Östermur utgör ett långsträckt område på den norra Klinten och sträcker sig längs ringmuren från Dalmanstornet i norr till Österport i söder. Mot väster angränsar kvarteret till Norra Murgatan, Klinttorget och Östra Tullgränd. Söder om Klinttorget breddas kvarteret och sträcker sig längre västerut från ringmuren för att sedan åter smalna av. Kvarteret är beläget på den östligaste delen av norra Klinten, som i äldre handlingar kallades Österklint. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 161-182.
Den sydligaste delen av Östermur började bebyggas vid slutet av 1600-talet, men i övrigt var området vid den här tiden obebyggt. Den första bebyggelsen utgjordes av en bödelstuga och enkel trähusbebyggelse. Under 1700-talet användes större delen av kvarteret för odling och ingick i den så kallade Biskopsåkern. Åkermarken avstyckades och infästes år 1782 och en småskalig trähusbebyggelse började breda ut sig i området mellan kålgårdar och åkrar. De flesta av husen placerades med långsidan i linje med gatan i väster. I denna del av staden bodde vid den här tiden fattigmansbefolkningen. Längst söderut i kvarteret, på nuvarande Östermur 25, uppfördes 1774 stadens östra tullhus som sedan revs 1909. Under 1800-talet byggdes flera hus av något större skala i kvarteret, främst var dessa lokaliserade söder om Klinttorget där tomterna är rymligare. Intill Klinttorget, på nuvarande Östermur 26, fanns under 1800-talets andra hälft en pump som försörjde den här delen av området med vatten. Pumpen ersattes under tidigt 1900-tal av den nuvarande brandstationsbyggnaden. I kvarteret har även bland annat förekommit slakteri, mjölkbutik och cykelverkstad.
I stort sett har kvarteret bevarat tomtindelningen från infästet 1782, med undantag av några mindre förändringar för tomterna söder om Klinttorget. Kvarteret utgörs av 26 fastigheter, där fyra av dessa är obebyggda och utgörs av grönområde eller tillhör gaturummet. Övervägande delen av byggnaderna är mycket väl bevarade och har ut mot gaturummet behållit den ursprungliga karaktären. Norra Murgatans sträckning mellan Klinttorget och Lancastergränd är en mycket väl sammanhållen och god representant för norra Klintens 1700- och 1800-talsbebyggelse. Dock har byggnaderna mera som regel än undantag moderniserats, reveterats och tillbyggts mot gårdarna under 1800- och 1900-talet. Idag är kvarterets befolkning blandad och flera av fastigheterna bebos endast säsongsvis.

ÖSTERMUR 16 - Fastigheten Östermur 16 är placerad i den mellersta delen av kvarteret, alldeles norr om Klinttorget. I väster angränsar den till Norra Murgatan och i öster till ringmuren. Tomten planlades och fick sin nuvarande tomtgräns på 1780-talet. Den benämndes då Klinteroten IV:176. Enligt 1785 års husklassifikation var tomten bebyggd med ett trähus med brädtak samt ett stall i trä med brädtak. Under så gott som hela 1800-talet var tomtens bebyggelse oförändrad.
Trähuset i den nämnda husklassifikationen motsvarar äldsta delen av det nuvarande bostadshuset i skiftesverk under ett plåttäckt sadeltak. Fasaden har skiftesverksstommen blottlagd, med fasetthuggna bulor mot söder. Den norra gavelfasaden är reveterad med spritputs och det södra gavelröstet är klätt med panel. Bostadshuset är placerat i fastighetens nordvästra hörn med långsidan längs gatan. Vid slutet av 1800-talet byggdes huset till med en lika stor del österut. Längs den östra gränsen fanns vid den här tiden en uthuslänga och söder om denna en mindre bod. Uthuslängan revs på 1980-talet i samband med att bostadshuset fick ytterligare en tillbyggnad österut, längs den östra fastighetsgränsen. Boden revs troligen tidigare.
Fastighetens gårdsrum avskärmas ut mot gatan via ett plank med körport och överliggare med röd plåtnock. Gården har planterade rabatter, men är i övrigt belagd med gatsten, betongplattor och kullersten.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7
, ÖSTERMUR 16 - Enligt 1785 års husklassifikation var tomten bebyggd med ett trähus med brädtak samt ett stall i trä med brädtak. Under så gott som hela 1800-talet var tomtens bebyggelse oförändrad.
Trähuset i den nämnda husklassifikationen motsvarar äldsta delen av det nuvarande bostadshuset i skiftesverk under ett plåttäckt sadeltak. Fasaden har skiftesverksstommen blottlagd, med fasetthuggna bulor mot söder. Den norra gavelfasaden är reveterad med spritputs och det södra gavelröstet är klätt med panel. Bostadshuset är placerat i fastighetens nordvästra hörn med långsidan längs gatan. Vid slutet av 1800-talet byggdes huset till med en lika stor del österut. Uthuslängan revs på 1980-talet i samband med att bostadshuset fick ytterligare en tillbyggnad österut, längs den östra fastighetsgränsen.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7